Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Politik / Utrikes

Inför förhandlingen om att höja Sveriges EU-avgift: ”Pressen på Löfven jättestor”

För att fylla budgethålen från Storbritannien föreslås den svenska EU-avgiften höjas med 14 miljarder kronor per år. Förslaget har väckt protester och tuffa förhandlingar väntar på toppmötet i Bryssel i morgon.

I morgon torsdag inleds tuffa förhandlingar i Bryssel, där EU:s stats- och regeringschefer ska förhandla fram EU:s långtidsbudget för 2021-2027. Enligt EU-kommissionens förslag ska flera länder betala 0,9 procent av sin BNI i EU-avgift fram till år 2027; detta för att täcka budgethålet efter Storbritanniens utträde. För Sverige skulle det innebära att EU-avgiften höjs med 14 miljarder kronor per år, en ökning med 35 procent.

I dag onsdag ska Stefan Löfven i EU-nämnden redogöra för regeringens ståndpunkt i frågan. Regeringen vill inte öka avgiften, och eftersom Löfven måste har riksdagen med sig kan han inte ge vika i kommande förhandlingar.  Redan i november i fjol gick Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna samman i finansutskottet för att stoppa en avgiftsökning till EU. Ett motstånd som också SD ställde sig bakom.

– Pressen på Löfven är jättestor. Han måste få ok från EU-nämnden och se till att få igenom ett så flexibelt mandat som möjligt, så att han inte måste ringa hem varje gång ett nytt förslag kommer upp från budgetmötet, säger Annika Wäppling Korzinek, biträdande chef för EU-kommissionen i Sverige, till Fokus.

På toppmötet i Bryssel är det EU:s totala budget (mätt som procent av EU:s BNI) som ska avgöras. Men däri finns också frågor som rabatter och intäkter som bestämmer Sveriges och de andra ländernas medlemsavgift.

EU:s budget mellan 2014 och 2020 ligger på 1 procent av EU:s BNI, och det senaste förslag som ska diskuteras på torsdagen är att den ska ligga på 1,07 procent. Sveriges regering anser att EU:s budget bör ligga på omkring 1,1 procent av EU:s BNI, och att EU, när Storbritannien nu dragit sig ur, bör "rätta munnen efter matsäcken".

Medan en del länder slåss för att behålla generösa jordbruksstöd, vill andra länder minska det stödet i budgeten.

Men det är långtifrån säkert att toppmötet i Bryssel, som väntas pågå i flera dagar, landar i något beslut i frågan.

– Antingen kommer man fram till ett beslut genom en utmattningsmetod, men troligen inte, säger Annika Wäppling Korzinek.

Alltför länge kan man dock inte vänta; om EU ska ha en chans att införa ny avgift som ska gälla från 2021, måste beslut fattas senast under sommaren.

För att stärka sitt förhandlingsläge kommer de fyra länder Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike, som alla vill slimma EU:s budget och därmed hålla sina EU-avgifter nere, att hålla ihop, tror Annika Wäppling Korzinek.

Det visar sig dock att Sverige i dagsläget betalar en lägre del, 0,67 procent av landets BNI (Bruttonationalinkomsten) i EU-avgift än vad EU-länderna gör i genomsnitt (vilket är 0,82 procent av BNI). Även Nederländerna betalar en jämförelsevis låg avgift, med 0,63 procent av BNI, medan Storbritannien, som trots sitt utträde även betalar EU- avgift även för 2020, ligger så lågt som 0,6 procent av BNI.

Många mindre EU-länder betalar långt större del av sin BNI, som Malta, vars EU-avgift ligger på 0,87 procent av landets BNI.

Avgiften från Storbritannien utgjorde 12 procent av EU:s budget. Hälften tänker man se som bortfall, andra hälften väntas länderna täcka upp för. Förslaget om höjd EU-avgift gäller för ett tiotal länder.

Samtidigt som EU-minister Hans Dahlgren (S) inte har uppgett någon gräns för hur stor avgift den svenska regeringen kan acceptera, har han avfärdat förslaget om en höjning med 14 miljarder som "oacceptabelt". Blir förslaget verklighet kommer Sverige dock inte att lägga in sitt veto, uppger Hans Dahlgren till TT. 

"Då kommer ingen att vilja förhandla med oss", säger han.

Regeringen är också missnöjd med hur pengarna i budgeten fördelas mellan olika politikområden, och vill se en minskning av jordbrukspolitiken, i stället för den ökning, som planera i budgeten. I dag ligger 31 procent av EU:s budget på jordbruksområdet, enligt senaste förslaget från EU-kommissionen ska man minska det till 29 procent.

De senaste åren har Sveriges avgift till EU legat kring 35-39 miljarder per år. Hur mycket större avgiften kommer att bli beror också på huruvida Sverige får ha kvar sina rabatter på omkring sex miljarder kronor per år.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera