Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Trend: Startups tar av spenderbyxorna

Riskkapitalister har tagit in 15 miljarder kronor i nytt fondkapital. Men startupbolag drar åt svångremmen.

Våren 2018 fanns det inga elsparkcyklar i de svenska storstäderna. I maj samma år lanserades de första, sedan kom några till och plötsligt fanns det ett tiotal olika märken, till exempel tyska Tier, amerikanska Bird och svenska Voi.

Voi har i dag, 18 månader efter att bolaget grundats, dragit in över 800 miljoner kronor i externt kapital (totalt 1,5 miljarder).

Investmentbanker värderar i dagsläget Voi till cirka 4 miljarder kronor, rapporterar branschsajten Breakit. Så nyligen som för ett halvår sedan var Voi värt en miljard.

Den snabba utvecklingen hos ett enskilt bolag speglar ett upptrissat tempo, men också att kapitalet inte sprids lika brett som förut samt att tidigare framgångsrika investeringar har gjort riskkapitalbolagens fonder mer pengastinna.

I juni reste Creandum sin största fond någonsin – 2,8 miljarder kronor. Fonden har gjort en rad uppmärksammade investeringar där Spotify sticker ut – musiktjänsten är Europas högst värderade techbolag. Creandum har också satsat i nämnda Voi.

En ännu större fond har nyligen rests av Northzone (4,9 miljarder kronor), vilket meddelades denna vecka. Brittiska Balderton, som satsat stort i svenska startupbolag, har rest 3,9 miljarder kronor och förra veckan tog svenska EQT Ventures in drygt 7 miljarder – den största riskkapitalfonden i Europa i år. Medan de flesta bedömare spår en kommande ekonomisk nedgång anses riskkapital vara fortsatt högintressant för institutionella placerare, som i huvudsak satsar i fonderna.

Pensionsförvaltare, som skickar in pengar i dessa fonder, kan mellan skål och vägg ställa sig frågan om riskkapitalisterna verkligen kan räkna hem miljardinvesteringar i elskoterföretag. Övertygande argument saknar inte riskkapitalisterna – de har tidigare lyckats ta sig genom ekonomisk motvind och dessutom lyckats hitta köpare som vill öppna plånboken för att köpa deras bolag. Till exempel betaljätten Paypals 19-miljardersköp av svenska Izettle.

I den internationellt sammanflätade branschen spreds dock en oro denna höst efter att kontorshotellet Wework ställt in sin börsnotering. Den tänkta värderingen på runt 450 miljarder kronor hade sänkts med 80 procent, men det hjälpte föga. Misslyckandet var ett faktum. Även svenska riskkapitalister har tonat ner missen;  påpekat att Weworks påstådda techverksamhet har mer gemensamt med ett fastighetsbolag, oavsett vad bolagets ledning hävdat.

Vad som däremot inte kan viftas undan är att allt fler startupföretag den senaste tiden minskat åtgärden att växla om: Man spenderar inte i samma utsträckning som planerades när man tog in kapital och allt tidigare inleder man investerarsamtal för att ta in mer pengar. Det vittnar rådgivare till otaliga startups om.

Det kan tyckas som en kontraproduktiv omställning, särskilt som startupföretagens motiv till att ta in pengar är för att öka kundbasen, som i en framtid ska kunna omvandlas till vinst. Men att samla kontanter på hög handlar om att ha torrt krut i ladorna under den väntade tuffare tiden. Elskoterföretaget Bird har meddelat att fokus framöver inte är tillväxt utan lönsamhet. Även Vois vd Fredrik Hjelm har sagt att det nyligen tillförda kapitalet bland annat ska användas till att »utveckla lönsamheten i städer där man verkar«. Svångremmen dras åt, samtidigt som spenderbyxorna ska av.

LÄS OCKSÅ: Sidea: Dags att skrota nobelpriset i ekonomi

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera