Ekonomi / Inrikes

Lönerna stiger i värde – men kraven från löntagare och arbetsgivare består

Lönebildningen har varit något av en succé – i stort. Köpkraften har ökat med över 60 procent på drygt två decennier. Men mycket skaver när pengarna ska fördelas. Jämställdheten och ingångslönerna exempelvis.

En svensk snittlön är 35 300 kronor. Men färre än hälften av oss når dit. I mitten på lönepyramiden (medianen) står en löntagare som tjänar 31 400 kronor brutto varje månad. Så om du ligger i spannet mellan 30 000 och 35 000 är din lön högst vanlig.

Lönen har individualiserats allt mer. Marknadskrafter släpps lös när folk till bristyrken rekryteras. Men i huvudsak sätts ramarna i kollektivavtal. Därför frågade vi några av de största organisationerna: Vad upplever ni är problemet med lönebildningen?

Diskussionen skjuter fart igen när avtalsförhandlingarna återupptas i höst efter att ha pausats i våras till följd av coronan. 485 avtal som berör 2,8 miljoner ska förhandlas.

För höga ingångslöner

Stefan Koskinen, chef för Arbetsgivarsamverkan på Almega (tjänsteföretag på privat sektor), anser att löneskillnaderna i Sverige är för små, mellan grupper och yrken. Ingångslönerna är för höga och belöningen för en  lång utbildning för liten, enligt honom. Kort sagt, lönestrukturen är för sammanpressad.

– Ett par hundratusen nyanlända och ungdomar utan gymnasieutbildning har små utsikter att komma in på arbetsmarknaden. De klarar inte av den produktivitet som behövs för de höga ingångslönerna och riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap.

– Utbildningspremien är för låg, det lönar sig inte tillräckligt mycket för att satsa på högre utbildningar. Det finns en stor risk att människor därmed inte utbildar sig så mycket som de borde, utan väljer enklare jobb där man i vissa fall till och med kan tjäna mer.

Motmedlet är att  lönen i högre grad sätts direkt i samtal mellan medarbetare och närmaste chef. Då blir medarbetarens prestation och verksamhetens utveckling mer styrande, menar Stefan Koskinen.

– Det skulle ge ett ännu mer konkurrenskraftigt näringsliv, vilket är grunden för de skatteintäkter om behövs till vår gemensamma välfärd.

Låga löner och platta lönekarriärer

På den fackliga sidan betonas jämställdheten. Motiven varierar något.

Saco samhällspolitiska chef Lena Granqvist lyfter fram löneläget och löneutvecklingen för akademikeryrken inom välfärden – vård, skola och omsorg – som det stora problemet.

– Ska vi komma till rätta med kompetensbristen i välfärden behöver arbetsgivarna höja lönerna. De låga lönerna och de platta lönekarriärerna inom offentlig sektor är ett jämställdhetsproblem och ett problem för samhället i stort.

Saco betonar ofta livslön – den samlade lönen efter skatt under hela livet inklusive pension – i diskussionen. Det begreppet fångar in mer än hur medel- och medianlöner skiljer sig mellan olika yrken, menar Lena Granqvist.

– Saco har visat att manliga akademiker tjänar i snitt 3,7 miljoner mer i livslön än kvinnliga akademiker. Den främsta anledningen är att kvinnor och män i hög utsträckning väljer olika utbildningar som leder till jobb i olika sektorer. I vården, skolan och omsorgen är kvinnor i majoritet. Där är lönerna generellt sett betydligt lägre än i privat sektor.

Vi behöver hålla i vår modell

Att komma till rätta med ojämställda löner har hög prioritet även för det största fackförbundet på privat sektor, Unionen (som hör till TCO-familjen). Det säger biträdande förhandlingschefen Nicola Lewis. Hon framhåller att stabilitet är viktigt, inte minst när läget i ekonomin och omvärlden är så osäkert.

Unionen möter Almega i avtalsförhandlingarna på flera områden och är delägare i Industriavtalet (från 1997) som blivit normsättare även för övriga arbetsmarknaden.

– Vi behöver fortsätta hålla i vår lönebildningsmodell så att även grupper som inte av egen kraft kan uppnå löneökningar i nivå med övriga på arbetsmarknaden har möjlighet att hänga med.

Minst 783 kronor till alla

LO samordnar avtalsförhandlingarna för tolv förbund i höst. Någon egen kommentar därifrån har Fokus inte lyckats få, men avtalssekretararen Torbjörn Johansson har tidigare (11 mars) presenterat kraven. Ett ökat löneutrymme med 3 procent, varav procentuellt mest till de lågavlönade. Minst 783 kronor ska utgå till alla.

– Det här kommer att ge våra medlemmar mer i plånboken. Särskilt i branscher med låga löner och en hög andel kvinnor, säger Torbjörn Johansson.

FAKTA

Medellön 35 300 (Kvinnor 33 500, Män 37 200)

Medianlön 31 700 (Kvinnor 30 500, Män 33 000)

Att medel och median skiljer sig åt beror på att lönespridningen är högre i toppen än i botten på "löneligan".

Lönespridning: 2,13 (Kvoten mellan lönenivåerna när man räknat bort extremerna, den tiondel som tjänar mest och den tiondel som tjänar minst, 90/10.)

Grupperna nedan hör till de översta respektive nedersta tiondelarna. Tio i topp och Tio i bott.

Källa: SCB. Siffrorna gäller för 2019. Men sannolikt även för 2020 eftersom avtalsförhandlingarna har varit frysta. Ny statistik kommer en bit in på 2021.

HÖGST LÖN

LÄGST LÖN

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera