Den liberala partikrisen i Norden – motgång även i Norge och Danmark

Text:

Foto: TT

Den liberala krisen i Sverige är inte unik. I Norge ligger det liberala regeringspartiet Venstre på 2,7 procent och riskerar att åka ur stortinget.  I Danmark har Venstre i dag 13 procent mot 23,4 procent i valet 2019. I princip är det bara i Benelux-länderna och i Österrike som liberala partier ökar sitt stöd i Västeuropa.

– Många liberala partier känner av ett väljartapp till både höger och vänster och är under dubbel press. Både corona och klimatdebatten har drivit debatten i en vänsterriktning mot en mer interventionistisk stat. Samtidigt ser vi konservativa och invandringskritiska strömningar åt andra hållet, säger Peter Kurrild-Klitgaard, professor i statskunskap på Köpenhamns universitet och krönikör i dagstidningen Berlingske.

Danska Venstre var en förebild för svenska Folkpartiet när det 2002 gick ut i valrörelsen med kravet på språktest för medborgarskap.

Under partiledaren Anders Fogh Rasmussen gjorde man upp med »snällismen« och var det första parti som vid sidan av Dansk Folkeparti ställde krav på en hårdare migrationspolitik.

I valet 2001 fick partiet 31,2 procent och tog över Konservatives tidigare ledarroll bland de borgerliga.

– Fogh Rasmussen förmådde hålla kvar en liberal retorik och samtidigt stå för en mer invandringskritisk linje. Men med Mette Frederiksen som S-ledare och nu statsminister har Socialdemokratiet gått samma väg, och i retorik och politik fått en mer invandringsrestriktiv riktning.

– Deras senaste förslag är att alla religiösa handlingar bara ska få ske på danska språket. Det är ett relativt drastiskt förslag. Men S vill symboliskt markera sig som väldigt restriktiva, säger Peter Kurrild-Klitgaard.

Mellan 2001 och 2021 har Venstre haft statsministerposten i 15 år. Valet 2019 gick rätt bra, men förlusterna för de två andra regeringspartierna lade grunden till ett maktskifte men också intern kritik mot partiledaren Lars Løkke Rasmussen som 2009 efterträdde Anders Fogh.

– Gräsrötterna gjorde uppror och det blev ett ledarskifte som var allt annat än fredligt. Det visar sig nu i opinionen och Venstre framstår som ett osäkert alternativ.

Den tidigare Venstreledaren och statsministern Lars Løkke Rasmussen meddelade i början av året att han lämnar partiet (efter 40 år) och tänker nu starta ett eget parti. Partiets vice ordförande, tidigare migrationsministern Inger Støjberg, har tvingats avgå och kommer att ställas inför riksrätt för ett beslut som hon tog som migrationsminister. Det handlade om hennes så kallade »barnbrudsbeslut« 2016, om att sära på gifta asylsökande där den ena är minderårig – som minister initierade hon 114 skärpningar av migrationspolitiken.

Jakob Ellemann-Jensen

Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen (son till den tidigare utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen) får hård intern kritik för att han tillhör den majoritet (32 av 41 ledamöter) av partiets folketingsgrupp som röstat för riksrätt för Støjberg.

»Vi måste vara partiet både för de med slipsar, de med förkläde, de med skyddsskor och de med gummistövlar. Vi är det stora, breda, populära partiet, och det måste det finnas utrymme för«, sa Ellemann-Jensen när Venstre höll digitalt landsmöte i helgen och valde regionrådet i Syddanmark, Stephanie Lose, till ny vice ordförande.

Det finns redan två andra liberala danska partier: Liberal Alliance för de mer ekonomiskt liberala väljarna, som ingick i den borgerliga regeringen som fick gå 2019,  och Radikale Venstre för socialliberala väljare mer till vänster. De senare är i dag samarbetsparti med S-regeringen.

Men också de radikala liberalerna har problem. Partiledaren Morten Østergaard fick gå efter Metoo-anklagelser och i veckan hoppade deras folketingsledamot Jens Rohde av och förklarade att partiet gått för långt till vänster.

Vinnarparti är Socialdemokratiet som gick från 25,3 procent i valet 2019 till ett stöd på runt 33 procent i dag. På vänstersidan i viss mån också Socialistiskt Folkeparti och marxistiska Enhedslisten. På borgerliga sidan är vinnarna Konservative och Nye Borgerlige, det senare ett nybildat parti som kom in vid valet 2019 med en tydlig antimigrationsprofil.

– Danska S klarar sig väldigt bra för första gången på 25 år. I andra länder är ju S-partierna i fritt fall. I stället växer i andra länder nya vänsterorienterade partier fram och har framgångar, säger Peter Kurrild-Klitgaard.

– Men frågan är hur mycket det är en coronaeffekt. S som har regeringsmakten sätter dagordningen för debatten, då är det svårt för Venstre som varit dominerande icke-socialistiskt parti att tränga igenom.

Dansk Folkeparti har visat sig definiera en stor del av dansk politik de senaste två decennierna. Men från att ha haft ett stöd på över 20 procent fick partiet i valet 8,7 procent och ligger i senare mätningar på ännu lägre siffror och är ett annat parti i kris.

Danmark har en spärr på 2 procent av rösterna för att ta sig in i folketinget. Där sitter i dag tio partier, eller egentligen elva eftersom tre som valdes in för Alternativet (utbrytning ur Radikale Venstre) hoppat av och bildat Fria Grønne. Plus två ledamöter från Grönland och två från Färöarna från självständiga partier, och tre partilösa (bland dem Lars Løkke Rasmussen).

I Norge sitter liberala Venstre i den borgerliga regeringen som leds av Erna Solberg och Høyre. Men skulle det vara val i dag skulle Venstre riskera att tappa platsen i stortinget. Det skulle också regeringspartiet Kristelig Folkeparti riskera, som i dag har stöd under den fyraprocentsgräns som gäller i Norge (även om partier kan få mandat genom bra resultat i en valkrets).

Den stora opinionsvinnaren i norsk politik är Senterpartiet, som fördubblat sitt väljarstöd sedan valet 2017 och är näst största parti med 21,2 procent i de sammanvägda mätningarna. Större än Arbeiderpartiet som tappat rejält i stöd, från 27,4 procent i valet 2017 till strax över 20 procent i dag.Men stödet i Norge för Sosialistisk Venstreparti ökar, och Miljöpartiet liksom marxistiska Rødt ligger precis under 4 procent.

Norge, som har stortingsval i september i år, skulle med dagens siffror få ett regeringsskifte. Åren 2005–2013 leddes Norge av en rödgrön regering med Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti. Den konstellationen skulle då kunna återuppstå, men med en tuff fajt om att bli största parti av de tre och lägga beslag på statsministerposten.

Finska liberala Svenska Folkpartiet ligger ganska konstant på 4–5 procents stöd, och har så gjort de senaste fem valen. Finland har ingen nedre spärr, men basen i svenskspråkiga Finland är snarare SFP:s tak för att växa i opinionen.

LÄS OCKSÅ: Inifrån Liberalerna – ett parti i fritt fall