Inrikes

Trumps 300 löften inför valet 2016: Hur många har han infriat som president?

Trump avlade nära 300 vallöften under kampanjen 2016. I dag har flera helt eller delvis infriats.

Drygt tre och ett halvt år efter att Donald Trump installerades som USA:s 45:e president klev han ut från Air Force One för att tala till supportrar i en flygplatshangar i Yuma.

Återvalskampanjen 2020 hade nått Arizona, en av de viktiga nyckelstaterna i presidentvalet.

»Jag är den enda kandidaten som gav er mer än jag lovade under kampanjen. Det är sant. Jag är den ende någonsin, kanske någonsin«, sa presidenten.

Donald Trumps tid i Vita huset har präglats av återkommande politisk dramatik och sammandrabbningar med Demokraterna i kongressen. Trots det har han helt eller delvis infriat några av de viktigaste kampanjlöftena.

Men i vissa fall har han också misslyckats.

När USA går till val den 3 november är det som ett djupt polariserat land, även om presidenten 2016 garanterade att han skulle göra allt för att minska den redan då djupa sprickan i landet. Strax efter att det stod klart att han hade besegrat Hillary Clinton sa han:

»Det är dags för oss att förena oss, som ett enat land. Jag lovar varje medborgare att jag ska vara alla amerikaners president.«

Domstolarna

Senatens beslut att under hård tidspress lyckas godkänna Amy Coney Barrett som ny domare i Högsta domstolen blev en seger för president Trump.

Under presidentvalskampanjen 2016 fanns till och med oro inom Republikanerna för att Trump skulle nominera liberala domare. Men sedan dess har han utsett flera konservativa domare till en rad olika domstolar.

Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett har godkänts till Högsta domstolen, vilket har gjort att balansen tippat över till att bli mer konservativ. Förändringen kan få stor betydelse för domstolens framtida avgöranden kring både abortlagstiftning och framtiden för Obamacare.

Trump har även sett till att 205 konservativa domare har tillsatts i federala domstolar.

Domarna tillsätts på livstid, vilket gör att presidentens avtryck kan bli betydande.

Mexikomuren

Donald Trump hade knappt kommit nedför rulltrappan i Trump Tower för att lansera sin presidentvalskampanj innan ett av hans mest kontroversiella löften skapade rubriker.

Han ville bygga en mur längs med USA:s södra gräns för att stoppa illegala immigranter:

»Och jag kommer att se till att Mexiko betalar för muren.«

Presidentens projekt med att investera i  gränsskyddet har visserligen påbörjats, men uteslutande där det redan fanns ett stängsel. Sträckan som tidigare inte haft någon barriär alls är cirka en halvmil lång, enligt BBC.

Mexiko betalade heller aldrig för murprojektet och Demokraterna i kongressen gick aldrig med på att godkänna finansiering till murprojektet. I stället omfördelade Trump miljoner dollar från försvaret. Strategin stoppades först, men Högsta domstolen gav sedan klartecken.

»Stor SEGER för gränssäkerheten och lagen«, skrev presidenten på Twitter efter domslutet.

Parisavtalet

Efter att Donald Trump hade säkrat nomineringen som Republikanernas presidentkandidat 2016 lovade han att USA skulle lämna Parisavtalet. Överenskommelsen, som nära 200 länder hade skrivit under året dessförinnan, var negativ för amerikanska företag, hävdade den blivande presidenten.

När Trump under sommaren 2017 meddelade att han tänkte fullfölja sitt löfte sa han: »Jag valdes för att representera invånarna i Pittsburgh, inte i Paris. Jag lovade att lämna eller omförhandla alla avtal som inte gynnar USA:s intressen.«

USA meddelade FN sitt beslut i november 2019. Med den ett år långa uppsägningstiden lämnar USA avtalet dagen efter årets presidentval.

Skattereformen

När Donald Trump utlovade en ordentlig reform av USA:s skatter beskrev han det som raketbränsle för landets ekonomi. Det skulle bli en av Trumps tidigaste framgångar som president, efter att skattereformen klubbats igenom i kongressen i slutet av 2017.

Reformen innebar skattelättnader för privatpersoner fram till 2025, med mest omfattande förändringar för höginkomsttagare.

Störst vinnare blev dock företagen, som fick bolagsskatten sänkt från 35 till 21 procent.

Ambassadflytten

Donald Trump var redan under kampanjen fast besluten om att förbättra relationen med Israel. Löftet blev att den amerikanska ambassaden skulle flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Det var ett kontroversiellt beslut, eftersom både israeler och palestinier velat se Jerusalem som sin huvudstad i en möjlig tvåstatslösning.

I maj 2018 hölls en invigning av den nya ambassaden, som presidentens dotter och rådgivare Ivanka Trump närvarade vid.

»En stor dag för Jerusalem. En stor dag för staten Israel«, sa premiärminister Benjamin Netanyahu i ett tal i samband med invigningen.

Handelsavtalen

Donald Trump gick till val på att riva upp och lämna handelsavtal som inte gynnade amerikanska intressen.

Strax efter valet sa han om frihandelsavtalet TPP:

»Det är en potentiell katastrof får vårt land. Vi ska i stället förhandla fram nya avtal som ger fler jobb i USA.«

Beskedet blev ett exempel på vad som väntade när »America first«-agendan skulle bli verklighet.

Sedan dess har Trump, som även länge motsatt sig det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta, lyckats få igenom ett nytt avtal med Mexiko och Kanada.

Den seglivade handelskonflikten med Kina har däremot inte nått en lösning, även om länderna kom överens om ett fas 1-avtal i början av 2020. Relationerna mellan länderna har dock försämrats kraftigt efter coronapandemin.

Terrorkampen

Donald Trump sa sig flera gånger ha en säker men hemlig plan för hur terrornätverket IS skulle oskadliggöras. Under ett kampanjmöte i Iowa 2016 möttes han av applåder från sina supportrar när han förklarade:

»Jag skulle bomba skiten ur dem.«

Efter att terrornätverket förlorat sitt sista fäste i Syrien uppgav den USA-stödda militäralliansen i mars 2019 att IS hade besegrats i landet.

Senare dödades även IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi efter en amerikansk operation i Idlibprovinsen.

***

FAKTA: Några löften som inte har uppfyllts

• Planen att ersätta Barack Obamas sjukvårdsreform Obamacare med en ny republikansk modell.

• Infrastruktursatsningar på vägar, järnvägar och flygplatser har ännu inte blivit verklighet.

• Att kraftigt minska USA:s statsskuld, som i stället nått den högsta nivån sedan andra världskriget.

• Donald Trump ville att uppgifterna om Hillary Clintons privata mejlserver skulle bli föremål för utredning, men presidenten har aldrig tagit det vidare.

Allt om USA-valet 2020: Blir Trump eller Biden vald som president?

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera