Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Covid-19 / Utrikes

Därför framstår EU som en passiv organisation i kampen mot covid-19

EU:s passivitet i kampen mot corona har en förklaring: Unionen har inget mandat över hälso- och sjukvård.

Medan medlemsländerna stänger ner samhället för att hejda smittan och bekämpar covid-19 på intensivvårdsavdelningar gör EU … ingenting, vad det verkar. Det är både sant och inte, säger Katarina Areskoug, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

Det är sant att EU inte deltar i motåtgärder för att stoppa själva coronaviruset.

– Det är inte ett område som EU har beslutanderätt på. När det gäller hälsa och sjukvård har medlemsländerna sagt: Det här sköter vi själva.

LÄS OCKSÅ: Hakelius: EU-länderna agerar på egen hand när krisen kommer

Men EU-kommissionen agerar inom de områden den kan. Till exempel gör man en gemensam upphandling av skyddsutrustning, respiratorer och ansiktsmasker och EU-kommissionen har föreslagit att EU ska ha ett gemensamt lager av nödvändiga produkter.

Katarina Areskoug nämner två exempel:

n  Transporter. När länderna återinförde gränskontroller för att hejda smittan växte samtidigt köerna.  För att mat och mediciner ska kunna transporteras utan problem begränsade EU-kommissionen kontrolltiden för de transporterna till 15 minuter. Det gav snabb effekt; fyra dagar efter beslutet är det bara vid sex gränser det kan ta längre tid, enligt kommissionens rapporter.

n  Ekonomi. EU har godkänt full flexibilitet vad gäller ländernas statsstödsregler.

– Vi gör dessutom undantag i reglerna för medlemmars budgetunderskott. Ingenting ska hindra länder från att stimulera ekonomin och rädda företag.

EU:s strukturfonder öppnas också för användning till coronakrisens offer. I en enhällig omröstning i Europaparlamentet ändrades reglerna så att flygbolag slipper oroa sig för att bli av med slottider om de stannar på marken.

En del ser unionens hanterande av coronakrisen som ett tecken på EU:s sammanbrott. Katarina Areskoug tror snarare att krisen leder till att EU får bestämma mer även inom hälsoområdet.

– Jag tror att vi kommer att diskutera vilket gemensamt skydd vi ska ha. Vi har inte riktigt haft några gränsöverskridande pandemier av det här slaget tidigare, säger hon och drar parallellen med finanskrisen för dryga tio år sedan, som ledde till betydligt striktare finansiella regler.

– EU-samarbetet utvecklas ofta genom kriser när länderna upptäcker ett behov. När man ser att man kanske är tätare sammankopplade än man hittills trott.

Allt som handlar om gränsöverskridande smittspridning kan i framtiden bli en fråga för EU – inklusive jakten på botemedel. Men det finns fler områden som gynnas av ökad överstatlighet: klimatet och flyktingsituationen är de mest uppenbara. Räcker EU till eller behöver FN få en vassare roll.

– Det ligger i många länders intresse. Nu ser man hur påverkade vi är av djurhållningen på andra sidan jordklotet. Vi är så globalt integrerade att vi egentligen behöver globala regler.

LÄS OCKSÅ: Frågor & svar: Det här vet vi om coronaviruset (covid-19)

***

FAKTA: Coronavirus eller covid-19?

Det finns ett stort antal virus som betecknas som coronavirus. Det som är aktuellt är det som upptäcktes i Kina i slutet av 2019, och vars namn är SARS-CoV-2. I allmänhet har vi de första månaderna talat om coronaviruset. Men sjukdomen som själva viruset ger upphov till har fått det officiella namnet covid-19, enligt beslut av världshälsoorganisationen WHO. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera