Skolfrånvaron har ökat med över 50 procent under pandemin

SVERIGE

Skolfrånvaron kostar miljarder

Enligt en ny forskningsstudie har frånvaron i skolan bland barn och personal ökat med 50-70 procent under pandemin. Enligt studien uppskattas samhällskostnaden av frånvaron till 10 miljarder kronor i form av minskade livsinkomster för barnen.

— Man kan satsa ganska mycket resurser på att försöka hjälpa de elever som har hamnat efter i skolan", säger Björn Öckert som är en av forskarna till Ekot.

Skolor tjänar pengar på barn i behov av särskilt stöd

Ekots granskning av lönsamheten bland de 50 skolor som tar ut mest pengar i tilläggsbelopp - pengar som ska gå till elever med behov av särskilt stöd - visar att flera av skolorna plockat ut vinster de senaste åren.

Eszter Horváth Tóthné är ägare till företaget Move & Walk som plockade ut 7,2 miljoner i vinst totalt under 2017 och 2018.

”Som ägare har vi kunnat ta utdelning först sedan ett par år tillbaka. Fördelar man dessa utdelningar på 30 års insatser får man ett helt annat perspektiv”, säger hon till Ekot.

Färre barn får antibiotika under pandemin

Antibiotikaanvändningen bland barn upp till sex år har gått ner med 44 procent det senaste året, rapporterar TV4-nyheterna. Ingen vet varför, men myndigheterna tror att den minskade antibiotikaanvändningen kan bero på att smittskyddsåtgärderna under 2020 har påverkat spridningen av andra sjukdomar.

- Vi ser en minskning i alla grupper, men kraftigare bland barn. Och ihop med det ser vi att den kraftigaste minskningen gäller luftvägsinfektioner. Så det här hänger ju ihop naturligtvis, eftersom barn drabbas väldigt mycket av luftvägsinfektioner, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till TV4.

INTERNATIONELLT

Över 100 miljoner smittade av covid

Världen har nu passerat 100 miljoner covid-smittade. Det konstaterar John Hopkins-universitetet i USA som räknat ihop antalet smittade och döda under pandemin.

USA är värst drabbade och har haft närmare en fjärdedel av alla fall globalt. Hittills har över 2 miljoner dött i pandemin, skriver TT.

Amnesty: Brutaliteten i Belarus fortsätter

Amnesty fortsätter larma om tortyr, förföljelse och människor av demonstranter och motståndare i Belarus. I Amnestys senaste rapport vittnar personer om utbredd misshandel, omänskliga förhållanden i fängelsen och vittnesmål om rena avrättningar från polisen. Trots det har ingen straffats och Amnesty menar att det i praktiken råder total straffrihet för människorättsbrott begågna av myndighetsföreträdare.

DEBATT

Regeringen” Ett museum om förintelsen ska öppna i Stockholm 2022”

Redan nästa år ska Sverige öppna ett museum om förintelsen i Stockholm. Det skriver Stefan Löfven, Anna Ekström och Amanda Lind på DN Debatt.

”Vi som samhälle har ett åtagande att främja utbildning, hågkomst och forskning om nazisternas och deras allierades folkmord för att nya generationer ska kunna lära av historien", skriver ministrarna.

Om allt går enligt plan ska museet öppna i juli nästa år.

Helena Riviére: Är mänskliga rättigheter verkligen i kris i Sverige?

Regeringens tilltänkta institut för mänskliga rättigheter är onödigt och är en undanmanöver från samhällsproblemen. Det skriver Helena Riviére, skribent och tidigare riksdagsledamot för Moderaterna på Expressen debatt.

”Eftersom detta tilltänkta institut är helt onödigt (”vad göras skall är allaredan gjort”) kan man ana ett Löfvensyfte, nämligen att styra bort uppmärksamheten från reella problem till förmån för jämlikhet", skriver Helena Riviére och fortsätter:

”Med sitt institut gräddar regeringen en maräng, en vacker, vit och luftig maräng, men när folket biter i den säger de - Vart tog tuggan vägen?"

Transportföretagen: Vägnäten faller i snabb takt

Var tionde statlig väg är dålig och hastigheten på 425 mil väg kommer att behöva sänkas till 2025 om inte staten kommer med större anslag till vägnätet. Det skriver Marcos Dahlsten och Tina Thorsell på vägföretagen på DI Debatt.

”Svensk väginfrastruktur knakar i fogarna. Transportföretagen presenterar i dag en unik rapport i vilken vi låtit kartlägga både tillståndet på de svenska vägarna i dag, hur stor dagens underhållsskuld är och beräknat hur stor den kommer att vara 2030 om ingenting görs. Det är första gången någon har beräknat underhållsskuldens storlek om tio år"

Enligt Transportföretagen ligger underhållsskulden på närmare 20 miljarder kronor och dubblade anslag till vägnätet krävs för att möta slitaget, menar författarna.