Ekonomi / Inrikes

Ett pantkvitto värt miljoner

Återvinning är extremt lönsamt – inte bara för naturen utan också för de tre delägarna till Returpack/Pantamera som har monopol i Sverige.

I fjol delade de tre lyckliga delägarna i Returpack Svenska AB i Norrköping på 200 miljoner kronor i utdelning. Totalt plockade de ut över en halv miljard under femårsperioden 2015–2019. Bolaget redovisar för samma period en vinst före skatt på sammanlagt 606 miljoner kronor.

Ägare till det svenska pantmonopolet är Sveriges Bryggerier AB med 50 procent av aktierna i Returpack samt Livsmedelshandlarna SSLF AB och föreningen Svensk Dagligvaruhandel med en fjärdedel vardera av bolaget. Dessa tre är servicebolag till sina huvudmän. Ett väsentligt inslag i deras verksamheter är lobbying: »att stärka den svenska dagligvarubranschen i samhället«, som Svensk Dagligvaruhandel formulerar det i sin årsredovisning.

De bedriver alltså påverkansarbete; alltifrån stöd för Systembolagets bibehållande till exempelvis kampanjer mot »Brott i butik« eller matsvinn. Verksamheten i de tre servicebolagen finansieras i stor omfattning av utdelningarna från Returpack. Utan dem skulle de gå med stora förluster – eller tvingas krympa verksamheten.   

Pantsystemet för burkar och flaskor är speciellt. Återvinning av andra material – som tidningspapper, kartong, metaller och glas – regleras av Naturvårdsverket som sorterar under miljödepartementet. Den finansieras med avgifter som läggs på förpackningarna – precis som för aluminiumburkar och petflaskor – men verksamheten drivs utan vinstintresse och ingen ekonomisk utdelning till ägarna får förekomma.  Detta för att kostnaden för insamling och återvinning så lite som möjligt ska påverka priset på varorna, enligt bolaget FTI som driver den verksamheten med sina 5 000 gröna återvinningsstationer runt om i landet.

Men aluminiumburkar och petflaskor regleras av Jordbruksverket, som sorterar under näringsdepartementet. Totalt återvanns över 2 miljarder burkar och flaskor år 2019. Returpacks vinst per återvunnen enhet uppgick till drygt 5 öre, men med de stora volymerna gav det ändå en vinst på 110 miljoner kronor i bolaget det året. 5 öre per enhet är ungefär tio gånger så mycket som det norska pantsystemet Infinitum redovisar.

För 2015, det senaste år då både Infinitum och Returpack redovisar vinsten uppdelad på burk och flaska, var den 7,8 öre per svensk burk och 3 öre per flaska. De norska siffrorna var 0,5 (norska) öre respektive 0,4 öre. Den lilla vinst som Infinitum gör, på i bästa fall 10–20 miljoner norska kronor, sparas i bolaget. Någon utdelning till ägarna har Infinitum aldrig gjort.

Returpack har delat ut i snitt 108 miljoner per år sedan 2015. Det motsvarar 89 procent av vinsterna dessa år. Utdelningarna kommer i stort sett enbart från det dotterbolag som hanterar aluminiumburkarna, eftersom det är lönsammare än systerbolaget som tar hand om petflaskor.

Returpacks vd Bengt Lagerman säger dock att beskrivningen av Returpack som en sedelpress för ägarna »inte stämmer utan pantsystemet måste årligen finansieras via avgifter. Utdelningarna har att göra med en omstrukturering av Returpacks kapitalbas och att låta våra ägarorganisationer använda pengarna i deras hållbarhetsarbete på annat sätt.«

De avgifter Lagerman talar om är den avgift Returpack fakturerar alla som tillför aluminiumburkar och petflaskor till den svenska marknaden. Enligt Jordbruksverket måste tillverkare, bryggerier och importörer lämna uppgifter till Returpack om antalet burkar och flaskor som de levererar i Sverige, varefter Returpack skickar dem en räkning på återvinningskostnaden för förpackningarna.

Avgiften tillför Returpack 250–300 miljoner kronor per år, enligt Bengt Lagerman. »På grund av osedvanligt höga materialintäkter har vi inte haft någon avgift på burk«, förklarar han. Avgifterna tillsammans med intäkterna när återvunnen aluminium och plast säljs vidare, är det som finansierar pantsystemet.

»De senaste fem åren har varit goda tider för vår aluminiumhandel med en pristopp 2017 som vi lyckades prissäkra till och med 2019 och som genererat överskottet i burkdelen. Med lägre aluminiumintäkter kommer vi att göra förlust för 2020«, säger Bengt Lagerman och räknar med att förlusten gäller för både burk och pet.

Plastflaskorna är mer skrymmande än burkarna och kostar därmed mer att hantera. Dessutom är efterfrågan på returplast inte lysande.

Burkbolaget har i princip delat ut de upparbetade vinsterna och därmed ligger det nära till hands att burkavgiften återinförs. Eventuella förluster på pet-sidan kan täckas av att man där behållit tidigare års vinster som en buffert för dåliga tider.

Returpack torde också ha en betydande dold reserv i sin »marknadsskuld«, det vill säga ersättningar till de konsumenter som har betalat pant när de har köpt drycker, men som ännu inte har pantat flaskan eller burken. Enligt Returpack är det ett genomsnittligt gap på nio veckor tills en pantad flaska/burk kommer tillbaka för utbetalning. Denna pantskuld uppgick till knappt 400 miljoner kronor vid utgången av 2019. Pantskulden täcker inte bara tidsgapet mellan av kund betald pant och då den betalas tillbaka. Den innehåller även skulden till så kallade »pantslarvare«; alltså sådana behållare som försvinner ur systemet och aldrig pantas.   

Återvinningsgraden var 86 procent för burk och 83 procent för pet år 2019. Naturvårdsverkets mål är minst 90 procents återvinningsgrad för båda.

»Att vi inte når 90 procent beror på att cirka 15 procent förs ut via gränshandeln, det mesta till Norge, men de tar bara tillbaka cirka en tredjedel för pant i Sverige«, förklarar Bengt Lagerman. »Med pandemins stängning av gränshandeln stannar mer kvar i Sverige och återvinns här, så nu ligger vi nära 90 procent«, säger han.

Med förluster för både burk och pet är det kanske inte troligt att Returpacks tre delägare får någon utdelning alls för 2020 – eller de närmaste åren. Deras verksamheter är ändå tryggade, då de tidigare utdelningarna från Returpack räckt till att både finansiera deras löpande förluster och till att bygga upp betydande reserver. Livsmedelshandlarna har exempelvis balanserade vinstmedel på runt 70 miljoner kronor, tillräcklig för att finansiera verksamheten tio år framåt.

***

FAKTA: 50 miljoner i reklambudget

Returpack är kanske mest känt för sina Pantamerafilmer. Bolagets reklambudget är 50–60 miljoner kronor årligen.

Returpack har nyligen uppgraderat sin sorteringsanläggning i Norrköping till att bli en av Europas modernaste. Investeringen har uppgått till inemot en halv miljard kronor. Här återvinns ca 9 miljoner burkar och flaskor per dag.

Sveriges Bryggerier AB ägs av föreningen Sveriges Bryggerier och går med drygt 10 miljoner i förlust per år före utdelningen från Returpack. Svensk Dagligvaruhandel har en något större förlust på 13 miljoner medan förlusten för Livsmedelshandlarna stannar på 8 miljoner, också det före utdelningen från Returpack.

Medlemmarna i Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel hanterar största andelen av de burkar och flaskor som pantas. Butikerna har installerat pantautomater och har kostnader för sin panthantering. För detta har de både en fast och rörlig ersättning från Returpack. Returpack driver också egna pantstationer.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera