Prislappen för sjukskrivningar i Sverige: 65 miljarder kronor – ökat under 2020

Publicerad 2020-11-12

Bild: TT

Skandia har genomfört undersökningen »Sjuknotan« flera år i rad, och sedan den första undersökningen gjordes har kostnaden för sjukskrivningar i Sverige ökat med över fem miljarder kronor. Skandia har räknat ut hur minskade skatteintäkter på grund av sjukfrånvaro slår på både lokal, regional och nationell nivå. I år beräknas den totala samhällsförlusten ligga på 64,6 miljarder kronor – jämfört med 59,2 miljarder år 2015.

– Tyvärr går kostnaderna för sjukskrivningar åt fel håll, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

Enligt pensionsbolaget är den verkliga kostnaden mycket högre. Uträkningen är baserad på den tid Försäkringskassan betalar sjukpenning, det vill säga för dem som är sjuka längre än 14 dagar.

Skandia har inte räknat med varken vård- och rehabiliteringskostnader eller uteblivna intäkter de veckor som arbetsgivaren betalar sjuklön. Med det i åtanke hamnar den redovisade notan för samhället »betydligt i underkant«, menar man.

I årets rapport baseras kostnaden på antalet ansökningar om sjukpenning fram till och med första veckan i september i år. Tidigare har man analyserat statistik från året innan.

– Vi är inne i en exceptionell tid och då måste vi ha uppdaterade siffror, säger Kristina Hagström.

Hon kunde se att antalet sjukskrivningar steg drastiskt i början av coronapandemin, 30 procent jämfört med samma period 2019. Ansökningarna om sjukpenning började strömma in i mitten av mars och toppen nåddes i mitten av april med 16 500 fler ansökningar än året innan.

Samtidigt som ansökningarna har blivit fler har sjukpenningtalet, alltså det mått på hur många ersättningsdagar som i genomsnitt betalas ut, minskat under coronapandemin. Det steg något i april, men planade sedan ut för att i augusti hamna på en lägre nivå än föregående år. Anledningen är att det är svårt att bli beviljad ersättning, säger Skandias hälsostrateg Kristina Hagström.

– Vi vet att det är väldigt svårt att bli godkänd för att bli sjukskriven av Försäkringskassan. Det är tyvärr väldigt många som har blivit utskrivna.

Fler ansöker alltså om ersättning från Försäkringskassan, men färre beviljas. Ändå ökar kostnaderna för samhället, hur kommer det sig?

– Vi ser att de som får godkänt i sjukförsäkringen blir långtidssjuka. De kommer liksom inte tillbaka. Det som också har förändrats är att det nu är väldigt många med höga löner som blir sjukskrivna.

En trend de senaste åren är att sjukskrivningar som bottnar i psykisk ohälsa har stigit konstant. 2010 berodde 30 procent av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa – 2019 var andelen nära hälften. Skrämmande nivåer, tycker Kristina Hagström, som menar att mycket beror på en ökad press i samhället på att »lyckas«.

– Man har svårt att hantera att man ska vara duktig på jobbet, man ska prestera hemma, man ska ta hand om sina barn, göra karriär och tjäna mycket pengar. Man pressar sig själv till det yttersta.

I år däremot syns ett hack i kurvan, en minskning till 41 procent. Skandia har också märkt att det inte är samma tryck på att nyttja företagets tjänster som tidigare.

Har hemarbete haft positiva effekter på den psykiska hälsan?

– Kan det vara så att vi inte har samma tryck eftersom man inte har samma press på att hämta och lämna, transporter och liknande? Det kan vara så att corona för med sig något väldigt positivt och att vi minskar den psykiska ohälsan.

Men att många inte vågar söka hjälp av rädsla för att smittas av coronaviruset kan också ligga bakom de sjunkande siffrorna. En ökad arbetslöshet och ofrivillig isolering i coronapandemins spår lär inte heller driva på sjukfrånvaron i en positiv riktning.

– Det här är något som vi kommer få se resultatet av först kommande år, vad det här var egentligen, säger Kristina Hagström.

***

FAKTA: Upp fem miljarder

Samhällsförlusten av sjukskrivningar i Sverige. (miljarder kronor)

2015 59,2

2016 63,5

2017 62,1

2018 63,9

2019 i.u.*

2020 64,6

* Kompletteras i nästa års Sjuknotan.

***