Nobelpriset: Kontroverser vi minns – från Milton Friedman till Vietnamkriget

Text:

Foto: TT

”Att ge Milton Friedman ekonomipriset är en provokation mot det chilenska folket och mot alla progressiva männi­skor världen över.«

Så kan det låta om ett Nobelpris. Uttalandet går att hitta i Dagens Nyheter den 15 oktober 1976, dagen efter att den amerikanske professorn Milton Friedman tilldelats Nobelpriset i ekonomi. Friedman prisades av Nobelkommittén för »sina framgångar inom konsumtionsanalys«. Kritiker, å andra sidan, såg Friedman som hjärnan bakom Chilejuntans ekonomiska politik. Hårda nedskärningar av statens utgifter och fria händer för marknadskrafter hejdade inflationen. I gengäld förde det med sig massarbetslöshet, kraftigt sänkta löner och svält.

När priset skulle delas ut samlades mängder av demonstranter från hela Sverige utanför Konserthuset. Demonstranterna slog och sparkade mot kravallstaketet. Ceremonin fick till och med avbrytas en kort stund efter att en man skanderat slagord längst bak i salongen.

Kontroversen kring Friedman var inte den första Nobelstiftelsen tvingats hantera, och inte heller den sista. 1973 tilldelades USA:s utrikesminister Henry Kissinger fredspriset mitt under brinnande Vietnamkrig. Tillsammans med Nordvietnams Le Duc Tho prisades han för att ha förhandlat fram ett eldupphör. Året innan var Kissinger inblandad i flygbombningen av Nordvietnam.

Kritiken lät inte vänta på sig. Den norska Nobelkommitténs val beskrevs som »en skymf mot Vietnams folk« och »ett hån mot verkligt fredsarbete«.

Le Duc Tho tog aldrig emot priset. Trots eldupphöret fortsatte krigshandlingarna från båda sidor. När Saigon föll några år senare erbjöd sig Kissinger att lämna tillbaka fredspriset, men Nobelkommittén vägrade.

När det kommer till kontroversiella Nobelpris är fredspriset i en kategori för sig. Barack Obama, indragen i ett krig i Afghanistan samtidigt som han prisades 2009, reagerade själv med förvåning på beslutet. Aung San Suu Kyis auktoritära ledarstil mot Myanmars rohingyer har fått hennes gloria att falna. Och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, prisad 2019, för nu krig mot rebeller i landet.

Även medicinpriset har lyckats väcka reaktioner. 1948 prisades upptäckten av DDT, ett långlivat miljögift. Och 1949 tilldelades Egas Moniz Nobelpriset för att ha utvecklat lobotomin – senare ansett som en barbarisk metod mot psykisk sjukdom.

Litteraturpriset då? Nobelpriset till Elfriede Jelinek 2004 resulterade i att Knut Ahnlund lämnade Svenska Akademien i protest. Ahnlund kallade hennes litteratur »torftig« och ansåg att utmärkelsen ödelagt Nobelprisets värde.

Jelinek hämtade inte Nobelpriset under utdelningsceremonin i Stockholm. Det gjorde inte heller Bob Dylan, vilket väckte reaktioner. De skandalerna kan däremot ses som relativt ringa i ljuset av avslöjandet om den så kallade Kulturprofilen, som ledde till Svenska Akademiens största kris i modern tid.

I år lär det inte bli några fysiska demonstrationer mot pristagarna. På grund av coronapandemin kommer den traditionella Nobelprisveckan, då pristagarna vanligtvis samlas i Konserthuset i Stockholm, att ske digitalt.