Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Ekonomi / Inrikes

Vem ska betala för kollektivtrafiken?

Regeringen ger tre miljarder i stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Sverige. Men frågan är hur långt pengarna räcker. Förra året hade bara Region Stockholm åtta miljarder i biljettintäkter.

Vice statsminister Isabella Lövin (MP) och infrastrukturminister Tomas Enroths presskonferens var väntad. Regionerna som ansvarar för kollektivtrafiken runtom i Sverige hade flera gånger vädjat om pengar och hjälp nu när många arbetar hemifrån och inte längre behöver köpa månadskort till spårvagnen, bussen eller tunnelbanan.

– Vi har haft en bra dialog, säger Tomas Eneroth på pressträffen. Han förstår att det har varit en tuff uppgift, men berömmer regionerna och presenterade sedan tre miljarder till kollektivtrafiken.

Välkommet, såklart. Men det är tveksamt om det räcker.

I Stockholm har försäljningen av periodkort nästan halverats senaste veckorna, 40 000 nya månadskort per vecka i stället för 70 000 månadskort betyder att region Stockholm redan tappat en halv miljard i intäkter jämfört med 2019. Förra året drog man in över 8 miljarder på biljetter, så de minskade biljettköpen kommer att märkas av när bokslutet lämnas.

Samma morgon hade SKR:s ordförande Anders Knape efterlyst ett kollektivtrafikpaket på DN Debatt.

I vanliga fall hade regionerna kunnat dra ner på antalet avgångar, men så funkar det inte i en pandemi. Regering och myndigheter har uppmanat regionerna att köra på med ordinarie avgångar för att minska trängseln, vilket betyder att samma personalkostnader behövs som när bussarna är fulla.

Kollektivtrafikens intresseorganisation Svensk Kollektivtrafik har gjort beräkningar som visar att kollektivtrafiken blöder ungefär en miljard per månad. Region Stockholms trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M) var snabbt ute och sa att mer pengar krävs för att stoppa blödningen. Svensk kollektivtrafiks VD Helena Leufstedt efterlyser riktade bidrag till leverantörerna.

En prekär situation, med andra ord. Särskilt eftersom många regioner runtom i Sverige redan tidigare haft stora problem med ekonomin. 2018 visade sex regioner röda siffror i bokslutet. Vissa regioner har problem med skenande kostnader både inom sjukvården och kollektivtrafiken, i Stockholm ökar kostnaderna för båda markant varje år och har hittills kunnat täckas upp av ett större skatteunderlag och dyrare kollektivtrafikbiljetter. Andra regioner har tvingats höja skatten.

– Det har skett väldigt fina insatser för att upprätthålla kollektivtrafiken, sa Isabella Lövin.

Men frågan är vem som ska betala för kollektivtrafiken om arbetslösheten skjuter i höjden, färre betalar skatt och kollektivtrafiken säljer färre biljetter. När krisen är över kommer det sannolikt betyda färre avgångar, mindre omfattande kollektivtrafik och behov av besparingar för att kunna ha trafiken rullande.

Eller så höjer man skatten ännu mer. Hittills har regionerna och kommunerna fått 20 miljarder kronor att dela på till och med 2022, men det kommer inte räcka i längden.

– Vi har hörsammat SKR:s uppmaning. Det behöver riktas särskilda medel till kollektivtrafiken, sa Isabella Lövin när det tillfälliga riktade bidraget till kollektivtrafiken presenterades.

Nu får regionerna hoppas att krisen inte blir bestående, annars sitter regionerna fast i en rävsax under lång tid framöver.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera