Aktuellt / Inrikes / Kultur

Hockeyparadoxen: Klubbarna plockar in stjärnor – och varnar för konkurs

Sveriges hockeyklubbar ligger risigt till ekonomiskt. Ändå storsatsar de på värvningar – av rädsla för att åka ur högsta serien.

I den andra omgången av matchen i hockeyns högsta liga, Svenska Hockeyligan (SHL),  mellan Brynäs och Färjestad dominerade den tungt meriterade Patrik Berglund. Efter två mål från stjärnvärvningen kunde Brynäs ta säsongens första seger borta mot seriefavoriten Färjestad och ett steg upp till åttondeplatsen i tabellen. Segern gav både klubben och Gävle ett visst sportsligt lugn.

För klubbchefen Michael Campese var trepoängaren ett kvitto på att investeringen i Berglund gjort nytta, även i oroliga tider. Tur det, en spelare som Patrik Berglund kostar någonstans mellan 200 000 och 250 000 kronor per månad. Måtte investeringen löna sig.

Trots att SHL har haft närmare ett halvår på sig att förbereda sig inför en osäker höst med troliga publikbegränsningar har många klubbar satt på sig spenderbyxorna och värvat tungt inför årets säsong. I vanliga fall hade klubbarna gjort det på goda grunder, men årets säsong är speciell. Pandemin har ställt till det för svensk hockey, och det är inte förrän nu som klubbarna har insett att det kan bli en hel del problem under året om inte klubbarna får ha publik på sina matcher.

För trots att resten av landet har behövt förhålla sig till publikbegränsningen på max 50 personer har många av hockeyklubbarna räknat med att kunna släppa in folk på sina matcher under säsongen. När nu regeringen i veckan sa att det blir max 500 personer som kommer att tillåtas på arenorna blir det bekymmersamt.

För Brynäs börjar problemen i allra högsta grad bli akuta.

– 30 till 40 procent av intäkterna kommer från publiken. Vi har i dag en god likviditet i Brynäs vilket innebär att vi kanske skulle kunna ta oss igenom säsongen och på något sätt betala för oss. Men då innebär nästa säsong en jättestor fara. Då talar vi om klubbens överlevnad, säger Brynäs klubbdirektör Michael Campese.

När Brynäs värvade in NHL-meriterade Patrik Berglund bad man fansen om ekonomisk hjälp genom en Swish-kampanj. FOTO: TT

Trots att ligan haft ett halvår på sig att anpassa verksamheten efter rådande världsläge har alltså flera klubbar fortfarande höga lönekostnader. Linköping har till och med ökat sin lönebudget jämfört med förra året. Ilskan riktas mot regeringen och mot Folkhälsomyndigheten, som tillsammans håller fast vid en begränsning på max 500 åskådare vid evenemang trots att arenorna tar in det tiodubbla.

På samma sätt som Jonas Gardell har rasat mot Amanda Lind och krävt ett datum för utökad publik har hockey-Sverige krävt att få genomföra sina matcher med publik. I tisdags lämnade inrikesminister Mikael Damberg och idrottsminister Amanda Lind beskedet att 500 personer ska tillåtas vid sittande arrangemang från och med den 16 oktober, men det räcker inte för många klubbar.

Michael Campese har ont i magen när han tänker på framtiden. Hockeysverige säger att klubbarnas existens hotas om inte publiken kan släppas in senare i år och skyller den ekonomiska krisen på regeringen, samtidigt som en mängd dyra spelare kontrakterats över nästa säsong.

Hur blev det så här?

Det som skulle bli ett succéår för SHL och den svenska ishockeyn har tre omgångar in i seriespelet blivit en mardröm. Alla klubbar är garanterade ungefär 40 miljoner kronor från det generösa avtalet med streamingtjänsten C-More. En SHL-klubb omsätter i snitt 136 miljoner per år enligt en rapport från revisionsbolaget EY beställd av SHL, så pengarna från tv-avtalet står för i snitt 30 procent av intäkterna för en SHL-klubb, men de pengarna räcker inte. Utan publiken går inte kalkylen ihop. Varje år drar en SHL-klubb in mellan 30 och 40 miljoner kronor i snitt från matchbiljetter, enligt EY.

Trots pandemin har flera av klubbarna satsat både dyrt och offensivt på spelartrupperna inför årets säsong:

Örebro har skrivit kontrakt med sex nyförvärv, bland andra VM-hjälten och den NHL-meriterade målvakten Jhonas Enroth. Linköping har högre spelarbudget i år jämfört med förra säsongen samtidigt som  Brynäs har värvat nio spelare, bland dem Patrik Berglund (OS-silvermedaljör med 717 matcher i NHL) och publikfavoriten Simon Bertilsson (tillbaka i Brynäs efter ett år i ryska ligan).

Värvningarna är helt i linje med hur många av SHL-klubbarna har bedrivit sin verksamhet på senare år. I takt med att klubbarnas omsättning ökat har spelarna skrivit dyrare kontrakt med klubbarna. Brynäs personalkostnader ligger på ungefär 100 miljoner kronor per år, vilket motsvarar 65 procent av klubbens kostnader. Enligt rapporten från EY ökade personalkostnaderna för en SHL-klubb med 2 miljoner kronor i snitt förra året, och så har klubbarna kunnat jobba utan att behöva riskera ekonomin långsiktigt. De allra flesta klubbarna har gjort plusresultat och ökat intäkterna i snabbare takt än vad utgifterna ökat. Publikintäkterna har visserligen legat på en jämn nivå, men tv-pengarna har gett utrymme för klubbarna att spendera friskt på etablerade spelare.

Bakom Brynäs värvningar ligger klubbdirektören Michael Campese. Han visste att ekonomin var körig i år på grund av förra årets avbrutna säsong och den begränsade publiken på årets matcher, men klubben valde ändå att lägga nästan lika mycket pengar som förra året på spelartruppen. De ser nämligen inte bara pandemin och de uteblivna publikintäkterna som ett hot mot klubbens existens – de är mer rädda för att sluta sist i serien. En degradering skulle enligt Michael Campese innebära att omsättningen halveras och då skulle klubben ändå riskera att få problem med sin överlevnad.

Antingen torskar man pengar på att spela inför tomma läktare eller så tappar man intäkter på grund av nedflyttning, resonerar klubbarna. Örebro Hockeys vd Mikael Johansson säger till TT att fortsatt höga kostnader i spelarbudgeten trots pandemin och tomma läktare är den ansvarsfulla vägen att gå.

– Vi driver en verksamhet där många är väldigt beroende av oss, ungefär som ett företag. Vi omsätter 120 miljoner kronor – då är vi ändå en liten klubb i SHL – och därför måste vi ta ett ansvar för den sportsliga delen. Skulle vi hamna i allsvenskan skulle vi tappa halva omsättningen. Det är ett ansvar vi har att riskminimera genom att ha ett konkurrenskraftigt lag, säger han till TT.

50 eller 500 personer. Oavsett spår många klubbar att ekonomin blir tuff eftersom en stor del av intäkterna kommer från just publiken. FOTO: TT

Pest eller kolera, alltså.

Fram tills nu har klubbarna kunnat lösa en del av intäktsbortfallet med stöd från statligt håll, stöttande sponsorer och givmilda supportrar.

Brynäs har till exempel finansierat sina värvningar av Bertilsson och Berglund genom supporterinsamlingar, där klubben skramlade ihop 2 miljoner kronor.

Örebro har dragit in extrapengar med hjälp av insamlingar och sponsorer. Brynäs har startat en abonnemangstjänst där fansen kan följa spelarna bakom kulisserna, men intäkterna är en droppe i havet jämfört med publikintäkterna.

Så när klubbarna inte kan ersätta publikintäkterna eller vill drastiskt kapa i spelarbudget har man i stället permitterat både spelare och personal för att få mer pengar från staten. 12 av 14 klubbar i SHL har fortfarande spelarna permitterade på 20 procent trots att säsongen är i gång. Skellefteå AIK drar in ungefär 200 000 kronor per månad på att permittera spelartruppen. Frölunda och Oskarshamn är de enda klubbarna som inte korttidspermitterat. Michael Campese berättar att Brynäs permitterar spelarna september ut men ännu inte tagit beslut om hur man ska göra i oktober.

Det är inte okontroversiellt. Flera tunga röster inom hockey-Sverige har kritiserat klubbarna för att värva dyrt samtidigt som spelarna är permitterade. Sportbladets Hans Abrahamsson skrev i en krönika att han »mår illa« och att »miljonrullningen i SHL fortsätter som om ingenting har hänt«.

Brynäs och flera andra klubbar har löst det moraliska dilemmat genom att finansiera värvningarna med supporterinsamlingar. Men faktum kvarstår: samtidigt som klubbar uttryckligen kämpar med sin överlevnad och uppbär stöd av staten värvar man in dyra namn som på sikt riskerar klubbens ekonomi. Vissa klubbar har större svängrum än andra, Färjestad har till exempel över 100 miljoner i eget kapital. Men EY:s rapport om klubbarnas ekonomiska förutsättningar visar att 10 av 14 SHL-klubbar kommer att uppvisa ett negativt eget kapital om säsongen spelas inför tomma läktare.

En orsak till kritiken är att de flesta klubbarna inte budgeterat för en säsong utan eller med kraftigt begränsat publikinsläpp. Men Oskarshamn – en av klubbarna som inte permitterat sina spelare under hösten – budgeterade för begränsad publik redan i våras. Truppen har hånats för att hålla allsvensk kvalitet, men klubben skulle utan problem klara en säsong utan fullsatta läktare. Därför har Oskarshamn inte heller ansökt om permitteringsstöd från Tillväxverket.

– Det är av den enkla anledningen att vi inte behöver. Vi tycker att både permittering och eventuell löneökning ska vara den sista åtgärden, säger klubbchefen Martin Åkerberg och fortsätter:

– I det här fallet är vår litenhet vår styrka. Vi har inte samma fallhöjd. Det är en kommunägd arena, vi har lägre kostnader och vi har procentuellt sett lägre publikintäkter. Vi vilar stadigt på tv och det lokala näringslivet sett till relation till våra kostnader.

Planen är att 500 åskådare ska tillåtas på läktarna igen från och med den 15 oktober i år om inte smittspridningen fortsätter att öka dramatiskt under de kommande veckorna. I Brynäs har sportchefen fått uppdraget att sänka spelarbudgeten under säsongen. IK Oskarshamn sitter fortsatt lugnt i båten, och SHL fortsätter lobba mot regeringen för att få ta in ännu fler åskådare på sina matcher.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera