Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Charlotta Mellander: Ett Sverige – men samtidigt som två olika världar

»Det handlar om en offentlig service som har dragits ner. Ett centrum som slår igen. Bussar som inte längre går.«, skriver Charlotta Mellander.

Jag träffar beslutsfattarna på en statlig myndighet på ett event i Stockholm. Efter ett tag kommer vi in på en diskussion om bensinupproret. En av personerna på myndigheten säger till mig att hen inte kan förstå hur vi kan ha ett bensinuppror i samma land som Greta kommer ifrån. Har vi inte lärt oss något alls om miljökrisen och att vi måste sluta att åka bil i största möjliga mån?

En annan dag är jag ute och föreläser i en mindre kommun i landet. Här har kollektivtrafiken dragit ner och bilen är enda alternativet för att ta sig till jobbet och barnen till skolan. Här säger man: Har de i Stockholm inte fattat något om hur de höga bensinpriserna slår mot resten av landet?

Skillnaden mellan Stockholm och övriga delar av landet framstår ibland som milsvid, inte bara geografiskt. För att bättre förstå hur resten av landet ser på huvudstaden lät Stockholms Handelskammare genomföra en undersökning. Individer som bor i andra delar av landet, utanför Stockholms län, fick säga sin åsikt om huvudstaden. Rapporten ligger på handelskammarens webbplats.

Stockholms Handelskammare var även generös nog att låta oss på Handelshögskolan i Jönköping dela deras material, för att göra en något mer omfattande kvantitativ analys. Vi fokuserade på frågan om huruvida man uppfattade det som att Stockholm var bra för den plats man själv bodde på.

Sannolikheten för att man skulle säga att så var fallet, sjönk signifikant om individen kom från en landsbygdskommun. Ju längre bort från Stockholm man bodde, desto mindre troligt var det också att man ansåg att Stockholm hade ett positivt inflytande.

Men synen på Stockholm kunde också relateras till huruvida man litade på andra institutioner.

Ju mindre man litade på politiker på nationell nivå, på storföretag och på forskare, desto sämre tyckte man att Stockholms inflytande var. Om man hade uppfattningen att ens egen plats utvecklades negativt, var man mer benägen att säga att Stockholms inflytande var dåligt.

Vad sa man då om Stockholm i de öppna svaren? Några exempel från de individer som ansåg att Stockholm i lägst grad påverkade deras plats positivt:

»Allt hamnar i Stockholm.«

»Landsbygden avfolkas.«

»Det är för centraliserat och de ser inte våra behov.«

»Dränering av kompetens.«

»Vi glöms bort.«

»De tar resurser från resten av landet.«

LÄS OCKSÅ: Mellander: När ska vi sluta låtsas att hela Sverige kan leva?

Innebär det att alla utanför Stockholm har sådana uppfattningar?

Självklart inte. Men sannolikheten för att man har det, ökar om man bor på landsbygden, om man har lägre utbildning, ju längre bort från Stockholm man bor och ju äldre man är. Däremot är den inte relaterat till kön, efter att man tagit hänsyn till andra faktorer.

Kan man avfärda dessa åsikter med att det sitter ett gäng bittra individer på landsbygden, som ändå misstror det mesta och som inte förstår huvudstadens värde?

Nja, troligen är det inte så enkelt. För kanske hänger deras syn ihop med att utvecklingen i många av våra mindre kommuner faktiskt är svag. Det handlar om en offentlig service som har dragits ner. Ett centrum som slår igen. Bussar som inte längre går som förr. Samtidigt som de som bor där betalar alltmer i skatt per intjänad hundralapp.

I grund och botten är detta inte Stockholms fel. Men utvecklingen är en följd av att framför allt unga individer, år efter år, har uppfattat stora städer som mer attraktiva. De har valt att flytta dit och lämnat mindre platser bakom sig. Vi talar inte om busslaster som går varje vecka, men tillräckligt många för att vi, efter år av urbanisering, urholkat befolkningen i många av våra mindre kommuner.

Urbaniseringen har stärkt Stockholm och gjort platsen till landets starkaste ekonomiska motor. Men värdena som produceras här har inte tillfallit alla lika överallt. Trots skatteutjämning mellan kommunerna har många mindre platser halkat efter. Kanske får nu Stockholm stå som symbol för, och anses vara orsaken till, allt som försvann.

Mönstren är inte specifika för Sverige. Forskning i spåren av brexit visar hur många av de platser som halkat efter röstade för ett utträde. Det är platser som utvecklat en känsla av att vara missförstådda och inte längre representerade av en urban, politisk elit. Forskningen visar också hur bristen på politisk tillit kan kopplas till ett mer generellt missnöje med den ekonomiska utvecklingen.

Denna brist på tillit ska inte per automatik ska tas för populism. Den är snarare många gånger grundad i en väsentlig försämring i vissa människors livssituation.

Läs fler krönikor av Charlotta Mellander här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera