Dubbel strid om ny riksbankslag

Text: Carolina Sundell

Foto: TT

Striden om ny riksbankslag pågår på två fronter – å ena sidan Riksbankens oberoende, å andra sidan i vilken utsträckning Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU:s unionsrätt.

Återigen kommer riksdagen att ställas inför valet att fortsätta med den egna svenska modellen eller bli mer som resten av Europa.

Till att börja med inrättades Europeiska centralbanken som en självständig enhet långt ifrån parlamentariska församlingars inflytande, medan svenska riksbanken är av en annan natur – den har ett långtgående oberoende även om riksdagen innehar huvudmannaskapet sedan 350 år.

Även den svenska riksbankskommittén är parlamentariskt sammansatt och består av representanter från samtliga riksdagspartier. Under flera år har kommittén berett förslag om en ny riksbankslag, vilket presenterades i november 2019. En nådig lunta på 2 000 sidor.

Men trots att betänkandet till den nya lagen kom tillbaka för mer än ett halvår sedan från remissrundan har regeringen inte lagt fram någon proposition som riksdagen ska ta ställning till. Luntan ligger och dammar.

Förslaget har också synats på EU-nivå och i april förra året kom ett utlåtande från ECB och EU-kommissionen. De är kritiska och menar att Sverige har en skyldighet att anpassa lagstiftningen för att säkerställa att den är förenlig med EU-fördraget som rör eurosystemet. Det hela har följts av en skriftväxling mellan regeringen och EU-kommissionen, som också beskrivits i Riksbankens rättsutredning.

Enkelt uttryckt vill EU-kommissionen och ECB att Sverige ska implementera de unionsrättsliga reglerna i regeringsformen och genomföra en rättslig integration av Riksbanken i Europeiska centralbankssystemet (ECBS), vilket skulle möjliggöra ett införande av euron som valuta i Sverige.

– EU ställer krav på Sverige. Enligt kriterierna för medlemskapet ska svensk lagstiftning överensstämma med det som står i EU:s fördrag. Om den är motstridig kan en konflikt uppstå och då kan EU gå vidare med en rättsprocess. Vi ska ha i åtanke att EU har en annan rättstradition än oss, de är mer rättsstatsorienterade och prövar oftare ärenden i domstol. Vi är inte vana vid detta och har dessutom en tradition av att vår lagstiftning ska förankras i samhället, säger Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt på Uppsala universitet, som tillägger:

– Jag är rädd att vår lagstiftning håller på att urvattnas.

Riksbanken står bakom EU:s förslag på anpassning – eftersom EU trots allt ser en svensk riksbank med ett bibehållet brett mandat. Riksbanken välkomnar i delar även lagändringar som föreslås av Riksbankskommittén, men avfärdar det som innefattar en snävare definition av vad som får klassas som penningpolitik. Riksbanken menar att det nuvarande oberoendet, som grundlagsstadgades på nittiotalet, är tillfredsställande, samt att det omfattande mandatet enligt banken har fungerat väl de senaste tjugo åren. Man framhäver att en inskränkning inte skulle vara förenlig med unionsrätten.

Konturerna av att två rättstraditioner kolliderar visar sig och att flera intressen står emot varandra, då det handlar om enorm makt; styrningen av penningpolitiken, det vill säga kontrollen av penningskapandet och i förlängningen styrningen av penningallokeringen.

Närmast måste regeringen tillsätta en ny utredning eller godta Riksbankskommitténs förslag, och löpa risk för en process i EU-domstolen. Eller helt enkelt kassera förslaget på ny riksbankslag.