Dyrt skydda judiskt liv när hoten ökar

Konflikten mellan israeler och palestinier tvingar judiska institutioner i Sverige att höja säkerheten.

Polisbil utanför Stockholms synagoga.

Text: Leif Holmkvist

Foto: Henrik Montgomery/TT

Inför varje judisk högtid eller större evenemang diskuteras säkerheten med polisen. Ibland har de resurser att sätta in, ibland inte, säger Aron Verständig. Han är jurist och ordförande i Judiska Centralrådet, en sammanslutning av församlingarna i Stockholm, Göteborg och Skåne.

– Vi har numera en bra dialog med polisen, som bedömer läget och behovet löpande vilket innebär att vi sällan i förväg vet när de kommer att vara närvarande. Men ibland har de inte resurser att sätta in. Vi anställer och utbildar egna vakter med uppgift att upptäcka och motverka angrepp mot våra institutioner. Vakter är vår största avdelning inom församlingen och deras löner den största kostnadsposten.

Aron Verständig vill inte avslöja antalet vakter, men bekräftar uppgifter om att kostnaden kan variera mellan en fjärdedel och cirka hälften av församlingarnas budget. 2018 utfärdades en ny förordning för stöd till civilsamhällets organisationer. Stödet täcker en del av församlingarnas kostnader för säkerhet:

– Problemet är att stödet betalas kvartalsvis, säger Aron Verständig. Ibland går det ihop, ibland inte. Vi vet bara ett kvartal i taget om vi kan betala vakternas löner. Kostnaderna för säkerhet ligger som en våt filt över all verksamhet. Om vi till exempel ska ordna en fest för ungdomar är det enkelt att fixa dricka, snacks och musik, men sedan måste vi kanske satsa 10 000 kronor på vakter. Vi hade helst haft det som i Danmark där polisen står för allt skydd.

Hoten mot judiska institutioner kulminerar oftast i samband med konflikter mellan israeler och palestinier. Problemen började efter Hizbollahs attack på det judiska centret i Buenos Aires 1994 och har vuxit sedan dess, enligt Aron Verständig:

– Vi vet att svenska judars säkerhet är sammanlänkad med situationen mellan Israel och palestinierna. Det finns personer med ursprung i Mellanöstern och i vissa delar av vänstern som har svårt att skilja på Israels politik och svenska judar.

Värst har situationen varit i Malmö, där Fredrik Sieradzki är chef för Judiskt informationscentrum:

– Länge ville ingen ta i problemet med antisemitismen. Ett skäl till att församlingen minskade var att föräldrar inte vill att deras barn ska växa upp med antisemitism. Vi förde en dialog med kommunen under några år och det mynnade ut i det samverkansavtal som vi nu har under mandatperioden.

Malmö stad satsar 2,3 miljoner konor per år för att med olika medel och aktiviteter motverka antisemitism. En del i projektet var en vetenskaplig undersökning om tillståndet i Malmös skolor, en liknande plan ligger nu för beslut i Stockholms fullmäktige.

– Malmö stad ordnar toleransresor för högstadieelever till utrotningsläger, det finns ett lärarnätverk för att hantera antisemitism i skolan. Vi i församlingen kommer snart att lansera ett judiskt utbildningscentrum i synagogan med utställningar som ska utveckla de pågående synagogabesöken där vi inte bara pratar religion utan även vår historia, kultur och ta upp antisemitism och förintelsen, säger Fredrik Sieradzki.

– Vi tar emot mellanstadieklasser samt elever i högstadiet och gymnasiet ända upp till universitetsstuderande. Vi har skolklasser från hela Skåne men också från Småland och Blekinge. Det är inte bara i skolorna i utsatta områden som antisemitism är ett problem, det sprids så mycket konspirationsteorier om judar på nätet.

Fredrik Sieradzki bekräftar att kostnader för säkerhet är en stor post i församlingens ekonomi. Men för två år sedan fick Malmös judar stöd av finansmannen Dan Olofsson, som tillsammans med en kollega skänker församlingen fyra miljoner kronor per år i tio år.

– Det ska i första hand inte gå till vakter, utan hans önskan är att ett judiskt liv ska vara möjligt i Malmö även i fortsättningen.

Under den senaste veckans upptrappning av våldet i Israel och Gaza har Sverige i stort sett varit förskonat från antisemitiska aktiviteter utanför sociala medier, delvis beroende på förbudet mot större demonstrationer. Efter en demonstration i Malmö förra veckan misstänks en person för hets mot folkgrupp.