Aktuellt / Ekonomi

20-årsjubileum för norska oljefondens regelverk – värd 11 000 miljarder kronor

Sverige har sitt budgetramverk och för 20 år sedan införde Norge ett regelverk för användningen av pengar från oljefonden. Även om fonden har tillgångar på 11 000 miljarder ska det årliga uttaget begränsas till i dag tre procent.

Nordsjöoljan har lett till enorma inkomster och norska staten tog 1990 beslutet att inrätta oljefonden och de första intäkterna från olja- och gasutvinningen flöt in till fonden 1996. De samlade tillgångarna i norska oljefonden motsvarar i dag svenska statens utgifter under elva normalår.

Tillgångar i fonden var i dag på tisdagsförmiddagen 11 079 874 283 930 norska kronor. Eftersom växelkursen är på 1,02 svenska kronor för en norsk så är det nästan samma belopp i svenska kronor. Fonden har investeringar i 9 123 företag i 73 länder, varav 185 miljarder i Sverige.

För 20 år sedan, den 29 mars 2001, lade dåvarande statsministern Jens Stoltenberg och finansminister Karl Eirik Schjøtt-Pedersen fram en handlingsplan för att få pengarna i fonden att räcka så länge som möjligt.

Enligt regelverket får norska regeringen bara spendera högst fyra procent, från 2017 tre procent, av fondens värde på de årliga utgifterna. De årliga utgifterna skulle motsvara fondens avkastning.

– Jag anser att det var ett genidrag, säger Harald Magnus Andreassen, chefsekonom i Sparebank1 till norska E24 och pekar på att den bidrog till att lösa två problem:

  • Norge som stat kunde parera svängningarna i oljepriset mot vad som användes årligen till statens utgifter.
  • Begränsningen betydde att man motverkade inflation och höga räntor, som annars drabbat näringslivet och allmänheten.

Grundtanken med oljefonden har varit att både sörja för att pengarna kommer kommande generationer till godo och att bidra till de offentliga utgifter i nutid. Stundtals har pengarna från fonden svarat för 20 procent av norska statens intäkter.

Under coronakrisen har mer pengar än gränsen anger använts till offentliga utgifter. Under 2020 togs 395 miljarder norska kronor ur fonden, motsvarande 3,9 procent. Under 2021 räknar man med att använda 363 miljarder, motsvarande 3,3 procent. Men treprocentsgränsen är tänkt att gälla över tid.

– Det är under det kommande decenniet som vi kommer att få svaret på om norska politiker verkligen är pliktskyldiga mot tanken bakom handlingsregeln. Det är nu som det kommer att testas, efter att coronakrisen har lagts bakom oss, säger Kjersti Haugland, chefsekonom på DNB.

– Om vi ​​ska ligga på tre procent kommer vi knappast att kunna öka utgifterna särskilt mycket från år till år, mätt som en andel av BNP. I själva verket borde vi gå under tre procent om vi ska vara beredda på en ny kris. Under det kommande decenniet kommer sanningens timme, säger hon.

Jens Stoltenberg, som var statsministern när regelverket infördes, och nu är Natos generalsekreterare, har intervjuats av Tankesmedjan Agenda i samband med 20-årsdagen. Han påminner om att åren 1996 till 2001 användes inget av oljefonden pengar till offentliga utgifter. Han drar sig till minnes att dåvarande LO-ordförande sa till honom: ”Du måste släppa ifrån dig pin-koden till fonden”.

Men han hade själv redan som anställd på norska statistiska centralbyrån varit med och skrivit en rapport om SSP rapport om de makroekonomiska effekter av oljeinkomsterna. Och beslutet 2001 var politiskt ofrånkomligt, menar han, även om framförallt Fremskrittspartiet ville göra större ”uttag”.

– Vi insåg att vi inte kunde blåsa upp eller ned de offentliga utgifterna, att öppna och stänga skolor eller sjukhus, i takt med svängningarna i oljeintäkterna. Vi såg under 80- och 90-talet att oljeintäkterna svängde mycket beroende på priser och produktion, säger han.

– Nu står vi inför en annan osäkerhet. Nu har vi länkat användningen av pengar till en procentsats. När du ligger på tre procent eller över och upplever en väldig nedgång – vad gör vi då? Och där har det varit en lite underlig debatt, fortsätter han.

Dagens finansminister, Jan Tore Sanner från Høyre, anser att andelen som används ur oljefonden måste ned snabbt efter coronakrisen till treprocentsgränsen.

En del norska ekonomer menar att uttaget borde ned till 2,5 eller 2 procent. Andra invänder att det är svårt att minska uttaget bara fyra år efter den nya lägre gränsen på tre procent.

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera