EU-länderna överens om Coronafond värd 750 miljarder euro

1 800 miljarder euro, så mycket är den politiska knut värd som EU:s stats- och regeringschefer lyckades lösa under torsdagen. Ledarna kunde enas om långtidsbudgeten för åren 2021-2027 och den tillhörande fond som ska kunna nyttjas av länder som drabbats av coronaviruset. Fonden är värd 750 miljarder euro, varav drygt hälften, 390 miljarder, delas ut i form av direkta bidrag. Resten delas ut som ett lån.

Knäckfrågan har varit vad som krävs av ett land för att få ta del av stödet. Majoriteten av EU:s medlemsländer ville att finansieringen skulle knytas till rättsstatens principer. Den som bryter mot grundläggande demokratiska principer, till exempel genom att inskränka domstolars oberoende, riskerar att gå miste om EU-medel. Ungern och Polen motsatte sig mekanismen, och hotade att fälla budgetuppgörelsen om kravet blev för strikt.

Merkels sista strid: Lösa knutar i EU – precis som hon gjorde julen 2005

På torsdagen släppte länderna vetohotet efter att ordförandelandet Tyskland arbetat fram en kompromiss. Kompromissen innebär att kopplingen till rättsstatens principer först ska prövas av EU-domstolen. Det kommer alltså att dröja innan kravet träder i kraft, något som tolkas som en eftergift till Ungern och Polen.

Statsminister Stefan Löfven beskriver däremot kompromissen som ett förtydligande, inte en eftergift till Ungern och Polen. Texten i demokratikravet står kvar, säger Stefan Löfven, och det har nu länderna fått acceptera. Ungern och Polen själva ser kompromissen som en seger mot de övriga EU-medlemsländerna. Inte förvånande, säger Jakob Lewander, utredare i statsvetenskap vid Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.

– EU är oftast en politisk resurs i det nationella politiska sammanhanget. Antingen att man skyller på Bryssel, eller att man berättar om det man faktiskt fått igenom eller det man har stoppat. Beroende på vad EU spelar för roll i det nationella politiska sammanhanget, säger han.

Kritiker varnar att prövningen i domstol gör att skrivningen om de rättsstatliga principerna kommer att dras i långbänk, och att det hela riskerar att bli en papperstiger. Christophe Hillion, professor i EU-rätt vid Oslo universitet och senior researcher vid Sieps, säger att det egentligen inte ska behöva dröja innan mekanismen träder i kraft. Europeiska rådets kompromiss bryter mot EU-lag, menar han.

– Det går emot de normala demokratiska funktionerna i EU. Europeiska rådet kan inte på något sätt blanda sig i EU-kommissionens arbete.

Det normala hade varit att kopplingen mellan EU-medel och rättstatliga principer införs efter årsskiftet och att Europadomstolen därefter granskar mekanismen. Inte tvärtom. Christophe Hillion blev ledsen och bekymrad när han fick höra om uppgörelsen.

– Det är en bekymrande utveckling att Europeiska rådet blandar sig i EU-kommissionens arbete, att genomföra antagna EU-lagar, för att blidka två medlemsländer. Vad hindrar då en annan stat från att använda vetokortet, oavsett konsekvens? Det är inte så EU är tänkt att fungera.

Ungern och Polen går till parlamentsval 2022, respektive 2023. Kompromissen betyder att pengarna nu kommer att flöda in i länderna, utan kontroll över om de rättsstatliga principerna uppfylls, säger Christophe Hillion. 

– Det kommer att låta Orbán att förbereda sig väldigt väl för ett återval. Om pengarna hade fryst inne hade det inte hjälpt hans regering.

Han är kritisk till att Tyskland drev igenom vad han kallar för en pyrrhusseger. Fler länder kan nu tänkas använda vetohotet  för att driva igenom hjärtefrågor.

– Tyskland fick möjligtvis den snabba lösning man sökte och slutade ordförandeskapet på en positiv ton. Men det som hände i går är potentiellt väldigt skadligt.

Under fredagen enades EU:s stats- och regeringschefer också om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. Brexit fanns också på bordet, men diskussionen blev kort, då EU och Storbritannien står långt ifrån varandra. Enligt en källa till TT diskuterades Brexitfrågan i enbart tio minuter.

EU och Storbritannien – en skilsmässa från helvetet i flera akter