Ekonomi / Ekonomibloggen

Emanuel Sidea: Behandlas vårdgivarna med silkesvantar?

Våra hjältar utgör också ett stort hot i vården. De följer inte hygienregler och rutiner och drar därmed på sig onödiga vårdkostnader för miljarder.

Nu när det finns så många som tycks vara experter på epidemiologi, infektionssjukdomar och modeller är det på sin plats med en liten quiz. Här följer tre frågor.

Fråga 1. Av 10 000 som insjuknar i covid-19, hur många dör? Här söker jag efter Folkhälsomyndighetens siffror, som bygger på internationella jämförelser.

Svar: Ja, just det – mellan 100 och 200 dödsfall per 10 000. (Markera textraden för att se svaret.)

Fråga 2. Nyligen spreds ebola i Kongo-Kinshasa. Hur många av de 3453 rapporterade fallen har resulterat i dödsfall?

Svar: Den är svår: 2273, vilket motsvarar hela 66 procent av de inrapporterade fallen.

Fråga 3. Nu kommer en svårare fråga: Bland personer över 50 år som drabbas av höftledsbrott, hur många dör inom ett år?

Svar: Jo, 33 procent av alla över 50 år dör inom ett år. 

Det är skyhög andel. Bakomliggande orsak är benskörhet och det är alltså främst äldre som drabbas. Forskning visar att dödsfallen ofta föregicks av en serie komplikationer. Så när dödsorsaken rapporteras som hjärtsvikt har det ibland föregåtts av andra skador: mindre frakturer, höftledsbrott, fallande allmänhälsa, nya infektioner och så vidare. Patienten har hamnat i en vårdspiral där utgången sorgligt nog oftast är döden.

Det sägs ju att sjukhus är inget ställe för sjuka människor. Den sjuke som söker för något litet kan snart åka på en stor infektion eller feldiagnos. Läkare är också människor som gör misstag.

Även om inte svenska läkare på över 130 år inte svurit någon läkared kan nog de flesta skriva under på Hippokrates ed som på latin lyder primum non nocere: först av allt, att intet skada. Ändå sker misstag.

Atul Gawande skildrar i den ögonöppnande boken "The Checklist Manifesto" från 2009 hur läkare med tämligen enkla medel lyckats kan få stopp på misstagen, till exempel på Johns Hopkins-sjukhuset i USA, som vi blivit bekanta med eftersom sjukhuset för global statistik över coronavirusets spridningen.

Så nyligen som år 2001 fick en av nio patienter som passerade akuten på Johns Hopkins en infektion i samband med att man satte in centralvenös kateter. (Den sätts in i en central ven för att tillföra vätskor, näring och läkemedel. Det kan till exempel vara i halsvenen.)

Inom modern medicin anses ingreppet vara säkert, men ändå fick många patienter infektioner.

Normalt sett var rutinen tydlig: inför ingreppet var alla skyldiga att tvätta händer med tvål, bära ansiktsmask, handskar och steril klädsel, patientens hud skulle rengöras med antiseptiskt medel, patienten täckas med steril drapering och efter att katetern placerats skulle om ett sterilt förband läggas om.

Enligt Peter Pronovost, läkare på sjukhuset, var samtliga steg välkänd men ändå frångicks rutinen i något steg i runt en tredjedel av fallen. Mask saknades, såret lades inte om ordentligt, läkaren hade tvättat händerna "tidigare", och så vidare.

När rutinerna började följas strikt – och bockas av från en checklista – hände något. Inom ett år föll infektionsgraden bland patienterna från 11 procent till 0 procent. Miljontals dollar besparades, enligt sjukhusets beräkningar. För att inte tala om de många dödsfallen som kunnat undvikas.

I Sverige har runt 9 procent av patienterna i sluten vård en infektion kopplad till deras närvaro på sjukhus. Enligt SKL drabbas drygt 65 000 patienter årligen, vilket förlänger sjukhusvistelsen med cirka 10 dagar och till en merkostnad om 3 miljarder kronor per år.

Det finns goda skäl till att undvika vårdskador, särskilt som omkring 1400 dör varje år till följd av en vårdskada. 39 procent av dessa hade kunnat undvikas, enligt Socialstyrelsen.

Det går att dra paralleller med skador och hur regler och rutiner efterföljs. Sannolikt skulle färre skador ske om rutiner följdes till punkt och pricka. Men är inte fallet i den svenska vården. Nyligen kom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med en rapport om hur vården följer hygienrutiner och klädregler.

I regionerna följer är det en av fyra vårdgivare som följer inte samtliga steg i de angivna hygienrutinerna och reglerna. I kommunerna är resultatet än mer nedslående: hälften av vårdgivarna följer inte basala hygienrutiner och klädregler i samtliga steg. Och detta var före coronakrisen.

Ja, de anställda inom vården kallas rätteligen för våra hjältar efter som heroiska insatser under den nuvarande krisen. Men nog kan vi samtidigt begära att borde följa regelverket bättre. I slutändan får ingen glömma den främsta regeln: att intet skada.

Läs fler inlägg i ekonomibloggen här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera