Vården / Veckans Fokus

Här avslöjas 49-åringens miljonbluff: »Svårt ms-sjuk« – men åker rutschkana

I behov av hjälp med i stort sett allt? 49-åringens bluff är ett exempel på varför statens kostnader för assistans har rusat från 2 till 30 miljarder kronor på 25 år.

En filmsnutt i mobilen visade den leksugne tvåbarnspappan när han åkte i full fart nerför barnens rutschkana på leklandet. Det var inget konstigt, men händelsen från mars 2019 överraskade ändå.

Bara några dagar senare satt nämligen 49-åringen apatisk och trött i sin rullstol i villan i Örebro när Försäkringskassans utredare kom på hembesök. Den svårt ms-sjuke mannen med hustrun vid sin sida uppgav att han behövde hjälp med precis allt; inklusive blöjbyte, toabesök, matning och vändning i sängen om natten.

Dagarna före Försäkringskassans besök hade 49-åringen fått ett varnande telefonsamtal som fick honom att skynda sig till köpcentret för att köpa en rullstolsramp. Hjälpmedlet installerade han så att utredarna inte skulle misstänka att han kunde ta sig upp och ner för trappan på egna ben.

Vad mannen och hans hustru inte visste var att deras åttaåriga charad, som involverat ett tiotal personer i Botkyrka och Örebro, och utspelat sig i skytteltrafik mellan Sverige och det forna hemlandet Iran, precis var på väg att spricka. Efter ett gediget arbete av Försäkringskassan och Örebropolisen – som spanat utanför villan – hade den svårt handikappade mannen dokumenterats i en vardag, fjärran från det kroppsliga fängelse han själv påstod sig leva i.

I polisens utredningsmaterial finns dokumentation av 49-åringen när han njöt av en trevlig Östersjökryssning med hustrun ombord på Finlandsbåten Cinderella, låg framåtböjd på golvet i bön i Vivallamoskén och utan besvär lyfte och bar tunga föremål och promenerade till skolan för att hämta sina barn – aktiviteter som alla är oförenliga med de allvarliga rörelsehinder mannen påstod sig ha. Familjen tillbringade månader i Iran varje år, samtidigt som mannens dygnetruntassistenter befann sig, avlönade,  i Sverige.

Filmer och bilder som kammaråklagare Anders Persson i Örebro kunde visa upp i rätten.

Neurologen som vittnade tvekade inte. 49-åringen hade simulerat de besvär han uppgivit till läkare genom åren, ett medvetet bedrägeri sedan 2011 som givit honom ersättningar på närmare 17 miljoner kronor, pengar som han nu krävts på men sannolikt aldrig kommer att betala tillbaka.

»Den enda rimliga förklaringen är att han redan från början hade en plan som gick ut på att lura Försäkringskassan«, skrev hovrätten, som dömde honom till fyra års fängelse för 154 fall av bidragsbrott.

Hustrun är sedan förra året internationellt efterlyst. Hon och hennes bror – som fick uppehållstillstånd på grund av anställningen som assistent – flydde till Iran med barnen när maken satt häktad.

De assistenter som inte är släkt med mannen kommer från samma plats i Iran, och de umgicks alla i moskén i Vivalla. Samtliga dömdes i hovrätten som konstaterade att mannen fått dem att »ställa upp som så kallade pappersassistenter och från sin ersättning  göra ›återbetalningar‹ till mannen«. En del av pengarna fördes ut ur landet till Iran, och misstänks delvis ha gått till att stötta våldsbejakande extremism och IS-terror.

Även om Örebroärendet är spektakulärt är det ändå ett skolboksexempel på hur det kan gå till.

Thomas Falk är nationell samordnare för Försäkringskassans arbete mot organiserad brottslighet. De senaste tio åren har han uteslutande arbetat med brott mot det allmänna välfärdssystemet. Han har ansvarat för Försäkringskassans arbete med den så kallade Olle-rapporten; en kartläggning av assistansbedrägerier med koppling till migration som tog ett år att sammanställa, och som krävde ett myndighetsövergripande detektivarbete av stora mått.

Kartläggningen visade på fem mål med assistansbedrägerierna: ekonomisk vinning, migration på oriktiga grunder, människohandel, social shopping och brukarimport.

Myndigheterna som berörs av problematiken har i huvudsak en inriktning mot stöd och service till medborgarna, och har otillräckliga kontrollstrukturer. Samtidigt finns starka sekretesshinder för uppgifterna i LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Ett perfekt upplägg för den som vill lura åt sig pengar alltså.

1994 – första året med LSS – fick 6 100 funktionshindrade personer ersättning. Tio år senare hade antalet brukare ökat med 10 000 personer. 2014 kom toppnoteringen då 16 400 ansökte och fick assistansersättning. 2019 har den siffran sjunkit till drygt 14 000 brukare. Men antalet timmar som brukarna får hjälp har samtidigt fördubblats under perioden. 1995 fick varje assistansberättigad person i snitt assistans 68 timmar per vecka, 2019 var snittet 129 timmar per vecka, mer än 18 timmar per dag. Det innebär också att utgifterna stigit kraftigt, till närmare 30 miljarder kronor 2019, en ökning med 1 600 procent sedan assistansersättningen infördes.

Den anmärkningsvärda kostnadsökningen kan inte förklaras av befolkningsutveckling och ökade funktionshinder hos medborgarna. I stället visar sig ökningen komma från ett överutnyttjande av systemet.

Enligt Olle-rapporten  är det inte ovanligt att assistenter – brukarens anhöriga – och assistansbolag genomför bedrägerierna i maskopi. Brukarens behov överdrivs kraftigt, eller så får inte en behövande brukare den hjälp som hen har rätt till. Det är ofta mycket svårt att kontrollera om något arbete utförts.

Det är också näst intill omöjligt att säga hur stora summor som försvinner årligen.

Delegationen för korrekta utbetalningar har uppskattat fyra miljarder kronor, men mörkertalet är stort. 2020 tror Thomas Falk att Försäkringskassan kommer att landa på runt 600 miljoner kronor i återkrav och stoppade utbetalningar. Det är inte mycket sett till hur stora summor som står på spel, men det är samtidigt en oerhörd förbättring jämfört med tidigare år:

– De första tre kvartalen i år har vi haft 943 ärenden, av dem har vi hittills polisanmält 230 ärenden. Vi har ställt återkrav på 320 miljoner kronor och förhindrat felaktiga utbetalningar på 133 miljoner kronor. Det kommer att bli en all time high sedan jag började jobba för tio år sen. Inräknat det sista kvartalet kommer vi nog att landa på 600 miljoner kronor, säger Falk.

Åren dessförinnan slutade på 204 och 273 miljoner kronor. Anledningen till den stora ökningen är fokus på assistansbedrägerierna.

Olle-rapporten ger en vink om de närmaste årens rättsprocesser i ämnet. Av de 39 kluster som kartlagts har Försäkringskassan hittat många misstänkta brott, men det är långtifrån alla fall som hunnit så långt i utredningen att en brottsanmälan har upprättats.

– Det är ett omfattande arbete, säger Falk.

– Det kan vara väldigt många personer som ingår i ett kluster runt en brukare. Det kan röra sig om uppåt 25 personer, ibland ännu fler. Det som kännetecknar bedrägerierna är att man omger sig med en vit fasad. Man betalar skatter och avgifter för assistenter, och försöker »göra rätt för sig«. Det ska se bra ut, man vill inte råka ut för kontroller.

»Det kan vara väldigt många personer som ingår i ett kluster runt en brukare. Det kan röra sig om uppåt 25 personer, ibland ännu fler.«

- Thomas Falk, nationell samordnare på Försäkringskassans arbete mot organiserad brottslighet.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) är bekymrad över läget. Han pekar på två lagstiftningar som måste förändras, assistansbestämmelserna och bestämmelserna om arbetskraftsinvandring.

– Vi får en cocktail som möjliggör för kriminella att ta sig in. Det behövs en hårdare kontroll av arbetskraftsinvandringen, men då krävs att en riksdagsmajoritet tänker om, sa han i en intervju i P1 Morgon nyligen.

Samtidigt försöker Försäkringskassan spela med sina tillgängliga kort. I det nya projektet Motståndskraft hos utbetalande rättsvårdande myndigheter (MUR) försöker man fånga välfärdsbedragarna med befintliga medel:

– Det är populärt att kräva bättre lagstiftning, men det finns faktiskt saker vi kan göra inom befintlig lagstiftning, säger Thomas Falk. Ett exempel är lagen om underrättelseskyldighet vid misstanke om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, en lag från 2008 vars efterlevnad nu skärpts rejält, med goda resultat.

Ibland krävs inte mycket för att förenkla arbetet. En till synes självklar administrativ åtgärd, som att skicka blanketter mellan myndigheter elektroniskt i stället för med snigelpost, skulle kunna göra stor skillnad för handläggningen.

2016 deltog Thomas Falk i Försäkringskassans arbete med riskprofilering av välfärdsbrottslingar.

– Vi tittar på ett antal indikatorer. Om brukaren bor i Malmö och assistenten är skriven i Luleå och jobbar heltid, då är det föga troligt att assistenten pendlar ner till Malmö varje dag. Vi letar avvikelser och riskfyllda beteenden. Vi använder oss av de uppgifter vi får hantera, det finns en lagstiftning med GDPR och diskrimineringsgrunder som vi måste ta hänsyn till. Men vi har ökat insatserna, och vi har blivit vassare och fått mer kunskap, säger han.

Två specialistteam synar välfärdsbrottsligheten kopplad till assistansbedrägerier. Det är kontrollutredare som arbetar tillsammans med erfarna förmånshandläggare och medicinska rådgivare som kan bedöma funktionsnedsättning.

– Vi jobbar också med att stoppa utbetalningar till bolag som vi bedömer som oseriösa eller kriminella, säger Thomas Falk.

»Vi får en cocktail som möjliggör för kriminella att ta sig in. Det behövs en hårdare kontroll av arbetskraftsinvandringen.«

- Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister (S).

Genom åren har en rad häpnadsväckande fall rullats upp.

»Kaninmannen« lurade till sig runt fyra miljoner kronor genom att fejka en hjärnskada. Polisen filmade honom när han, i stället för att ligga orörlig i hemmet, skojade på Liseberg i Göteborg med Lisebergskaninen, och när han dansade på fester.

»Kasinokvinnan« fick miljonbelopp i assistansersättning för sin diagnos som totalt apatisk men lyckades ändå besöka Casino Cosmopol i Göteborg över 400 gånger, uppenbart oapatisk. Kasinokvinnan och tre nära släktingar dömdes till långa fängelsestraff och återkrav på 6,7 miljoner kronor.

Ännu allvarligare är fallen där människor som varit svårt sjuka och hjälpbehövande inte fått den hjälp de behövde. En sådan historia avslöjades i Södertälje, där brukarna vanvårdades och låstes in samtidigt som assistenterna drog in drygt 30 miljoner kronor  utan att sköta jobbet. Utsatta brukare blir handelsvaror.

– Det är en cynisk syn på människor. Många bolag ser brukarna som intäktsgeneratorer, inte som brukare i behov av assistans. Det värsta som kan hända är att det blir vanvård där kriminella stoppar pengarna i egna fickor, säger Falk.

Magnus Lindegren är chef för bedrägerisektionen i polisregion Väst som utbildar andra polisregioner i hur man utreder bidragsbrott.

– Det är en grannlaga uppgift. Vi kan få uppgifter från vittnen eller tips från myndigheter. Men är det assistans som försiggår i hemmet och de som utför assistensen bor på samma adress som brukaren så har vi svårt att kliva innanför fyra väggar och kan inte bedriva spaning på samma sätt, säger Magnus Lindegren.

– Däremot kan vi kontrollera andra saker. Det kan vara svårt att köra en vanlig bil utan anpassning om du sitter i rullstol till exempel, och det är ju sådant vi kan fånga på film. Det handlar om att lägga ett pussel där spaning kan vara en del tillsammans med det vi får från övriga intressenter. När vi lägger pusslet behöver vi inte 100 bitar av 100, det räcker att vi kan se den stora bilden så att vi kan redovisa till åklagaren.

Magnus Lindegren och hans kollegor stångas med samtliga inblandades ovilja att prata med myndigheterna.

– En helt nyanländ person som inte pratar språket och inte har koll på avtal och regler i Sverige ligger helt i händerna på assistansbolaget, som kan få dem utvisade med en fingerknäppning. Det finns en dubbel vilja att inte prata med myndigheterna: hos bolaget som tjänar pengarna, men också hos assistenten, som fått möjlighet att komma till Sverige – får inte mycket lön för det, men å andra sidan utförs kanske inget arbete och assistenten får möjlighet att ta hit sina anhöriga, och får lön på pappret som berättigar till samhällets allmänna välfärd: pensionspengar, sjukersättning, rätt till sjukvård. Sverige importerar problem i det här fallet, men både arbetstagaren och arbetsgivaren är nöjda.

Den organiserade brottsligheten ser assistansersättningen som ännu en penningström.

– För att se till att systemet blir mätt så måste man tillföra pengar. Det kan endera vara narkotikahandel, utpressning eller bedrägerier, men det kan också vara assistansbedrägerier. Hur pengarna kommer in spelar ingen roll.

Gärningsmännen utnyttjar de svagaste individerna som inte vet hur det svenska samhället fun­gerar..

– Det kan vara arbete under vidriga villkor. Bolaget har kontrollen över dem, och om de inte lyder kan de bli hotade med avsked, vilket är samma sak som att tvingas lämna Sverige, säger Magnus Lindegren.

Olle-rapporten är en synnerligen dyster läsning.

• Av de 39 assistanskluster som granskats har 30 »med största sannolikhet« uppdragsgivare och företrädare som varit involverade i bidragsbedrägerier.

• I tolv fall hittas släktskap mellan arbetstagarna och företrädarna, där arbetstillstånd och skenanställningar har använts för att komma till Sverige.

• Tio fall visar på brukarimport. Det har hittills lett till utbetalningar på 8,5 miljoner kronor sedan 2016. Eftersom fallen inte är lagförda riskerar 3,4 miljoner kronor per år att fortsatt försvinna ut från Försäkringskassans resurser.

• I nio fall finns arbetskraftsexploatering, i  åtta fall finns bekräftade fall av illegalt arbete.

• I sju fall finns kopplingar till kända kriminella organisationer som är spridda över hela landet.  Ett antal av personerna i materialet har misstänkt koppling till våldsbejakande extremism. Uppgifter finns om terrorfinansiering och IS-resenärer.

• I fem fall med falska kontrolluppgifter finns starka indikationer på att det förekommit återbetalning av lön. Sannolikt är mörkertalet kring detta fenomen stort.                        

• I elva fall finns  assistenter med »en anmärkningsvärd vistelsetid utanför Schengen«. Mer än hälften är släkt med huvudmannen, och mer än hälften bedöms vara pappersassistenter.

• Åtta fall av 39 har hittills polisanmälts och ytterligare åtta har fått stoppade utbetalningar. IVO, Inspektionen för vård och omsorg  har dragit in tillståndet för tre av bolagen.

• I nio fall kommer arbetsgivaren inte längre att få arbetstillstånd av Migrationsverket.

»Det finns flera exempel på familje- eller släktstyrda verksamheter där en klanuppbyggd struktur kan skönjas. I vissa fall finns beröringspunkter med traditionell organiserad brottslighet med kända kriminella nätverk, medan det i andra fall blir familjen eller klanen som genom maximerat system- och välfärdsutnyttjande själva blir ett nätverk och en del av den organiserade brottsligheten. Familjens eller klanens berikning blir det centrala och överordnas statens uppställda regelverk«, står det i Olle-rapporten.

»Aktörerna som granskats i klusteranalysen kan utifrån modus operandi, nätverksstruktur och brottslighetens omfattning konstateras utgöra organiserad brottslighet. Kartläggningen har visat på bekräftade kopplingar till såväl kända nationella och internationella kriminella nätverk som till nätverk inom sfären för våldsbejakande extremism. Vidare finns i klustren indikationer på att nätverksindivider i de utsatta områdena utnyttjar assistansen som ›kassako‹ och som en vit fasad.«

Pengajakt. »Kasinokvinnan« spelade apatisk och fick miljoner i stöd. Men hundratals kasinobesök kunde hon göra helt utan hjälp.

Ett av de familjeägda bolagen i granskningen, som har ett stort antal anställda och en omsättning på över tio miljoner kronor, anses av myndigheterna styras av två klaner, med en tredje som involverats efter ingifte. Majoriteten av de anställda kommer från samma region i Mellanöstern som bolagets ledning.

Migrationsverket har bedömt att var tredje ansökan om arbetstillstånd från bolaget varit oseriöst men nya ansökningar har fortsatt att strömma in.

Brukaren som bolaget kretsar kring invandrade för 30 år sedan. Efter fem år i Sverige fick han halv förtidspension och handikappersättning, och senare hel sjukersättning. De senaste 20 åren har han haft assi­stansersättning. Under årens lopp har han flera gånger anmälts för att ha lurats om sitt omsorgsbehov, att assistansen bara skett på papper och att återbetalning av ersättningen gjorts från assistenterna till honom.

Försäkringskassan har i utredningar slagit fast att mannen vistats i Mellanöstern i längre perioder, och krävt ersättning för assistenter som befunnit sig i Sverige vid tillfället.

När han fick sin assistans indragen reagerade familjen mycket kraftigt, eftersom det skulle betyda att de skulle bli tvungna att söka arbete utanför hemmet.

Förvaltningsrätten ändrade beslutet så att mannen återigen fick ersättningen. Förra året polisanmäldes mannen, bolagets ledning och assistenter för misstänkta bidragsbrott. Utredningen är inte slutförd ännu.

Ett annat exempel är en mindre firma där en mamma drivit företag där sonen varit brukare. Majoriteten av dussinet assistenter kommer från samma region i hemlandet som kvinnan. Utredning pågår om att kvinnan säljer arbetstillstånd, och redovisar påhittade assistenter. Uppgifter finns också som knyter bolaget till ett grovt kriminellt nätverk.

Sonen fick assistansersättning efter en trafikolycka där han körde grovt rattfull. Han gifte sig och fick barn i hemlandet. Försäkringskassan drog in hans ersättning då utredning visade att han inte var vårdbehövande på det sätt som han uppgett.  Tre av hans assi­stenter bedöms vara påhittade.

En annan brukare i kvinnans företag hade en assistent som bytt identitet och vistats illegalt i Sverige. Mannen fick ändå arbetstillstånd. Han påstods ha arbetat heltid som assistent samtidigt som han också påstås ha arbetat heltid hos en annan arbetsgivare.

Under samma tid som allt dubbeljobbande har han vistats utomlands i perioder. Han har haft två olika personnummer parallellt, och fått arbetslösersättning under tiden han haft arbetstillstånd.

Hans fru nekades svenskt visa, men kom då på ett annat lands visa och har sedan dess vistats illegalt i Sverige. Under tiden i Sverige har paret fått barn. Frun är folkbokförd på annan adress, tillsammans med ett stort antal personer i en villa, men misstanke finns om att det är en skenbokföring.

Ett bolag med 100 anställda har en brukare som invandrade från Irak under Gulfkriget och fick svenskt medborgarskap. Mannen är nära släkt med personerna som driver företaget. Bolaget har tidigare utretts för grova bedrägerier, penningtvätt, skattebrott, ocker och arbetskraftsexploatering.

»Man blir heligt förbaskad när människor ägnar sig åt att lura systemet. Vi kommer att behöva ändra reglerna och öppna upp mer. Sekretessregler får inte vara ett hinder för att agera mot brottslighet.«

- Statsminister Stefan Löfven

Flera av exemplen är pågående utredningar som ännu inte gått vidare till åtal eller fällande domar. Missbruket av systemet fortgår i flera fall. Och om inte utredningarna sker tillräckligt snabbt finns risk att brottslighet hinner preskriberas.

Eva Thunegard är områdeschef vid Åklagarmyndigheten, och har det nationella ansvaret för bedrägerier och bidragsbrott.

– Bedrägerier och bidragsbrott är systemhotande brottslighet och en del av den organiserade brottsligheten. Det är inte bara enskilda personer eller händelser utan många gånger del i något större. Där krävs mer samverkan och delad information, säger hon.

– Alla myndigheter och kommuner som misstänker bidragsfusk är ju skyldiga att göra en anmälan. Vissa kommuner anmäler ingenting, men det är inte ett tecken på att det inte finns utan betyder att man inte arbetar strukturerat. Kommunerna måste ta sitt ansvar här. Myndigheter och kommuner behöver arbeta mer brottsförebyggande för att hindra felaktiga bidrag över huvud taget betalas ut.

Under 2020 har polismyndigheten ökat sin redovisning till Åklagarmyndigheten med 157 procent. Det har skett en markant ökning i lagföringen. 2016 ledde 5 281 misstankar om bidragsbrott till lagföringsbeslut, tre kvartal in i 2020 är siffran uppe i 14 495.

Preskriptionsreglerna blev längre från årsskiftet, något som kan få stor betydelse eftersom ärenden hittills har lagts på hög, och i flera fall avskrivits på grund av att för lång tid passerat. Det finns ett förslag om att införa administrativa sanktionsavgifter för enklare bidragsbrott

– Den straffrättsliga vägen är ganska krånglig, den tar lång tid, och vi måste kunna styrka uppsåt eller grov oaktsamhet. Vårt system är hårt belastat med andra brott och det skulle minska belastningen på rättsväsendet, säger Thunegard.

Medvinden för rättsvårdande myndigheter ser inte ut att hålla i sig. Thomas Falk och hans utredare vid Försäkringskassan har nyligen tappat ett par avgörande verktyg där integritet vägt tyngre än brottsbekämpning:

– Tvåårsomprövningarna har försvunnit. Vi har sagt till lagstiftarna att möjligheten att regelbundet kunna ompröva är viktig för oss. Efter ett yttrande från JO i år har vi också tappat möjligheten att fråga på tredje person. Vi kan bara ställa frågor på brukaren, inte på assistenter eller företrädare för bolagen, säger Thomas Falk.

Försäkringskassan kommer alltså inte längre åt den viktigaste delen av brottsligheten:

– Av de 943 utredningar som vi har avslutat i år så rör lejonparten anordnare och assistenter, bara 249 rör brukaren själv. Det är ett jättestort tapp för oss.

Statsminister Stefan Löfven åkte häromveckan till Borlänge för ett mycket uppmärksammat besök i riskområdet Tjärna Ängar, vars problem med utanförskap och välfärdsbrottslighet granskades i Fokus nr 39. Löfven samlade försäkringskassan, polisen, skatteverket, arbetsförmedlingen, allmännyttan och kommunen för en hearing där han begärde besked om insatserna.

»Man blir heligt förbaskad när människor ägnar sig åt att lura systemet. Vi kommer att behöva ändra reglerna och öppna upp mer. Sekretessregler får inte vara ett hinder för att agera mot brottslighet« sa, han till dt.se.

JO:s yttrande om att förbjuda frågor till tredje person är ett sådant exempel.

***

FAKTA: Viktiga årtal

1994: LSS-reformen Lag om stöd och service infördes och den nya förmånen personlig assistans tillkom. Reformen innebar att vissa funktionshindrade kunde få ersättning för att anlita personliga assi­stenter. Ansvaret för LSS-personers behov ligger hos kommunerna när hjälpbehoven är upp till 20 timmar per vecka. Om behovet är större än så tar staten, via Försäkringskassan, över kostnaden.

2008: Nya regler för arbetskraftsinvandring. Den behovsprövning som myndigheter ditintills gjort upphörde och det blev i stället upp till arbetsgivaren att fatta beslut om det behövde rekryteras från tredjeland.

2012: Ökad kontroll av arbetstillstånd inom assistans, sedan man upptäckt att skenanställningar förekom och exploatering av outbildad arbetskraft. Migrationsverket började också göra särskilda kontroller av arbetsgivare.

***

FAKTA: Ordlista

Arbetstillstånd

Arbetstillstånd utfärdas av Migrationsverket och krävs för att tredjelandsmedborgare ska kunna arbeta i Sverige. För att få arbetstillstånd måste arbetstagaren fått ett erbjudande om anställning med en lön som det går att försörja sig på. Villkoren i övrigt ska inte vara sämre än svenskt kollektivavtal inom branschen.Tillståndet knyts till den specifika arbetsgivaren och har en tidsbegränsning, som längst två år åt gången.

Permanent uppehållstillstånd (PUT)

Utfärdas av Migrationsverket och innebär att icke svensk medborgare har rätt att utan tidsbegränsning bo och arbeta i landet. I regel ska man ha varit i Sverige minst två år innan PUT utfärdas.

Spårbytare

Om asylansökan avslagits kan arbetet åberopas som grund för tillstånd. Då gäller att man ska haft arbete i fyra månader och kan erbjudas arbete minst ett år framåt. Personen gör då ett spårbyte där asylansökan dras tillbaka för att i stället kunnat ansöka om arbetstillstånd. Ett assistansbolag kan då ge löfte om ett arbete som inte finns i verkligheten, men som ger arbetstillstånd.

FAKTA: Miljard-omsättning

Det finns 14 159 brukare i Sverige.

126 timmar per vecka är snitthjälpen för kvinnliga brukare.

131 timmar per vecka för manliga brukare.

74 799 personer har assistent som arbete.

2 240 personer har beviljats arbetstillstånd som personlig assistent sedan 2009.

28,5 miljarder kronor betalades ut i assistansersättning 2019.

1994,  det första året med nya LSS-lagen, betalades det ut 1,8 miljarder kronor i assistans­ersättning.

Källa: Olle-rapporten 2020

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera