Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

»Teater« på prasslande chipspåsar ska väcka omedvetna minnen hos lyssnaren

»Teater« baserad på skrapljud och prasslande chipspåsar talar till lyssnarens omedvetna minnen.

Jag visste inte att jag kunde skilja ljudet av te som hälls upp, från ljudet av mjölk. Det är sådant man märker när man lyssnar på Riksteaterns ASMR-upplevelser i poddserien »Rummet«. Det är inte digital teater. Inte heller radioteater. Utan just upplevelser – av ljud.

Och när ljudet av dryck som hälls upp följs av ett lätt ekande ljud från plast som skruvas – ett termoslock!  – så reviderar jag snabbt drycken till kaffe.

ASMR står för Autonomous Sensory Meridian Response, vilket är knivigt att ge en vettig översättning av. Begreppet har en påklistrat vetenskaplig ton, som antyder känslomässiga förnimmelser på en omedvetet självständig nivå, och har under 10-talet vuxit till ett nätfenomen. Särskilt på Youtube, där influencers med miljontals följare gör prasslande, skrapande, viskande ljud som av många upplevs avslappnande, kittlande eller bara som gåshud. Av många andra bara som obegripligt, meningslöst, irriterande trams.

På SVT Play visas »Sanningen om ASMR«, ett halvtimmeslångt program som utforskar fenomenet, med hjälp av influencers som Gibi och forskare som Anders Hansen. ASMR beskrivs bland annat som en medfödd sensibilitet, som en hypnotiskt undermedveten väg till njutning, ibland kallat hjärnorgasm, genom sensorisk stimulans. Syftet är att framkalla euforiska rysningar, men enligt Hansen är det bara några procent som reagerar på ASMR-ljuden.

Medan SVT berättar om fenomenet så satsar Riksteatern i »Rummet« på att bjuda på ASMR-ljud. I varje avsnitt får lyssnaren veta förutsättningarna av en viskande röst. Det kan vara en pojke som ligger sjuk i sin säng eller en passagerare i en bil. Utifrån förutsättningarna följer ljud som antyder en händelseutveckling. Poddavsnitten befinner sig i en sorts gränsland mellan ASMR och improvisationsteater. Lyssnaren försätts i olika föreställda tillstånd och får orientera sig själv via de fragmentariska ljudintrycken.

Poddavsnitten skapar knappast den sorts rysningar som de rena ASMR-videorna strävar mot. Men de lyckas med något helt annat – att väcka nyfikenhet. Skrapljud, prassel, otydbart mummel utanför en stängd dörr. Allt detta i en tredimensionell ljudbild i öronen kallar på minnen av genomlevda ögonblick som krävt en liknande förhöjd sensorisk medvetenhet för att orientera sig. Alla har vi hört folk prata otydbart bakom stängda dörrar. Alla har vi legat sjuka i ett rum och undrat vad folk skramlar med i köket. Det väcker tankar på hur mycket som egentligen förmedlas till oss på en omedveten nivå, även via sinnena.

Det är tacknämligt att Riksteatern inte trasslar in sig i något vetenskapligt mumbojumbo för att plädera för sina upplevelser. I stället kallar de det just upplevelser, kort och gott. 

***

»Rummet« från Riksteatern finns på Acast.

»Sanningen om ASMR« visas på SVT Play till 27 april.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera