Aktuellt / Covid-19

Tvålens historia: Från djurfett till virusbekämpare

Lite skit under naglarna skadar inte, brukar det låta, men tvål och vatten är ännu bättre.

Vem hade kunnat tro att en av hjältarna i kampen mot coronaviruset skulle vara den lilla oansenliga tvålen som vi använder flera gånger varje dag? Det finns nämligen ingen metod eller medicin som tar död på viruset lika snabbt och effektivt som en hederlig gammal handtvätt. Anledningen är att tvål består av tensider – kemiska ytaktiva substanser som skadar virusets cellmembran så att det förstörs.

Alla virus är olika, men just corona är en slags fettkula med RNA i mitten och piggar av proteiner på ytan som sticker ut. Tvål består av natriumsalter av fettsyror som kan lirka sig in i virusets membran och bryta upp det i småbitar. Fettet kapslas in i kulor som blir vattenlösliga och sköljs bort med vatten.

Anledningen till att du rekommenderas att tvätta händerna i minst 20 sekunder är för att du inte kommer åt att tvätta rent hela handen på några sekunder. Dessutom bidrar den upprepade mekaniska rengöringen till att skrapa bort mikroorganismerna.

I dag tvättar många händerna med flytande tvål, men det går lika bra att bekämpa virus med en hård tvål. Förvisso finns det forskning som visar på att blöta hårdtvålar är smärre bakteriehärder, men också forskning som visar på att inga av dessa bakterier överförs till våra händer vid själva användandet. Ofta finns det – enligt Johanna Gillbro, hudforskare och författare till boken »Hudbibeln« – i själva verket mer ytaktiva tvålämnen i fast tvål eftersom flytande tvål består av mer vatten och därmed redan är utspädd. Av samma anledning kan hårda tvålar dock upplevas som mer uttorkande eftersom ytaktiva ämnen även rubbar fettbalansen i huden.

– Det är viktigt att använda en mjukgörande kräm för att återställa fettbalansen.

En annan fördel med hård tvål är att det tar längre tid att arbeta upp ett lödder jämfört med vid användningen av flytande- respektive skumtvål. Ju mer skrubbande desto flera skadliga partiklar – till exempel virus och bakterier – som avlägsnas.

En vanlig quick fix mot bakterier och virus är handsprit vars försäljning har skjutit i höjden sedan folk började att preppa. Handsprit deaktiverar förvisso viruset, men till skillnad från med tvål och vatten sköljs det inte bort från huden.

– Handsprit kan vara positivt att använda när man inte har tillgång till tvål och vatten, men då ska den innehålla minst 60 procent alkohol för att man ska vara säker på att deaktivera viruspartiklarna, säger Johanna Gillbro.

För den som står utan både tvål och handsprit går det även bra att använda diskmedel. Men eftersom det innehåller mycket starkare detergenter, det vill säga ytaktiva ämnen, än tvål är det mycket mer uttorkande och det är därför viktigt att smörja in huden efteråt. Annars finns det en risk att huden spricker, vilket ökar risken för att skadliga mikroorganismer får fäste.

***

Tvålens historia

Enligt en teori upptäckte människan tvål när fett och aska från offrade djur rann ner i vattendrag och började skumma. Löddret visade sig kunna rengöra hud och textiler från smuts.

I antikens Egypten tvättade man sig med soda och i Grekland var det vanligt med sand, aska eller pimpsten.

Romarna smörjde sig antingen med olivolja eller tvättade sig med såpa gjord av getfett och bokaska.

Hård tvål uppfanns av araberna på 700-talet och bestod av en blandning av olivolja och lut.

I medeltidens Europa var det syndigt att hålla på med hygien och därför tvättade man sig sällan.

På 1800-talet började man tillverka tvål i fabrik, vilket gjorde att den blev billigare och tillgänglig för fler.

Källa: Tekniska museet och YLE.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera