Facebooks största kris hittills – kan tvingas sälja Whatsapp och Instagram

Text:

Foto: TT

Biopremiären var oläglig. Finanskrisen hade knappt blåst över och det sociala nätverket hade bara varit tillgängligt för allmänheten i fyra år när spelfilmen om Facebooks tillkomst släpptes 2010. Den skildrade hur grundaren av det sociala nätverket, Mark Zuckerberg, stal idén från två collegekamrater och dessutom lurade en medgrundare på sin aktieandel. Knappast en klädsam beskrivning. Facebooks företrädare kallade The social network för fiktion, även om man inte slog ner på innehållet som mestadels hämtats ur domstols­inlagor.

Att det gjordes en spelfilm underströk den resa Facebook gjort från starten i ett collegerum 2004 till att bli ett etablerat bolag med ett marknadsvärde på 11,5 miljarder dollar, då motsvarande 83 miljarder kronor. Tjänsten lockade runt 600 mil­joner användare och dessutom redovisades en vinst. Men det fanns också tydliga tecken på att tillväxttakten inte kunde bibehållas.

Samma  höst som filmen hade premiär lanserades konkurrenten Instagram – som ­växte i rasande fart. Ett år senare använde hela 10 mil­jo­ner bildtjänsten. Inom Facebook spreds oro för uppstickaren och för det kapitalstarka Google, som också hade lanserat en communitytjänst.

Filmen hade dock gynnat Mark Zuckerberg på ett sätt: att många uppfattade honom som en driven entreprenör som inte skydde några medel. När Facebook något år senare erbjöd sig att köpa Instagram stod grundaren Kevin Systrom inför ett vägval: acceptera budet eller bygga vidare av egen kraft. Tacka nej innebar att Facebook kvarstod som en farlig konkurrent och att Mark Zuckerberg kunde tänkas resa olika hinder.

Kevin Systrom frågade en av Instagrams största investerare om han trodde att Zuckerberg skulle ha förståelse för om de valde att gå vidare själva i stället för att sälja.

»Nej, han kommer att gå hårdare in i ›destroy mode‹ då«, svarade investeraren Matt Cohler, enligt korrespondensen som offentliggjordes i somras.

I maj 2012 blev Facebooks köp av Instagram klart. Prislappen landade på 715 miljoner dollar (då 4,9 miljarder kronor).

Två år senare köpte Facebook även meddelandetjänsten Whatsapp, som också den hade uppvisat mycket snabb tillväxt. Den affären var på hela 19 miljarder dollar (då 124 miljarder kronor).

Motivet till de stora förvärven var Face­books oro över att de snabbrörliga användarna en dag inte längre skulle stanna kvar på plattformen; de skulle lockas till bildtjänsten Instagram eller nöja sig med Whatsapps telefon- och chattfunktionalitet.

Affärerna syftade till att behålla användarna på sin plattform. Och så har det blivit.

De lockar miljarder användare varje dag: Facebook 1,8 miljarder, Whatsapp 2 miljarder och Instagram 1 miljard; i Sverige finns 4,9 miljoner Instagramanvändare.

De stora användartalen har bolaget omvandlat till stora intäkter.

Facebooks omsättning i fjol landade på 70,7 miljarder dollar och vinsten på 18,5 miljarder dollar. Google är visserligen en större spelare, även i börsvärde (1 190 miljarder dollar mot Facebooks 800 miljarder), men det finns inget socialt nätverk som kommer i närheten av Facebooks dominans vad gäller användardata.

Mängden data har också missbrukats. För några år sedan handlade kritiken mot Facebook om att man underlåtit att stoppa analysföretaget Cambridge Analytica, som störde det amerikanska presidentvalet 2016. Det ledde till kongressutfrågningar av Mark Zuckerberg och att politisk reklam stoppades under det senaste presidentvalet i USA.

I fjol konstaterade internetbransch­organet Wired att filmen The social network möjligen inte var historiskt felfri, men att budskapet var korrekt: centraliseringen av makten över ett social nätverk har gett enorm makt åt enskilda.

Mark Zuckerberg hade i filmen utmålats som enväldig – en roll han alltmer kom att spela också i verkligheten. Fiktionen hade blivit sanning. Och inget har kunnat stoppa Facebooks framfart.

Men nyligen har en afroamerikansk kvinna stigit fram i det främsta ledet av kritiker och utgör det kanske största hotet någonsin mot Facebook.

Rättfram. Delstaten New Yorks justitieminister Letitia James anklagar Facebook för att ha utnyttjat sin dominans för att krossa rivaler och kväva konkurrens. FOTO: TT

För att vara delstaten New Yorks justitieminister var Letitia James ovanligt frispråkig när det i förra veckan blev känt att hon tillsammans med ett fyrtiotal delstatsåklagarmyndigheter och federala myndigheter i USA stämmer bolaget.

»Under nästan ett årtionde har Facebook utnyttjat sin dominans och monopolställning för att krossa mindre rivaler och kväva konkurrens, allt på bekostnad av de vardagliga användarna«, sa Letitia James.

I stämningsansökan görs gällande att Facebook upprätthållit monopolsituationen genom att förvärva potentiella hot och på andra sätt försvåra för konkurrenter.

Ovanligt nog ställs ett tydligt krav på bolaget: Avyttra Instagram och Whatsapp. Mark Zuckerberg har kallat det hela för ett existentiellt hot mot bolaget.

Förutom att de tre tjänsterna är tätt integrerade med varandra och delar på samma tekniska infrastruktur, vilket försvårar en uppdelning, är Instagram själva tillväxtmotorn i Zuckerbergs imperium. 2019 stod Instagram för cirka 30 procent av Facebooks samlade intäkter – vilket också är betydligt mer än intäkterna från Googles videotjänst Youtube, enligt källor till Bloomberg. I år väntas andelen ökat till 37 procent. Att Instagrams intäkter är stigande beror på att modertjänsten Facebook redan nyttjar alla tänkbara annons­ytor och att det dessutom finns en underliggande prispress på reklam. Siffror från regionala centralbanken Federal Reserve i St Louis har visat att annonspriserna på nätet har fallit med nästan 40 procent de senaste tio åren.

Somliga aktieanalytiker menar att en delning av Facebook visst kan skapa värde för aktieägarna, på samma sätt som auktionsjätten Ebays avknoppning av betaltjänsten Paypal; de är fortfarande nära sammankopplade, men tydligt separerade bolag. Medan andra påpekar att Instagram är beroende av Facebooks detaljerade användarprofiler, som skapar ett finmaskigt nät för annonsörer som vill hitta rätt målgrupp.

Från Facebooks sida har man påtalat att federala myndigheter vid tiden för förvärven genomlyste affärerna och gav sitt godkännande. Det är samma konkurrensmyndighet, Federal Trade Commission (FTC), som nu menar att affärerna inte borde släppts igenom – och förutom avyttringarna också föreslår att lagstiftningen i USA förändras för att förhindra en liknande situation i framtiden.

I uttalanden menar Facebook att stämningen sår tvivel kring om de köpande ­fö­re­­tagen kan lita på den legala processen kring förvärv och myndighetsgodkännan­de.

Argumentet är inte taget ur luften – det står klart för alla att om Facebook inte skulle dominera marknaden för sociala tjänster så hade myndigheten knappast ställt samma krav.

Det vore dock inte första gången som myndigheter i USA tvingar bolag till en delning.

1984 delades telekomjätten AT&T:s lokala telefoniverksamhet i sju mindre bolag i syfte att öka konkurrensen. Men de gjorde inte tillräckliga investeringar i nätet vilket fördröjde utrullning av internetuppkoppling till hushållen. Kritiker påpekade också att delningen var onödig – man gick från nationellt monopol till regionala monopol, eftersom kabel- och mobil­operatörer avstod från att utmana. På senare år har bolagen återigen samlat sig ­under det gemensamma varumärket AT&T.

Och 1998 inledde USA:s justitiedepartement tillsammans med tjugo delstater en juridisk process mot it-jätten Microsoft som man ansåg hade utnyttjat sin monopolställning kring operativsystemet Windows och webbläsaren Internet Explorer. 2000 fälldes Microsoft för brott mot konkurrenslagarna och beordrades delning: ett bolag för Windows och ett annat för övriga produkter. Beslutet revs upp vid överklagande. Skälet? Domaren hade diskuterat målet med journalister innan han bestämde straffet. Strax före att fallet skulle prövas på nytt nådde parterna en mild förlikning 2001 som i princip inte belastade bolaget alls. Somliga spekulerade i att det hängde ihop med den nytillträdde republikanske presidenten George W Bush.

Även kring Facebookmålet finns farhågor om att de juridiska processerna kan bli lika vindlande och politiserade.