Inrikes / Kultur

Hädelse eller innovation? Här är 10 semlor från bagerier som sticker ut

Endast Sverige svenska semlor har. Sant? Nej, åtminstone finns de även i Danmark och Norge, enligt uppgift även i Estland. Speciellt i Danmark har den dock dragit sig allt längre bort från den typiska svenska semlan.

I dag tisdag lär köerna ringla sig extra långa – med distansering - utanför konditorierna för att komma över semlor. Nattjobb på många ställen för att kunna bulla upp inför fettisdagen.

Fler än hälften av alla svenskar (54 procent) tuggar denna tisdag i sig en (eller flera) semlor. Och Sveriges bagare & konditorer anser att fettisdagen 2021 är den viktigaste i mannaminne. För pandemin har slagit även mot denna bransch, och vart tjugonde företag har tvingats i konkurs.

Och just denna tisdag står det och väger – för runt var tredje semla som äts brukar arbetsgivaren bjuda på. Med många som arbetar hemifrån hoppas näringen att de i stället gör sig ärenden förbi lokala konditoriet.

Av 40 miljoner semlor som äts per år äts sex miljoner just på fettisdagen.

Semmelätandet kan enligt historikerna spåras tillbaka till 1500-talet, fast då handlade det om en rätt slätstruken vetebulle. På 1700-talet tillkom att bullen gröptes ur och fylldes. Ihop med varm mjölk kunde den bli en hetvägg.

Men läge var den sig lik. Till för några år sedan. 2015 testade Tössebageriet i Stockholm den nya varianten semmelwraps. Sedan dess har nya varianter tillkommit som tacosemla, semmelpizza eller semmelsmothie.

 

Som vanligt har danskarna ett mer fritt förhållande till det som de kallar fastelavnsbolle. Fyllningen kan bestå av andra saker än mandelmassa och brukar ofta toppas med lasyr eller choklad ovanpå hatten.

1) Bageriet Brød, Köpenhamn

 

Men även i Danmark har idérikedomen om hur en fastelavnsbolle kan se ut och smaka växt på senare år. I tidningen Berlingske beskriver man det som ”Den store fastelavnsbollekrig”.

2) Fylld med remonce, vanijcréme och vispgrädde

 

Här är en hemmagjord dansk variant som ser ut som en korsning mellan biskvi och semla. Fylld med remonce*, vanijcréme och vispgrädde.

(*Remonce, grunden smör och socker,  används som fyllning i olika traditionella danska bakverk och bakas tillsammans med bakverket. Den smaksätts ibland med kanel, kardemumma, marsipan)

3) Sköldpaddssemla

 

4) Grön lyxsemla (Andersen Bakery Köpenhamn)

 

Med en criossantbotten med hallonsylt, vaniljcreme och på toppen ett sprödbakat mandelkex. Kan även fås i rött och rosa.

5) Valentines day-semla (Andersen Bakery Köpenhamn)

 

6) Norsk Svampsemla (från Munchs Café i Åsgårdsstrand)

 

7) Den numera klassiska semmelwrapen, Tössebageriet

 

  8) Norsk fastlagscroissant (Mocca Oslo). Med havrecreme och mandelmassa.

 

9) Lussekattsemlan

Produktutvecklingen har skett som ett hobbyprojekt utfört av Toni Eriksson, i vanliga fall pressekreterare på Försvarsdepartementet.

10) Schwedenbombensemmel

Sedan finns ju den skånska helt säsongoberoende ”bulle-i-bulle”. Det är en franskbrödsfralla med delicatoboll i mitten. Denna bulle-i-bulle firas dock den 10 april, men har spritt sig även till Tyskland då under namnet Schwedenbombensemmel.

Branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer har utifrån Svenska Bagarlandslagets standardrecept på semlor räknat ut hur mycket råvaror som går åt till de semlor som säljs under fettisdagen:

  • 132 ton mandelmassa
  • 211 ton grädde
  • 2,6 ton kardemumma
  • 211 ton vetemjöl
  • 42 ton smör
  • 2,6 miljoner ägg
  • 53 ton socker
  • 1 ton florsocker
Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera