Miljöboven vi inte klarar oss utan: »Förvånad att vi inte har kommit längre«

Text:

Alessandro Volta konstruerade år 1800 en banbrytande uppfinning, som lämpligt nog döptes till Voltastapeln – det första elektriska batteriet i modern tid. Silver- och zinkskivor indränkta i elektrolyt staplades på varandra. The rest is history, ­skulle man kunna avrunda.

Batterierna har sedan Voltas upptäckt fortsatt sitt segertåg över världen genom två sekler.

Under det tredje seklet, vårt eget, stiger spänningen ännu mer.

Elektrifieringen av transportsektorn är en viktig drivkraft bakom batteriutvecklingen. Bensin och diesel ska fasas ut och förnybar energi kräver storskalig batterilagring.

När politiker och näringsliv drömmer om en fossilfri framtid utgör batterierna en nyckelteknologi. Men lösningarna ska också bidra till ökad konkurrenskraft. För att raljera en aning: Blir du lönsam, gröne vän?

Batterierna ska leva upp till flera krav samtidigt: större kapacitet och miljöanpassning; säkerhet, långt liv och återvinningsmöjlighet.

Lättare sagt än gjort, men det pågår en imponerande snabb utveckling.

Den här utvecklingen kan Kristina Edström, professor i organisk kemi vid Uppsala universitet. Hon leder och samordnar Battery 2030+, en storskalig europeisk forskningssatsning som omfattar sju projekt inom hela EU och vars uttalade mål är att Europa ska bli världsledande. Både akademi och näringsliv deltar i ett konsortium som omfattar ett hundratal organisationer. Kristina Edström åker emellanåt till Bryssel och EU-kommissionen för att hålla ihop det hela.

– Vi tror på en långsiktig nyfikenhetsbaserad forskning med en realistisk förankring. Vår vision är ett grönt kraftfullt och hållbart batteri. Det behövs många hjärnor för att skapa en kritisk massa som tänker gemensamt, inte fragmenterat, för att uppnå målen i vår färdplan. För att inte ödsla tid på fel saker måste vi inom akademin få med oss företagen, som vet mer än vi om vad som blir gångbart vid användningen.

Namnet 2030+ väcker associationer till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen på FN:s agenda. Pluset knyter fyndigt an till elkretsens positiva pol. Men pluset står också för världen efter 2030. EU:s mål är att Europa ska vara klimatneutralt 2050, och onekligen har fordonsindustrin en nyckelroll i det.

I dag kan man köra 45 mil med en elbil och försäljningen har skjutit i höjden, inte minst i Norge, men även i Sverige. Det är lovande att verkningsgraden för ett bilbatteri har ökat så kraftigt; samtidigt som kostnaderna för en elbil har sjunkit ­dramatiskt på senare år, rent av ännu mer än för solcellerna, betonar Kristina Edström.

– Vår färdplan handlar om vi ska lyckas göra bättre batterier än i dag på alla områden. Vår forskningssatsning handlar om utvecklingen generellt. Men transportsektorn är oerhört viktig och drivande. Den snabba utvecklingen i Asien äter upp en hel del av produktionen, så ur den synpunkten kommer svenska Northvolt, som har kontrakt med de tyska fordonstillverkarna BMW och Volkswagen, rätt med sin satsning just nu.

Äldre batterier är dominerade av tungmetaller som kadmium och bly. I mobiltelefoner och många andra apparater används mer miljövänliga litium-jon batterier. Flera material och batterityper är under utveckling. Kristina Edström säger att utvecklingen av batterier med fast elektrolyt just nu går en spännande framtid till mötes. Men hon betonar samtidigt att forskarna inom projektet är »kemiagnostiska«, har en öppen inställning till tekniken och designen, som väl också ska anpassas till användningen.

– Nu kommer den storskaliga lagringen av el, och till den behövs batterier. Du kan ha ett stort batteri kopplat till solceller på taket, vilket jag ser mycket av här på landsbygden i Uppland. Men jag är förvånad över att vi inte har kommit längre i Sverige än vad vi har gjort med lagring.

En nyckelroll i omställningen spelar regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige där aktörer i offentlig och privat sektor möts. 22 branscher har lämnat över färdplaner till statsrådet Isabella Lövin om hur de ska bli fossilfria senast 2045. I arbetets andra fas ska fortsatta knäckfrågor benas ut, och till dessa hör en batteristrategi som ska vara klar att presenteras i oktober. Den nationelle samordnaren, Svante Axelsson, säger att Sverige som är bas för Volvo och Scania går »all in« både på biodrivmedel och batterier för eldrivna fordon.

– De är grundbultar i ett hållbart transportsystem. Men batterier tillämpas överallt i dag, och de behövs alltmer när elnätet ska moderniseras och el från förnybara ­energikällor ska lagras och jämna ut svängningar i försörjningen.

Svante Axelsson är miljöekonom och var tidigare generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Hur miljövänlig är batteritekniken i dag om man ser till hela värdekedjan?

– Det är en lång resa kvar till hållbarhet. Kongo och barnarbetet vid koboltbrytningen i gruvorna där är avskräckande. Därför är det så viktigt att öka återvinningen av gamla batterier och metaller – och att öka hållbarheten på gruvorna.

Listan över batteriernas strömförande välsignelse i vår vardag kan göras lång. Bilen och mobilen är kanske de allra mest uppenbara i hushållet. Tandborste, armbandsur och brandlarm ... Pacemaker – om man har en sådan.

Jakten på de optimala batterierna fortsätter.

Varje person håller i snitt 18 batterier i gång samtidigt, enligt en undersökning som Ikea gjorde för flera år sedan. De lär inte ha blivit färre.

Plötsligt pekar mobilens batteri på rött, igen. Vad händer? För tio år sedan behövde den väl inte laddas lika ofta?  Har batteriernas prestanda försämrats? Nej, men aptiten på information är glupande. Alla dessa appar som äter ström  …

Fotnot: Fokus har tidigare berättat om Northvolts planer på att etablera en jättefabrik i Skellefteå, med produktionsstart i slutet av nästa år och med 3 000 anställda. Hittills har man dragit in över 30 miljarder kronor i finansiering.