Aktuellt / Ekonomi

Nya miljardkostnader i tunnelbaneprojekt om bergmassor räknas som avfall: »Finns en osäkerhet«

När man bygger gräver man ut mark eller spränger i berg. Men byggmassorna klassas numera olika – ibland som biprodukt, ibland som avfall. Att det klassas som det senare i tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm kan leda till kraftiga fördyringar och förseningar.

För ett hus som byggs gräver man ut och gjuter en grundplatta. För en bil- eller tågtunnel spränger man ut i berget. Men nu råder stor oklarhet i vad de byggmassorna som blir över ska klassas som - biprodukt eller avfall.

Om de klassas som avfall ska de hanteras som sådant och tas om hand på speciella avfallsanläggningar. Då tillkommer dessutom avfallsskatt.

För de pågående utbyggnaderna av tunnelbanan i Stockholms skulle det betyda fördyringar på åtskilliga miljarder kronor. Bergmassor som tidigare använts till fyllnad i andra byggen ska betraktas som avfall istället.

– Byggmassor har tidigare bedömts som biprodukt, men vid miljöprövningen av större projekt som tunnelbanebygget som avfall. Förändringen kom genom en dom i mark- och miljödomstolen i december 2019, säger Mats Rönnbo, utvecklingsdirektör på Skanska.

Byggbranschen befarar nu att domen ska leda till att byggmassor per definition betraktas som avfall. I större byggprojekt som satts igång före domen, som Förbifart Stockholm och Slussen, har de betraktats som biprodukt.

– I regionplaneringen för Stockholm beräknar man att det behövs bergmassor på cirka 140 miljoner ton i byggen de kommande tio åren. Men det finns tillstånd bara för 67 miljoner ton på samma period, så det blir ett underskott på 73 miljoner ton, säger Mats Rönnbo.

Att bergmassor som sprängs bort återanvänds i andra byggen borde ses som utmärkt miljöhushållning, tycker han.

– Det har fungerat jättebra. Jag skulle säga att återvinning av grus och berg är ett av de bästa exemplen på återvinning som finns i Sverige.

Och det handlar inte om några miljöfaror med bergmassorna.

– Vi har rutiner för hur miljöfarliga material ska hanteras. Ta när Lugnets industriområde omvandlades till dagens Hammarby Sjöstad. Där gjordes jättestora saneringar av kontaminerade områden, det fanns en del sådan verksamhet på Lugnet.

– Där började vi i stor skala recirkulera bergmassor från byggandet av Södra länken. Det rena berget från Södra länken krossades och användes i Sjöstaden, säger han.

Från staten har det bara under inledningen av 2021 kommit två ganska motsatta besked om byggmassorna.

I januari i år kom miljödepartementet med ett förslag i en departementspromemoria: Ordning och reda på avfallet. Trafikförvaltningen i Stockholmsregionen skriver i ett remissvar på förslaget ”kan leda till en mer ändamålsenlig hantering av massor” men ”dock ej för den stora merparten av entreprenadberg i Sverige som bör klassas som biprodukt”.

Samma månad gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att ”brett se över hantering av schaktmassor, entreprenadberg och andra naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål”.

– Men Naturvårdsverket är klara med sin utredning först om ett och ett halvt år, och vad de kommer fram till vet vi inte. Under tiden finns osäkerheten kvar i de stora projekten, säger Mats Rönnbo.

I värsta fall tillkommer även att betala avfallsskatt på bergmassorna. Om det klassas som avfall beläggs det med avfallsskatt på 550 kr per ton. Att jämföras med att bergmassa säljs för runt 100 kronor per ton.

Än så länge har han stött på detta i de större infrastrukturprojekten. Skulle principen om avfall etableras så kan det påverka även bostadsbyggandet.

Följer man detta upplägg blir det ett problem för allt byggande. Varenda sten skulle då hanteras som avfall.

Om det betraktas som avfall leder det dessutom till mer omfattade transporter till avfallsanläggningar och högre koldioxidutsläpp.

– Vår hållning är att det som är rent och bra ska recirkuleras. Då sparar vi på transporter, kostnaden blir lägre och störningar minskar. Men material som är kontaminerat ska självklart hanteras som avfall, säger Mats Rönnbo.

***

FAKTA: Tunnelbaneutbyggnaden

En utbyggnad med nya delar och sträckningar av tunnelbanan blev resultatet av den så kallade Stockholmsförhandlingen som slöt en överenskommelse med staten, regionen och stockholmskommunerna 2013.

Utbyggnaden av tunnelbanan kommer enligt beräkningar att resultera i 15,6 miljoner ton bergmassor.

Detta är vad som planeras:

  • Blåa linjen förlängs norrut, från Akalla till Barkarby, och beräknas vara klar 2026.
  • Blå linjen förlängs också från Kungsträdgården genom Södermalm till Nacka. Beräknas vara färdig 2030.
  • En ny, gul linje byggs från Odenplan till Arenastaden, via Karolinska.
  • En ny tunnelbanelinje planeras mellan Fridhemsplan och Älvsjö.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera