Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes / Vetenskap

Ledsen lille vän? Ta ett piller!

Antidepressiva mediciner skrivs ut i strid med de nationella riktlinjerna.

När Björn Johanhage, 34, var 16 år började han med antidepressiva mediciner. Detta efter en allvarlig händelse, då han mått så dåligt att han kände att han inte ville leva. Sedan dess har Björn Johanhage kontinuerligt fortsatt ta medicinen under nästan två decennier. Fram till förra sommaren, då han på eget initiativ ville börja trappa ner på SSRI-preparaten och fick hjälp av läkare med detta.

– De antidepressiva har maskerat en del av mina oroskänslor förut. I dag försöker jag i större utsträckning ta itu med känslor av oro och ångest genom att inte streta emot.

Att han fick antidepressiva i ett första skede räddade praktiskt taget hans liv, tror han. Men är mindre nöjd med den uppföljning han fick; förskrivningen har mest rullat på automatiskt, år efter år, och han hade önskat mer utvärderingar. Några gånger har han prövat mindfulness och fått kognitiv beteendeterapi (KBT).

– För mig har det hjälpt mer än medicin. Men det är väl en kostnadsfråga.

Björn Johanhage är knappast ensam om sin mångåriga konsumtion av SSRI-preparat. I Sverige tar över en miljon människor antidepressiva. Användningen i landet ligger 1,5 gånger så högt som genomsnittet i OECD-länderna. Bara Storbritannien, Island, Kanada, Australien och Portugal har en högre konsumtion av preparaten. Förskrivningen i Sverige har ökat med 25 procent sedan 2006.

Idéerna om skälen bakom detta varierar. En del hänvisar till en ökad psykisk ohälsa och bättre tillgång till hjälp. Andra menar att antidepressiva förskrivs alltför lättvindigt, även vid tillstånd som hör till det mänskliga livet, som i samband med en nära anhörigs död.

I den amerikanska diagnosmanual som är vägledande inom svensk psykiatri, »Diagnostic and statistical manual of mental disorders« (DSM 5, som för sex år sedan ersatte DSM IV), har undantaget för sorg tagits bort. Undantaget innebar att diagnosen depression inte skulle ställas om symtomen kunde förklaras med en sorgereaktion efter att en närstående gått bort de senaste två månaderna. Eftersom inget vetenskapligt stöd finns för att två månader utgör gräns för sorgereaktioner, togs det bort.

Ett steg i rätt riktning, anser Mats Adler, överläkare vid Psykiatri Sydväst, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

– Depression kan utvecklas ganska snabbt efter en sorgereaktion, resonerar han.

Hos barn och unga tolkas däremot problem som kanske är en del av tonårslivets toppar och dalar alltför lätt som depression, enligt Sven Román, barn- och ungdomspsykiatriker. Under de senaste fyra åren som han har jobbat som konsultläkare i olika delar av landet har 10–20 procent av hans ärenden handlat om att sätta ut SSRI-medicin, som inte borde ha satts in, berättar han för Fokus. Enligt riktlinjerna vid Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri ska man vid ångesttillstånd och deprimerade tillstånd alltid börja med samtalsbehandling, till och med vid svår depression. I realiteten förskrivs antidepressiva alltför lättvindigt och under alltför lång tid, utan att erbjuda samtal, ofta på grund av brist på behandlare.

– Vi följer inte de riktlinjer som finns, säger Sven Román.

Och även dagens SSRI-preparat kan ha biverkningar för barn och unga. Har man använt SSRI i över ett år ökar exempelvis risk för diabetes och benskörhet. En biverkning man sällan vågar tala om när det gäller unga är att antidepressiva leder till sexuell dysfunktion hos upp till 50 procent hos vuxna, uppger han.

Visst kan SSRI-preparaten ha räddat unga från självmord och fått dem att må bättre, medger Sven Román. Men även de nyare antidepressiva preparaten innebär en självmordsrisk på en promille, alltså en på tusen.

– I stället för medicin kan barn och unga behöva hjälp med trauma, neuropsykiatrisk sjukdom eller problem i familjen.

I och med att den egna produktionen av serotonin sjunker när SSRI-preparat sätts in kan det ta tid att sätta ut (alltså successivt ta bort) det. När medicinen fasas ut kommer serotoninproduktionen tillbaka, men inte direkt. Ny forskning som presenterades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet tidigare i år visar att den egna serotoninproduktionen kommer i gång först i slutet av nedtrappningen.

FAKTA: Islänningar tar mest antidepressiva

Förskrivningen av antidepressiva i OECD-länderna har nästan fördubblats de senaste två decennierna.

Islänningar konsumerar mest antidepressiva per person i Europa, medan danskarna konsumerar näst mest. På fjärde och femteplats kommer Sverige och Finland.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling. Antalet 10–14-åringar som ordinerats antidepressiva har tredubblats på tio år. För flickor i åldern 10–14 år har förskrivningen av antidepressiva ökat med 60 procent sedan 2014.

FAKTA: Här finns hjälp om du misstänker depression

Kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du eller någon annan har en depression. Ring 1177 om du vill ha hjälp med var du kan söka vård.

Du kan även ringa Jourhavande medmänniska (tel 08–702 16 80) alla dagar mellan 21–06.

Hjälplinjen (tel 0771- 22 00 60) erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd till människor i kris. Både du som ringer och den som svarar kan vara anonyma. De som svarar är psykologer, socionomer eller sjuksköterskor med stor erfarenhet av att stödja människor i kris. Du kan också kontakta Hjälplinjen om du är orolig för någon närstående.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera