Inrikes

Statsvetare: Ebba Buschs husaffär kan påverka KD:s opinionssiffror

Kina manipulerade med coronasiffror, enligt ny läcka, striden om posten som MP-språkrör hårdnar och regeringens förslag om lättnader i gymnasielagen väcker kritik från flera håll. Läs om detta och mer i morgonens svep.

Inrikes

Kamp om post som språkrör 

Flera kandidater utmanar nu valberedningens föreslagna kandidat Märta Stenevi om språkrörsposten. Bland utmanarna finns riksdagsledamoten Rebecka Le Moine, Annika Hirvonen och Elin Söderberg, distriktsordförande för Miljöpartiet i Västerbotten. Både Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine säger sig ha »starkt stöd«.

»Särskilt viktigt var det när jag fick reda på att distriktsstämman i Västernorrland rangordnade mig som etta«, säger Annika Hirvonen Falk, partiets migrationspolitiske talesperson och talesperson i utbildningsfrågor, till Ekot. 

Partiets ekonomisk-politiske talesperson Karolina Skog avstår sin kandidatur, övriga tre kandidater har fram till midnatt på sig att ge besked.

MP chockad över C-besked

C-ledaren Annie Lööfs besked om att partiet ska rösta nej till de lättnader i gymnasielagen som regeringen föreslagit välkomnas av Moderaterna. Beskedet väcker dock kritik från Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk, som enligt TT kallar det ett »chockerande besked« och ett »otroligt svek«.

I oktober kom regeringspartierna S och MP överens om lättnader i gymnasielagen till följd av pandemin.

I dag måste den som omfattas av gymnasielagen hitta ett jobb inom sex månader efter examen, ett jobb som ska vara i minst två år. En lättnad som föreslås är att det ska räcka med anställning på minst ett år som grund för permanent uppehållstillstånd. Även LO kritiserar förslag på lättnader i gymnasielagen och anser inte att en tidsbegränsad anställning utgör garant för uppfyllt försörjningskrav.

Rekordmånga söker smittbärarpenning

När restriktionerna skärptes i oktober och även de som bor ihop med någon som är smittad måste stanna hemma från arbetet, ökade ansökningarna om att få smittbärarpenning drastiskt. Medan det i våras under vecka 14 fanns totalt 470 ärenden, hade Försäkringskassan under förra veckan ett inflöde på 2 438 ärenden, erfar Ekot. 

Fastighetsbråk kan avgöra KD-stöd

Den omtalade tvist, där en man i 80-årsåldern uppger sig ha pressats att sälja sitt hus till KD-ledaren Ebba Busch, kan bli avgörande för partiets stöd, skriver DN. KD, som profilerat sig i äldrefrågor, kan nu förlora i trovärdighet, resonerar statsvetarna Leif Lewin och Maria Lemne.

»Det finns en risk att som partiledare gå emot enskilda medborgare«, säger Maria Lemne.

Ebba Busch kontrar i sin tur med frågan om om det är rimligt att man »som offentlig person ska anses rättslös«.

I september låg förtroendet för KD-ledaren på 29 procent, enligt en Novus-undersökning.

Mor misstänks ha stängt in son-i 28 år

En mor misstänks ha hållit sin son instängd i 28 år, erfar Ekot. Mannen, som nu är 41 år, ska när han gick i sjunde klass ha tagits ur skolan och sedan dess hållits isolerad av modern. Efter att ha hittats av en släkting fördes mannen, som var undernärd och sårig, med ambulans till Karolinska universitetssjukhuset, och läkare gjorde en polisanmälan. Modern greps, och polisen utreder nu olaga frihetsberövande.

Internationellt

Kina manipulerade coronasiffror

Dokument som läckts till CNN visar att Kina publicerade felaktiga siffror över antalet smittade och döda och hur smittan spridits under de första månaderna med coronaviruset, skriver DN. Först  i efterhand skulle data komma att ändras. CNN konstaterar dock också att de kinesiska myndigheterna tvingades arbeta med data som var tre veckor gamla. I dagsläget rapporterar Kina endast ett fåtal nya smittade fall per dag. Den 17 februari dog 196 personer med covid-19, medan den officiella dödssiffran exempelvis bara var 93. När 5918 nya smittfall registrerades i Hubeiprovinsen den 10 februari, rapporterades endast 2478. Hade Kina varit mer transparent hade det kunnat påverka spridningen i resten av världen, uppger experter för CNN. 

Fryst vaccin på flaska

Läkemedelsbolaget Pfizer/Biontechs vaccinkandidat, som i januari väntas levereras till Europa i frystemperatur på brickor i 23 centimeter höga och breda askar, rymmer 195 flaskor med fem doser vaccin i vardera flaska. Detta enligt tidningen La Repubblica, som nu flaggar för en rusning till inköp av superkylskåp för att kunna förvara vaccinet, som kräver 70 till 80 minusgrader. I nuläget väntar både Pfizer och Moderna grönt ljus från läkemedelsmyndigheterna FDA och EMA, och exakt datum för när ett vaccin som är fullt godkänt kommer är ännu oklart.

Mål för Parisavtal nära

Parisavtalets målsättning tycks verka inom räckhåll, enligt analyser av den oberoende forskarorganisationen Climate Action Tracker, CAT, som BBC rapporterar om. Joe Biden, som valts till USA:s president, har lovat nollutsläpp 2050, och Kinas president Xi Jinping har lovat nollutsläpp 2060. Om dessa löften hålls, skulle det enligt CAT innebära att temperaturen höjs med 2,1 grader fram till år 2100, i stället för 3 grader, som tidigare prognoser förutspått.

Debatter

Regeringen bör fatta beslut om att låta vaccin mot covid-19 ingå i det nationella vaccinationsprogrammet. Det skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på DI Debatt. I dag har regionerna kostnadsansvaret för det nationellt vaccinationsprogrammet, men denna gång bör staten stå för kostnaden och ta fram en heltäckande vaccinationsplan som även inbegriper distribution, anser han.

»Nu måste regeringen presentera en konkret plan där det framgår exakt vem som har ansvar för exakt vad, och exakt när det ska genomföras. Vårens orimligt långsamma covid-19-provtagning får inte upprepas«, skriver han.

SvD Debatt kritiserar chefsekonomer på flera arbetsgivarorganisationer det nya direktiv om lönetransparens som EU-kommissionen nu förbereder. Kommissionen vill bland annat att anställda ska få reda på kollegers löner för att kunna bedöma om man anser sig vara diskriminerad, och anser också att lönesättning ska baseras på objektiv grund, som anställningstid och utbildningens längd. För Sveriges del skulle detta vara »ett grundskott mot en väl fungerande partsmodell«, skriver de.

Grundlagen behöver förändras så att regioner och kommuner vid en nationell kris som coronapandemin underställs regeringen. Det anser Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, på DN Debatt. Regeringens styrning har inte fungerat under coronakrisen, tycker han, och ser det kommunala och regionala självstyret som det svenska styrsystemets akilleshäl. Han ser även problem i expertkunskapens ställning i svensk politik.

»De politiskt ansvariga ska naturligtvis nogsamt lyssna på experternas riskbedömning, men inte som nu varit fallet bara expediera deras beslut vad gäller hur dessa risker ska hanteras«, skriver Bo Rothstein.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera