Militären i Myanmar lovar nyval – kan slå hårt mot Aung San Suu Kyi

Text: Bertil Lintner

Foto: TT

Efter ett årtionde av relativ öppenhet har mörkret åter sänkt sig över Myanmar. Strax före gryningen den 1 februari greps landets president Win Myint, statskanslern Aung San Suu Kyi, flera andra ministrar på lokal och regional nivå samt kända demokratiaktivister och även författare och filmregissörer.

Landets parlament skulle ha mötts senare på dagen för att utse en ny regering. Nu blev det i stället ett kabinett som domineras av före detta arméofficerare och folk som står militären nära. Men, försäkrar militären i ett uttalande, de kommer bara att behålla makten i ett år. Sedan kommer val att hållas till ett nytt parlament. Under tiden råder undantagstillstånd och strax efter kuppen infördes utegångsförbud på nätterna. De som bryter mot det kommer att skjutas, sa militären i ett annat uttalande.

LÄS OCKSÅ: Militärkupp i Myanmar – USA hotar med åtgärder mot kuppmakarna

Det kan tyckas märkligt att militären gripit total makt när den i årtionden varit landets mäktigaste institution. Den grep först makten 1962 och har sedan dess styrt i olika skepnader och förklädnader. Men på grund av trycket från folket – och efter massiva demonstrationer mot militärstyret – lät den dåvarande militärjuntan hålla en folkomröstning 2008, om en grundlag som den själv skrivit.

Folkomröstningen var givetvis riggad men följden blev i alla fall att en form av halvdemokrati infördes två år senare. Politiska partier och enskilda organisationer kunde verka öppet och presscensuren hävdes. Folk som verkat i exil i årtionden och befunnit sig på militärens svarta lista kunde återvända. Jag var en av dem och kunde nu undervisa i undersökande journalistik på en privatskola inne i landet.

Men det var i alla fall ingen verklig demokrati. Militären hade sett till att den nya grundlagen innehöll klausuler som gav den rätt att utse en fjärdedel av alla parlamentsledamöter – och två vice presidenter och de tre viktigaste ministrarna: försvar, inrikes och gränsfrågor. Polisen och den interna säkerhetstjänsten lyder under inrikesministeriet; och ministern för gränsfrågor har kontroll över landets ytterområden, där en uppsjö etniska rebellarméer och legala partier är aktiva. För att ändra på det behövs att fler än tre fjärdedelar av parlamentsledamöterna röstar för grundlagsändringar. Med andra ord fick militären vetorätt mot sådana förslag.

Missräkningen var att militären inte hade väntat sig att ett parti skulle vinna storartat i valen. Suu Kyis National League for Democracy (NLD) bojkottade det första valet 2010 men vann jordskredssegrar 2015 och 2020. NLD kunde bilda regering med Suu Kyi – som fick Nobels fredspris 1991 för sin kamp för demokrati – i spetsen. Och med en klar majoritet bakom sig började NLD propagera för grundlagsändringar som skulle begränsa militärens makt. Det blev för mycket för generalerna — och de bestämde sig för att återta absolut makt.

Om det blir val nästa år återstår att se, men militären vill inte ha ett mäktigt NLD mot sig. Lösningen kan vara att man inför representativa val i stället för det nuvarande majoritetssystemet, som är till fördel för det största partiet. Det skulle gynna inte bara militärens eget parti, som fick få mandat i valen 2015 och 2020, utan även de små etniska partierna. Och får generalerna dem på sin sida kan de visa upp en viss grad av legitimitet.

Men för de etniska partierna blir det damned if they do and damned if they don’t. Att stödja den impopulära militären skulle öka den klyfta som redan finns mellan dem och den burmesiska folkmajoriteten, där NLD har sin förankring. Men om de inte gör det förlorar de kanske den enda chansen till att få ett valsystem som de själva faktiskt krävt sedan 2010.

Hur man än vänder och vrider på det har även den tidigare halvdemokratiska fasaden rämnat. Nu råder ren militärdiktatur – och den som sätter sig upp mot den riskerar i bästa fall fängelse, i värsta att försvinna spårlöst för all framtid. Det har hänt förr och kan hända igen.

LÄS OCKSÅ: Kuppen i Myanmar lär slå hårt mot landets muslimer