Ny rapport: Sveriges elbehov kommer dubbleras till år 2045

Text: Leif Holmkvist

Foto: TT

Glöm de senaste veckornas kyla och elbrist. Vi producerar mer el än vi behöver varje år. Tillfällig elbrist under köldknäppar är ett marginellt problem. Än så länge.

Men om vindkraft ersätter kärnkraften växer behovet av att kunna jämna ut topparna genom att kunna lagra el med hjälp av batterier och vätgas. Därför träter moderatledaren Ulf Kristersson med energiminister Anders Ygeman om kärnkraftens framtid.

Sverige använder drygt 140 terawattimmar (TWh) el ett normalår. 2045 ska energisystemet vara klimatneutralt. Innan dess väntas behovet av el växa snabbt, främst inom transport- och industrisektorn. Olika modeller visar på ett elbehov mellan 215 och 275 TWh år 2045.

Det går att lösa med en förnyad kärnkraftssatsning i storleksordningen tio reaktorer. Men det är dyrt och politiskt knepigt, eftersom vi faktiskt har beslutat avveckla kärnkraften på sikt.

Utan kärnkraft krävs en massiv satsning på vindkraft från dagens 20 till 120 TWh. Solel och bioeldad kraftvärme hjälper till på marginalen.

Men det största problemet är inte att producera el, utan att få den dit vi behöver den när behovet är som störst. Kapaciteten i elnäten är för liten och problemet är redan akut i Stockholm och Skåne. Det framgår av en färsk rapport från konsultföretaget WSP.

– Tekniskt klarar vi att producera 275 terawattimmar 2045 utan att bygga ut vattenkraften, säger Anna Nordling som är sektionschef energi i WSP Sverige. Men det kommer att kräva pengar och satsningar på infrastruktur.

– Vad vi däremot måste lösa kortsiktigt är överföringskapaciteten. Svenska Kraftnät måste bygga ut stamnätet snabbare. Vi har en stor flaskhals från norr till söder och andra mindre till vissa städer som Stockholm och Uppsala. Med ökad elektrifiering måste problem som vi redan ser i prisområde 3 (norra Götaland och hela Svealand/red anm) lösas med mer transmission. Det börjar redan nu bli kritiskt på vissa ställen.

Sverige är avlångt och har vattenkraft i norr och kärnkraft i söder. När kärnkraft i söder läggs ner och den största vindkraftsutbyggnaden sker i Norrland gäller det att ha bra överföringar till de ställen där elbehovet växer mest. Men på grund av osynkroniserade tillståndsprocesser, utdragna remisstider och markkonflikter tar det 10 – 15 år att bygga ut näten. Myndigheter, elproducenter, 200 nätägare och 290 kommuner ska samverka för att hitta framtidens optimala elsystem.

– Tillståndsprocesserna måste effektiviseras, de hänger inte med förändringarna av elanvändning, säger Anna Nordling. Ansvarsfrågan är väldigt otydlig. Politikerna måste ta tag i frågan. Och kommunerna måste planera bättre och skapa lokala lösningar för lagring av el.

WSP föreslår också att Sverige snarast inför en kapacitetsmarknad som ny del i elmarknadsmodellen. Det betyder att elproducenterna vid sidan av att få betalt för sin sålda elproduktion också får betalt för sin tillgängliga kapacitet. Det innebär också att elkunden till större del betalar utifrån sitt maximala effektutnyttjande, vilket ger nätägarna incitament att hålla större överföringskapacitet och kunderna att hålla nere sina effekttoppar. Liknande system har införts i Frankrike och Storbritannien.

– Notan landar hos elkunderna, säger Anna Nordling. Men vi måste se det som en kostnad för att kunna skapa ett klimatneutralt energisystem.

***

FAKTA: Från Porjus till två hål i väggen

Från turbinen i Porjus till dina två hål i väggen åker elen på tre vägsystem med olika ägare:

Myndigheten Svenska Kraftnäts stamnät är elens motorvägar.

Regionnäten ägs av ett antal nätföretag och är landsvägarna.

Lokalnäten ägs av små och stora nätbolag och är gator hem till oss.

Det finns omkring 200 privata företag som är elnätägare.

1 terawattimme (TWh) är en miljard kilowattimmar kWh.

Elkonsumtionen i Sverige är cirka 15 000 kWh per person och år.