Inrikes / Vetenskap

Forskare med koppling till Umeå universitet får Nobelpriset i kemi

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna får Nobelpriset 2020 för upptäckten av gensaxen Crispr. Ett glädjebesked för Umeå universitet, där den franska forskaren Emmanuel Charpentier var verksam i början av 2010-talet.

De båda pristagarna belönas för sin upptäckt av gensaxen CRISPR/Cas9, ett skarpt verktyg inom gentekniken, som med precision kan klippa och klistra i arvsmassan och förändra den i alla slags levande organismer. Tekniken har fått stor betydelse även inom läkemedelsforskningen, eftersom tekniken kan skräddarsy såväl bakterier som större organismer, uppger SvD.

I samarbete med bland andra den amerikanska forskaren Jennifer A. Doudna utvecklade den franska forskaren Emmanuelle Charpentier metoden gensaxen i början av 2010-talet, då hon var verksam vid Umeå universitet.

Med hjälp av gensaxen kan forskare enligt ett pressmeddelande från Vetenskapsakademien "med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen att bota ärftliga sjukdomar".

Det var när Emmanuelle Charpentier studerade en av de bakterier som gör störst skada för mänskligheten; Streptococcus pyogenes, som hon upptäckte en tidigare okänd molekyl (tracrRNA). Charpentiers vidare undersökningar visade att denna molekyl är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, som bekämpar och oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Emmanuel Charpentier arbetade vid Umeå universitet när hon upptäckte grunderna till gensaxen, och är hedersdoktor där. I åratal har hon vid universitetet nämnts som favorittippad kandidat till Nobelpriset, både i kemi och medicin.

-Ett Nobelpris är ju oerhört värdefullt för universitetet och Umeå som vetenskaplig ort, säger  Bernt-Eric Uhlin, professor vid institutionen för molekylärbiologi, som var med och rekryterade Charpentier till Umeå, till SVT.

Upptäckten publicerades 2011, och började samma år samarbeta med Jennifer Doudna. Tillsammans lyckades de båda forskarna få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i provrör, och kunde programmera om och styra den, så att den kan klippa av vilken molekyl som helst, uppger Dagens Medicin.

De båda pristagarnas upptäckt har minst sagt visat sig användbar; den har bidragit till vetenskapliga upptäckter som gjort det möjligt för forskare att kunna förändra gener i celler och framställa grödor som kan motstå torka, skadedjur och mögel.

Emmanuelle Charpentier, 51, och Jennifer A.Doudna, 56, är enligt SVT den sjätte och sjunde kvinnan som får Nobelpriset i kemi. Den första var Marie Curie 1911.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera