Aktuellt / Politik / Utrikes

Det danska liberala exemplet som slutade vara en förebild för L

På söndag genomförs Liberalernas partiråd. Där partiets linje inför valet 2022 fastställs. Men tonläget hos de två sidorna i striden höjs och det finns de som rent av tror att ett redan litet parti kan splittras av striden.

"Att vara liberal är att vara kluven", uttalandet brukar tillskrivas Gunnar Helén som var ledare för Folkpartiet 1969–1975. Just nu lever partiet onekligen upp till det. Synen på framtida samverkan eller samtal med SD delar partiet.

På söndag ska partirådet ta ställning i frågan. Frågar man de som stödjer partiledningen finns det ett stöd för Sabunilinjen – verka för en alliansregering och i enskilda frågor ta stöd av SD. Frågar man de som står bakom reservanterna i partistyrelsen blir det jämnt eller övervikt för dem.

Vad det interna striderna betyder på sikt, eller redan på måndag efter partirådet, har ingen riktigt svar på. Internt har den pågått sedan en majoritet på ett partiråd i januari 2019 ställde sig bakom att Liberalerna skulle delta i Januariavtalet, och samarbeta med S-MP-regeringen.

I sitt senaste framgångsval, 2002, hade dåvarande Folkpartiet dessförinnan tagit inspiration av sitt danska systerparti Venstre. De hade erövrat regeringsmakten i Danmark på en stramare migrationspolitik, för Folkpartiet ledde det bland annat till kravet på språktest för medborgarskap.

Men i dag tycks de inte kunna hämta inspiration från sina danska partikollegor.

Först och främst så sprack dåvarande liberala Venstrereformpartiet redan 1905 i ett ”gamla” Venstre och ett Radikale Venstre. Då på försvarsfrågan och militär upprustning. I dag kan man beteckna Venstre som högerliberalt och Radikale som socialliberalt. Radikale har i omrgångar ingått i regering ihop med Socialdemokratiet, och är i dag stödparti till S-regeringen i Danmark.

Men det dominerande borgerliga partiet Venstre är i dag inte dominerande längre. Från att ha fått 23,4 procent i valet 2019 ligger de i dag på 11,9 procent i senaste mätningen. Istället har Konservative tagit steget fram som största borgerliga parti med 13,8 procents stöd.

”Sedan valet 2019 har uppbrottet i det borgerliga Danmark varit så monumentalt att risken för fartblindhet är överhängande”, skriver Kasper Kildegaard, politisk kommentator i Berlingske.

Förre partiledaren och tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen hoppade i början av januari i år av partiet och berättar nu för första gången om sina framtida planer i en intervju med Jyllands-Posten.

Han säger där att han siktar på att erövra den politiska mittenposition som Radikale Venstre hittills haft i dansk politik. Enkelt uttryckt kan de beskrivas som till höger i ekonomiska frågor och till vänster i migrationspolitiken, men alltså i regeringsbildningar de senaste decennierna ingått i eller stött S-regeringar.

– Jag är rimligt målinriktad. Succékriteriet är att det ska vara valbart och kunna apellera till bägge sidor av mitten, säger han.

”Det” han talar om är i Jyllands-Postens tolkning ”så långt man kan gå i att berätta om ett nytt parti utan att faktiskt göra det”. Men han säger att han kommer att finnas på valsedeln i nästa val.

Runt Lars Løkke Rasmussen finns nu ett nätverk på runt 15 000 sympatisörer som till och med skaffat sig ett litet sekretariat.

Förutom Lars Løkke Rasmussen, har två centrala personer i partiledningen lämnat partiet, vice ordföranden Kristian Jensen, och tidigare migrationsministern Inger Støjberg, hör i dag också till de partilösa i folketinget.

Två andra folketingsledamöter, Marcus Knuth och Britt Bager, har lämnat Venstre och gått till Konservative.

Till det ”blå blocket” räknas också Dansk Folkeparti, som upplevt samma ras i opinionen. De fick så sent som valet 2015 ett röstresultat på 21,1 procent. Nu har de 5,8 procent i senaste mätningen. Många av deras väljare har istället gått till Nye Borgerlige som med knapp marginal klarade sig över spärren i valet 2019 med 2,4 procent. Nu får de 8 procent.

Breiviks advokat ger sig in i politiken – och har hamnat i ett namnbråk direkt

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera