Ekonomi / Ekonomibloggen

Emanuel Sidea: Svenska småsparare har gått i Norwegian-fällan

Kära småsparare – försök inte att fånga fallande knivar, skriver Emanuel Sidea.

Kommer flygbolagen någonsin att återhämta sig från pandemin? Just nu ser det inte ljust ut. Tidigare denna höst blev det ju klart att SAS aktieägare stod bakom styrelsens plan för bolaget framåt – sedan man fått stöd från svenska och danska staten. På en extra bolagsstämma tackade man ja till pengarna (!). Fem miljarder är ett tillfälligt manöverutrymme.

Statligt stöd är numera en förutsättning för att flygbolag ska överleva. Och ju större flygbolag desto större belopp. Lufthansa och Air France/KLM har vardera fått 12 miljarder dollar, medan tre amerikanska bolag (AA/Delta/United) delat på 14 miljarder dollar. Motsvarande ofantliga 260 miljarder kronor, som fördelats på fem aktörer.

Det var alltså inte en osannolik förväntan att den absurt rika norska staten (10 000 miljarder norska kronor!) skulle backa upp Norwegian. Men i förra veckan fick flygbolaget det bistra beskedet att norska staten – vars stora rikedomar härrör ur smutsig olja – inte ger klimatvådliga flygbolag någon hjälp. Det hela är lika ironiskt som att norska oljefonden i fjol slutade investera i olja och numera har svårt att hitta investeringar. Norrmännen har mycket pengar och lite humor.

Igår meddelade Norwegian också att man påbörjat ett förfarande med att reorganisera de irländska dotterbolagen, som äger flygplansflottan. Det ger ett slags juridisk konkursskydd i syfte att försöka räta upp verksamheten. Frågan är naturligtvis hur mycket som kan ställas till rätta när 26 av bolagets Boeing 737 står parkerade på marken. Aktien handelsstoppades på beskedet. När den började handlas idag torsdag dök aktiekursen, av förklarliga skäl. Aktien är i år ner 99 procent.

Mot bakgrund av detta måste vi naturligtvis titta närmare på oss svenskar. Dagens Industri rapporterade nyligen om att vi gått in tungt i bolaget. Enligt siffror från Nordnet har antalet aktieägare i Sverige från januari 2019 till november 2020 ökat med ofattbara 1700 procent. Hos konkurrenten Avanza finns dessutom närmare 43 000 aktieägare.

Det tycks mig obegripligt varför så många småsparare försöker fånga en fallande kniv. Alla försöker tjäna pengar naturligtvis, men ändå. Hos Nordnet har Norwegians aktie varit mer populär än Teslas. Aktieintresset kring elbilstillverkaren har inte heller alltid varit i kontakt med verkligheten.

Hur ska man tolka det plötsliga intresset för den norska flygaktien? Kanske att det är så låg kurs nu att det bara kan gå uppåt. Nja, dagens ras på uppemot 15 procent säger annat. En väl enkel bild, möjligen.

Snarare handlar det om våra uppfattningar. Morgan Housel gör en intressant betraktelse i den nyutgivna The Psychology of Money. Åsikter kostar som bekant väldigt lite, det kan alla förvärva och ha mängder utav – vilket märks på sociala medier, inte minst. Investeringar däremot talar desto högre eftersom alla disponerar sina ändliga resurser. Så när småsparare lägger sina surt förvärvade pengar i somliga aktier så speglas verklighetsuppfattningen.

I boken finns den här intressanta grafen:

Om du föddes på 1970 så tiofaldigades aktieindex (S&P500) mellan att du var 13 till 30 år (1970-2000). De som föddes 1950 hade en helt annan upplevelse – värdeutvecklingen på börsen, justerad för inflation, var knappt märkbar.

Småsparare som i tusental hamstrat Norwegian-aktier i tron om att det är billigt och det snart vänder lever med andra ord i en verklighet där coronapandemin snart är över, och det bara är en tidsfråga tills turisterna på nytt gör weekendresor till New York och att flygbolag är ungefär som globalisering – den underliggande utvecklingen är stadd i tillväxt.

Jag är inte så övertygad om det. Men vad vet jag? När jag i lågstadiet blev varse verkligheten så var det till nyhetsrubriker om att riksbankschefen Bengt Dennis bestämt att 500 procents ränta var bästa tänkbara medicin för Sverige. Vad det betydde förstod jag mig inte på då, däremot under åren som följde. Ingen stod opåverkad av 1990-talskrisen.

Läs fler inlägg i ekonomibloggen här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera