Därför riskerar Biden bli bakbunden från början: »Behöver arbeta ännu hårdare«

Text:

Foto: TT

På förmiddagen efter presidentvalet i USA kallade talmannen i representanthuset till presskonferens i kongressbyggnaden på Capitol Hill. Toppdemokraten Nancy Pelosi var snabb med att slå fast att enBidenadministration nu ska ta över, trots att valet ännu inte formellt ansågs avgjort. Bakom sitt mönstrade munskydd talade Pelosi om att demokratin var räddad och att Joe Biden hade fått mandat av det amerikanska folket att leda landet.

Några timmar tidigare hade ilskan och frustrationen bland partikamraterna i representanthuset blivit allt tydligare. Under slutet av kampanjen fanns stora förhoppningar om att ta kontroll över hela kongressen. När rösterna rapporterades in från distrikt efter distrikt såg förlusterna i stället ut att bli fler än förväntat.

Besvikelsen blottade snart sprickan mellan det mittenorienterade blocket och den mer progressiva falangen.

En av partiets kongressledamöter, Abigail Spanberger, var övertygad om att de mer liberala budskapen i delar av partiet inte hade varit ett framgångsrikt recept.

– Vi kan aldrig använda orden »socialist« eller »socialism« igen, sa hon i ett gruppsamtal med partikamraterna.

Nancy Pelosi ville inte medge att valet hade resulterat i ett misslyckande och slog i stället fast:

– Vi vann inte varje slag, men vi vann kriget.

Trots att vissa röster höjdes för att ledarskapet bar en del av skulden, återvaldes Nancy Pelosi några dagar senare som talman för ytterligare en period.

Hon ska nu leda en majoritet i representanthuset som är mindre än på länge.

Nancy Pelosi

2020 såg länge inte ut att bli Republikanernas år. I takt med ökad spridning av coronaviruset och dess ekonomiska konsekvenser för invånarna kämpade president Trump i uppförsbacke i opinionsmätningarna. Joe Biden hade tidigt tagit ledningen och höll ett betryggande avstånd till presidenten.

Även opinionsundersökningar i delstaterna väckte oro för hur valet skulle sluta för kandidaterna till senaten och representanthuset.

Det fanns tydliga varningssignaler, som att Demokraterna lyckades bättre med att samla in pengar till kampanjerna.

Vissa av de mest framträdande senatorerna, som Susan Collins i Maine och Lindsey Graham i South Carolina, mötte hårt motstånd – och såg mot slutet av kampanjen ut att gå mot bittra valnederlag.

När valresultaten började komma in efter att vallokalerna stängt skulle oron visa sig ha varit överdriven. I stället såg Republikanerna ut att ha knappat in i flera distrikt.

Partiet säkrade minst 207 platser i representanthuset, jämfört med 201 som de hade tidigare.

Flera ledande republikaner har i efterhand konstaterat att valstrategin, att bredda uppställningen av kandidater, såg ut att ha fungerat.

Av de 11 republikaner som lyckades besegra sittande demokrater var alla kvinnor eller från minoritetsgrupper.

Minoritetsledaren i representanthuset, Kevin McCarthy, var full av optimism när han garanterade att partiet kommer att vinna majoritet 2022.

»Vi har aldrig varit starkare när det gäller vad som väntar i framtiden, vi har inte varit i en starkare ställning. Vi vann det här genom att få in fler människor i partiet«, sa McCarthy enligt Washington Post.

Kongressledamoten Elise Stefanik uppges ha varit en av de drivande krafterna för att få kvinnliga republikaner att ställa upp i valet. Hon har på Twitter redan sagt att fler kvinnliga kandidater kan bli nyckeln till upprepade valframgångar om två år.

Partikollegan Tom Emmer var inne på samma spår i en intervju med The Hill. Det var mångfalden bland kandidaterna som hade gjort skillnad, hävdade han.

Men splittringen inom Demokraterna hjälpte också till.

Planen inför 2022 blir därför att fortsätta rikta in sig på mittenväljare i vågmästarstater, som inte vill befatta sig med vänsterfalangen i Demokraterna.

»Vi arbetade hårt. Den här utmaningen är inte annorlunda, vi kommer att behöva arbeta ännu hårdare«, säger Emmer till The Hill.

Bland republikaner ses också historiska valresultat som ett skäl till optimism inför 2022. Efter att Bill Clinton valts till president tappade Demokraterna 1994 sin majoritet i det efterföljande mellanårsvalet, för första gången på 40 år. Även 2010, två år efter Barack Obamas valseger, fick partiet genomlida ett svidande nederlag när partiet tappade 63 platser.

Den tidigare republikanske talmannen Newt Gingrich är lika säker som Kevin McCarthy på att partiet snart har återtagit kontrollen över representanthuset.

»Jag vet inte om Demokraternas förlust i representanthuset kommer att bli lika stor som 1994 och 2010, men jag är övertygad om att den kommer att vara stor nog att göra McCarthy till näste talman i representanthuset«, skriver Gingrich i en debattartikel i Newsweek.

Efterspelet till presidentvalet har dominerats av Donald Trumps försök att på olika sätt ifrågasätta valresultatet.

Samtidigt har maktbalansen i kongressen allt mer hamnat i fokus, eftersom valutgången i den övre kammaren ännu inte har klarnat.

I delstaten Georgia fick ingen av kandidaterna till senaten över hälften av rösterna – vilket innebär att en andra valomgång ska hållas i januari.

De två platser som står på spel kan bli avgörande för den tillträdande presidentens möjligheter att agera.

Lyckas Republikanerna vinna minst en av platserna behåller partiet majoriteten.

Vinner däremot Demokraternas båda kandidater får partiet med hjälp av vicepresidentens utslagsröst kontroll över senaten.

När Joe Biden svärs in som USA:s 46:e president den 20 januari kan han därför inte bara stå inför utmaningen att hantera en djup pandemikris. Han riskerar även att tillträda med besvärliga förutsättningar i kongressen, som hans fyra företrädare slapp. Donald Trump, Barack Obama, George W. Bush och Bill Clinton hade samtliga fördel av att deras partier kontrollerade båda kammare under den första tiden vid makten.

Den här gången kan det bli annorlunda. Om Republikanerna fortfarande kontrollerar senaten när rösterna har räknats i Georgia blir Joe Bidens manöverutrymme begränsat, även om han har möjliga vägar att ta sig fram.

Ett sätt är att använda sig av en presidentorder eller presidentdekret, ett beslut som inte behöver godkännas i kongressen. Den fungerar som ett direktiv till federala myndigheter om hur en lag ska tillämpas.

Både Barack Obama och Donald Trump var flitiga med att använda en presidentorder för att få igenom viktiga beslut.

Joe Biden väntas utfärda en rad sådana under sina första 100 dagar, främst för att göra sig av med direktiv som Donald Trump undertecknat.

På Bidens lista finns åtgärder inom klimatområdet – men även att häva det omdiskuterade inreseförbudet från muslimska länder som infördes 2017.

Biden har också lovat att återansluta USA till Parisavtalet, vilket han enligt New York Times enkelt kan åstadkomma med en ansökan till FN.

Biden har också, som presidenten alltid har, större kontroll över utrikespolitiken. Det är i regel så avtalen hanteras med andra länder, även om vissa uppgörelser måste godkännas av en två tredjedels majoritet i senaten.

För Bidens del kan en av de prioriterade frågorna bli att återuppta kärnavtalet med Iran.

På det inrikespolitiska området har han mer begränsad makt. Därför kan Demokraterna inte se fram emot stora skattereformer eller finansiering av infrastruktursatsningar.

Den amerikanska konstitutionen bygger på att makten delas upp mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen, som kontrollerar att beslut som fattas inte strider mot konstitutionen.

För att lyckas åstadkomma långsiktig förändring måste presidenten ha med sig kongressen, som röstar igenom nya lagar. Men även om lagarna inte stiftas i Vita huset är presidenten ofta drivande i vilka frågor partiet ska driva igenom.

Kongressens båda kamrar har förutom lagstiftning även andra uppgifter.

Det är i representanthuset beslut fattas om att inleda riksrätt och här utses även vem som blir president om två kandidater skulle få lika många elektorsröster.

Senaten har rätt att godkänna eller avslå presidentens utnämningar till olika poster, som exempelvis de viktiga domarplatserna i Högsta domstolen.

Samtidigt är det presidenten som godkänner eller lägger veto mot lagförslag som röstats igenom av kongressen, om ett förslag inte röstas igenom med två tredjedelars majoritet i båda kamrarna.

Om Demokraterna misslyckas i Georgia i januari blir Joe Biden den första demokraten sedan 1885 som tillträder som president utan att hans parti kontrollerar hela kongressen.

Det kan leda till att flera av Joe Bidens vallöften inte kan uppfyllas.

Men flera politiska kommentatorer i USA hävdar att Joe Biden åtminstone har ett sätt att bli framgångsrik: att lyckas med att snabbt få pandemin under kontroll.

I en intervju med NPR säger Barack Obamas tidigare rådgivare Dan Pfeiffer:

»Joe Biden har möjligheten att vara den president som en stor del av amerikanerna har velat och desperat behövt under den här pandemin. Och det är det alla vill att han ska göra, både republikaner och demokrater.«

***

FAKTA: Tvåkammarsystem

Kongressens båda kammare består av en undre och en övre kammare.

I representanthuset (undre) sitter 435 ledamöter, där antalet från varje delstat avgörs av befolkningsmängden. De väljs om vartannat år.

Senaten (övre) har 100 platser, med två senatorer från varje delstat. Senatorerna sitter på sexårsperioder. En tredjedel av senatorerna får ställa upp till omval vartannat år.

Kamrarna har vissa unika ansvarsområden, utöver att stifta lagar.

Representanthuset väcker exempelvis åtal vid riksrätt.

Senaten fungerar som domstol vid en riksrättsrättegång samt godkänner utnämningar och avtal, så kallade treaties, med andra länder.

***

FAKTA: Presidentorder

En president har möjlighet att använda sig av en presidentorder, eller presidentdekret, för att få igenom förändring – utan att ha kongressen med sig.

Genom ordern ges direktiv till federala myndigheter om hur den befintliga lagstiftningen ska tillämpas. Ordern baseras på att presidenten enligt grundlagen ska se till att lagarna efterlevs på ett troget sätt.

Donald Trump använde sig av presidentorder för att exempelvis påbörja bygget av en mur mot Mexiko samt för att dra USA ur fri­handelsavtalet TPP.

Högsta domstolen kan avgöra om en presidentorder strider mot konstitutionen.

***

FAKTA: Mellanårsval

Efter halva tiden av en presidents period i Vita huset hålls mellanårsval, med en rad val i USA:s delstater. Fokus hamnar ofta på representanthuset och senaten, eftersom fördelningen i kongressen kan förändras. Om maktfördelningen förändras kan även presidentens handlingskraft påverkas.

Under mellanårsvalet hålls även guvernörsval, folkomröstningar, val till delstaternas kongresser samt val av borgmästare.