Ekonomi

Metoden som gör det tuffare för skattesmitare: »Enklare att spåra idag«

Digitaliseringen underlättar internationella sam­arbeten mot skatteflykt.

På 60-, 70-, och 80-talet flydde några av Sveriges rikaste entreprenörer utomlands. Ikeas Ingvar Kamprad, Tetra Paks arvtagare Hans Rausing, finansmannen Fredrik Lundberg och H&M:s grundare Erling Persson emigrerade för att bosätta sig i länder som Storbritannien och Schweiz – orsaken var det höga skattetrycket.

– Då kunde du på grund av valutare­gleringen inte hur som helst placera dina pengar på ett schweiziskt bankkonto, såvida du inte åkte dit med sedlar i en attachéväska eller själv flyttade till landet. Men på 90-talet lättades reglerna upp vilket troligtvis ledde till stora kapitalutflöden ur Sverige, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, verksam vid Institutet för näringslivsforskning i Stockholm.

Aggressiv skatteplanering, även kallad skatteflykt, har existerat lika länge som det har funnits skatter. Men den har antagit lite olika former. Från att privatpersoner rent fysiskt har flyttat till lågskatteländer till dagens så kallade brevlådeföretag eller offshorebolag. Det senare handlar om skalbolag som bara existerar på pappret och som är förlagda i skatteparadis som exempelvis Brittiska Jungfruöarna, Bermuda och Caymanöarna.

Men skatteplanering kan också ske på hemmaplan genom komplicerade upplägg med enda syftet att betala mindre i skatt. Skatteflykten var troligtvis mer omfattande för 20–30 år sedan, uppskattar Daniel Waldenström. Orsaken är att rapporteringssystemen var sämre då samtidigt som nya teknologier underlättade flytt av kapital till banker i andra länder och förenklade upprättandet av brevlådeföretag.

– Digitaliseringen har också gjort det lättare att upptäcka och spåra digitala överföringar av kapital. Nytt sedan 00-talet är att den politiska viljan att göra detta har ökat. I dag finns ett bättre informationsutbyte mellan länder som grundar sig i initiativ för att bekämpa terrorfinansiering, säger Daniel Waldenström.

LÄS OCKSÅ: Sverige får betala dyrt när EU ska slicka såren efter corona

USA och även vissa länder i Europa, till exempel Storbritannien, har under många år haft system som innebär att företag måste rapportera in så kallade skatteupplägg till myndigheterna eller på andra sätt komma överens med desamma, berättar Roger Persson Österman, professor i finansrätt vid Stockholms universitet. I Sverige har Skatteverket på grund av rådande regelverk i stället jobbat reaktivt; de agerar först när skatteupplägget är genomfört och har uppdagats.

– Sedan tar tvister i domstol minst tre–fyra år innan det fattas beslut om huruvida förfarandet var lagligt eller ej, säger han.

Men i sommar röstades en ny lag igenom som ger Skatteverket ett försprång. Bakgrunden till lagen kan härledas till Beps-projektet som drogs i gång efter finanskrisen 2009 av OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Beps står för Base erosion and profit shifting. Det är OECD:s mest omfattande projekt inom skatteområdet på många decennier. Sverige är ett av 135 länder som på olika sätt samarbetar i projektet och det är även riktlinjer från Beps som ligger bakom de direktiv i skatteflyktsfrågan som EU har fastslagit för sina medlemsländer.

Våren 2018 kom en skärpning av tidigare EU-direktiv som bland annat innebär att medlemsländerna måste införa regler om informationsskyldighet för vissa så kallade gränsöverskridande skattearran­gemang. De hårdnade kraven från EU ledde till att den av regeringen redan tillsatta utredningen kring informationsplikt för skatterådgivare förlängdes.

Utredningen blev klar i januari 2019 och drygt ett år senare lämnades en proposition till riksdagen. Den innehöll ett lagförslag om att skatterådgivare som utformar och tillhandahåller internationella skatteupplägg ska bli skyldiga att informera Skatteverket om uppläggen – innan de genomförs. Lagen klubbades i riksdagen den 3 juni i år med ändringen att regeringen får bestämma när de nya bestämmelserna ska börja gälla. Detta med hänvisning till att coronapandemin inte gör det möjligt för riksdagen att besluta om det.

»Detta är ett verktyg för att vi ska hålla jämna steg med skatteplanerarna. Det här handlar om att vi ska förstå vilka strategier som används och om luckor finns i olika lagstiftningar som utnyttjas i skatteplaneringssyften. Allt för att kunna identifiera åtgärder som behöver vidtas för att stoppa aggressiv skatteplanering«, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) i ett mejl till Fokus.

Hon tillägger att den nya lagen bara är en av flera åtgärder mot skatteflykten och nämner att regeringen bland annat har gett ytterligare medel till Skatteverket för arbetet mot internationell skatteflykt och skärpt reglerna för att förhindra skatteplanering med ränteavdrag.

Lagen om rapporteringsplikt omfattar dock enbart internationella upplägg, inte de som sker innanför Sveriges gränser. Om, och i så fall när, skatterådgivare kommer att tvingas rapportera in skatteupplägg även inom landet är ännu oklart. Frågan fortsätter att beredas i Regeringskansliet tills vidare.

Magdalena Anderssons förklaring till att den nya lagen inte omfattar denna typ av inhemsk skatteplanering är att man ville hinna implementera EU-direktivet om gränsöverskridande upplägg i tid – och därför gick man före med den biten.

Roger Persson Österman vid Stockholms universitet tror dock att det även finns andra anledningar. Utredningen, som föreslog rapporteringsplikt för såväl nationella som internationella skatteupplägg, kritiserades nämligen hårt av flera remissinstanser, bland andra arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som anser att lagförslaget är »otydligt och förväntas bli betungande och kostsamt att efterleva«.

– Jag tror att regeringen inte i onödan vill stöta sig med näringslivet. Vi har en lång historia i Sverige av ett gott samarbete mellan storföretagen och staten. En stor del av kritiken från remissinstanserna handlar om att rapporteringsplikten kommer att göra deras arbete mer invecklat och besvärligt. Jag vill inte säga att de argumenten är helt fel. Men kanske får de betala det priset, säger Roger Persson Österman.

LÄS OCKSÅ: Här är pandemins stora ekonomiska vinnare: »Varit förberedda«

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera