Politik

Tio år med SD i riksdagen: Har partiet nått taket?

Under tio år i riksdagen har SD förändrat det politiska landskapet. Och alla spekulationer om ett rösttak har kommit på skam.

Lördagen den 9 februari 2013 firade Sverigedemokraterna 25-årsjubileum med framtidsseminarium i andra kammaren i riksdagen. Partiledaren Jimmie Åkesson inledde med att säga att partiet hade potential att nå 30 procent.

Åkesson fick applåder av SD-medlemmarna. Men mediafolket som var där tittade lite roat på varandra: ”Håller de på att få hybris?” Bara två månader tidigare hade Expressen avslöjat järnrörsskandalen och med opinionssiffror runt 10 procent var taket nått – trodde många.

Innan coronakrisen låg partiet i mätningarna på 23–24 procent, efter en nedgång under våren ligger de strax under eller över 20 procent.

– Vid varje framgång gissar vi att de knäckt taket för vad de kan få. Men varje gång har de överträffat våra förväntningar och har en potential som vi inte riktigt fångat upp, säger Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap i Göteborg.

Jimmie Åkesson lämnar Storkyrkan i protest i samband med riksdagens öppnande 2010. FOTO: Andreas Nilsson

I som-institutets årsbok skriver han om ”Tio år med Sverigedemokraterna”, hur partiet växt främst beroende på väljare från M och S och hur flyktingfrågan fördes upp på den politiska dagordningen.

– En stor mängd väljare ville även tidigare ha en mer restriktiv flyktingpolitik, men de andra partierna tog inte i frågan. SD ”äger” inte alla som är motståndare till en generös flyktingpolitik. Men de äger de väljare som också kombinerar det med misstro mot det politiska systemet. Det har blivit en väldigt viktig fråga, som inordnat sig i politiska landskapet.

– De två stora partierna S och M är i dag betydligt mindre än vad som var fallet för några val sedan. En orsak är SD:s framfart, säger Patrik Öhberg.

Skandaler, med företrädare för partiet som misskött sig på lokal eller nationell nivå, tycks inte påverka stödet.

– De dök inte upp i politiken som ”the good guy” precis, utan hade sitt förflutna med sig. Kontrasten mot vad man sagt och gjort som politiskt parti tidigare fanns inte på samma sätt.

Det tydligaste skiftet under de tio åren menar han ändå är hösten 2015, när asylmottagandet satte nya rekord.

– De andra partierna sa så länge att ett högt flyktingmottagande inte var något problem. Så tvärvänder man plötsligt och säger att det är en stor utmaning. Då får de etablerade partierna svårt med trovärdigheten, och det spelar SD i händerna.

Pariastämpeln har också börjat släppa, åtminstone hos vissa väljargrupper.

– Det finns ett egenintresse hos både M och KD att den försvinner, om de ska kunna få politisk makt. SD sitter med nycklarna till Rosenbad för ett konservativt block. Och M och KD:s väljare tycker allt bättre om SD. De är det näst bästa partiet hos kristdemokrater och har en tredje plats hos moderater, säger Patrik Öhberg.

– Och 41 procent av SD-väljarna anger KD och 40 procent M som näst bästa parti.

LÄS OCKSÅ: Sverigedemokraterna: Här är Åkessons främsta utmanare till partiledarposten

Jimmie Åkesson har varit partiledare ända sedan 2005. Han har betytt oerhört mycket för SD, men skulle SD klara sig bra utan honom?

– Det är en otroligt svår fråga. Han har en stark ställning internt, men är polariserande mot andra väljare. Ett nytt ledarskap skulle i och för sig kunna ta mer avstånd från partiets historia och kanske göra att det kan ta ytterligare ett steg.

Partiet som sådant och dess väljare har också allt tydligare identifierat sig som höger, från att ha hävdat en mittenposition. I en fråga, den om stora förändringar i arbetsrätten, kan deras position på höger-vänsterskalan prövas i höst.

– Det blir en internt intressant fråga, var man ställer sig. Partiet har många arbetarväljare och jag kan tänka mig de kan vara extremt flexibla i frågan. De har förutsättningar att förhandla både med höger- och vänstersidan i frågan, säger Patrik Öhberg.

***

FAKTA: SD i siffror senaste tio åren

September 2010: I valet får SD 5,7 procent och 20 mandat i riksdagen.

Oktober 2010: Riksmötets öppnande med gudstjänst i Storkyrkan: efter en kvart tågar SD-ledamöterna ut i protest mot biskop Eva Brunnes tal om rasism och främlingsfientlighet.

Oktober 2011: S-ledaren Håkan Juholt vägrar stå intill Åkesson i SVT:s partiledardebatt och hoppar av debatten.

November 2012: Järnrörsskandalen, där tre ledande SD-företrädare en sommarkväll 2010 hotar komikern Soran Ismail och beväpnar sig med rör från ett bygge.

Februari 2013: På 25-årsjubileet tror Åkesson att partiet kan få 30 procent och kommer att avgöra regeringsfrågan 2022.

September 2014: I valet får SD 12,9 procent och 49 mandat.

September 2018: I valet får SD 17,5 procent och 62 mandat.

November 2019: I SCB-mätningen får SD 22,6 procent.

Augusti 2020: I Novus mätning får partiet 19,4 procent.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera