USA-val

Amerikanska mardrömmen: En repris på det förvirrade USA-valet 2000

Prognosmakare och opinionsinstitut har haft fel förr. En mardröm när det amerikanska presidentvalet bara är två veckor bort är en upprepning av valet 2000: ett oklart valresultat efter valdagen.

Vem som skulle bli USA:s 43:e president var inte klart på valnatten 2000. Resultatet i delstaten Florida var inte avgjort, och själva röstningen var tvistig där ”gravida” röstsedlar skulle granskas innan de godkändes.

Sett till valresultatet på nationell nivå fick demokraten Al Gore flest röster, 50 999 897 mot republikanernas George W Bush 50 456 002 röster. Efter omräkning i Florida vanns den av George W Bush, men med en marginal bara på 537 röster.

Demokraterna krävde en ny omräkning, men när frågan förpassades till Högsta domstolen fann de den 12 december med röstsiffrorna 5–4 att valresultatet i Florida kunde fastställas och vidare omräkningar stoppas.

Med en sittande president som under lång tid ifrågasatt delar av valsystemet är allt upplagt för ett ifrågasättande av valutgången 2020:

”De som studerat vallagen och röstförfarandet varnar för att det skulle kunna vara upplagt för en konstitutionell kris som kan lämna nationen utan ett auktoritativt resultat. Vi har inget sätt att skydda oss mot en sådan katastrof. Således blinkar lamporna rött”, skriver The Atlantic.

”Även om en sida tar en tidig ledning, kan tvister om poströsterna hålla resultatet oklart i dagar eller veckor”, skriver de. Förutom i Florida 2000 inträffade en lång och utdragen process kring resultatet i fyra delstater efter presidentvalet 1876, då Rutherford B Hayes svors in som president först den 4 mars 1877.

– Vi kan mycket väl få se en långvarig kamp om poströsterna i domstolarna och på gatorna om resultatet blir jämnt, säger Richard L. Hasen, professor vid UC Irvine School of Law och författaren till en ny bok som heter Election Meltdown, till The Atlantic.

– Den typ av valsmälta som vi kan få se skulle vara mycket värre än 2000 med Bush mot Gore, säger han.

Det handlar också om vilken sorts förlorare Donald Trump skulle vara om Joe Biden står som vinnare den 3 november.

LÄS OCKSÅ: USA-valet: Därför kan segraren förlora

Oklarheter i konstitutionen och valräkningslagen gör att det går att förlänga en tvist om valresultatet hela vägen fram till dagen då presidenten svärs in. Det 28:e konstitutionstillägget säger att presidentens mandatperiod ”ska avslutas” vid middagstid den 20 januari. The Atlantic spekulerar rent av i möjligheten att både Trump och Biden skulle kunna dyka upp för att sväras in som president: ”En av dem skulle anlända med alla redskap och makt från presidentskapet redan i sin hand”.

– Vi är inte alls beredda på detta, säger Julian Zelizer, professor i historia och offentliga angelägenheter i Princeton till The Atlantic.

– Vi pratar om det, vissa oroar sig för det och vi föreställer oss hur det skulle bli. Men få människor har faktiska svar på vad som händer om demokratins maskineri används för att förhindra en legitim lösning på valet.

Det finns alltså ett tidsmässigt ingenmansland mellan Donald Trumps presidentskap och hans efterträdare – lika med en andra mandatperiod för Trump eller en första för Biden.

”Överföringen av makt som vi brukar ta för given har flera mellanliggande steg och de är ömtåliga”, skriver The Atlantic.

Perioden omfattar 79 dagar, första steget efter valdagen är när elektorskollegiet möts "den första måndagen efter den andra onsdagen i december", i år den 14 december, när elektorerna i alla 50 stater och DC formellt ska utse presidenten.

Den amerikanska advokaten Barbara McQuade, har tidigare varnat för risken med en president som inte accepterar valresultatet: ”Att en president skulle trotsa resultatet av ett val har länge varit otänkbart; det är nu, om inte en faktisk möjlighet, åtminstone något Trumps anhängare skojar om”, skrev hon i The Atlantic i början av året.

Donald Trump antydde själv under presidentkampanjen 2016 kampanjen något sådant: ”Mina damer och herrar, jag vill göra ett stort tillkännagivande idag. Jag skulle vilja lova och lova alla mina väljare och anhängare och USA:s folk att jag helt kommer att acceptera resultaten av detta stora och historiska presidentval”. Han pausade och markerade: "Om ... jag ... vinner!"

Inför uppgiften att den sammanlagda nationella omröstningen gav Hillary Clinton ett övertag på 2 868 692 röster förklarade Trump att minst 3 miljoner papperslösa invandrare hade avgett bedrägliga röster för Hillary Clinton.

"Det enda sättet de kan ta detta val från oss är om det blir ett felaktigt val", sade Trump vid republikanska konventet den 24 augusti.

Trumps egen kampanj med poströstningen kommer att leda till valfusk är redan välkänd: “MAIL-IN VOTING WILL LEAD TO MASSIVE FRAUD AND ABUSE. IT WILL ALSO LEAD TO THE END OF OUR GREAT REPUBLICAN PARTY. WE CAN NEVER LET THIS TRAGEDY BEFALL OUR NATION”, skrev han den 29 maj.

I en tweat den 22 juni påstår han sedan att poströsterna kan styras av främmande makt: “RIGGED 2020 ELECTION: MILLIONS OF MAIL-IN BALLOTS WILL BE PRINTED BY FOREIGN COUNTRIES, AND OTHERS. IT WILL BE THE SCANDAL OF OUR TIMES!”.

När Trumpadministrationen får frågor om detta kallar de det ”upprörande”:

"Det är upprörande att president Trump och hans team ifrågasätts för att inte upprätthålla rättsstatens principer och att inte kämpa öppet för ett fritt och rättvist val", skriver Trumpmedarbetaren Thea McDonald i ett e-postmeddelande till The Atlantic och fortsätter: "Medierna ger demokraterna ett frikort för sina försök att helt förstöra systemet och kasta vårt val i kaos."

”Om våra politiska institutioner misslyckas med att producera en legitim president, och om Trump bibehåller dödläget in på det nya året, kommer kaoskandidaten och befälhavaren att vara en och samma, skriver The Atlantic.

Här kan du läsa alla Fokus artiklar om USA-valet!

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera