Så många exluderades ur Pisa när Ekström var gd

Utbildningsminister Anna Ekström ansvarade för två Pisaprov under sin tid som generaldirektör för Skolverket, 2012 och 2015. Då undantogs mindre än hälften så många elever som i provet 2018, då Sverige sållade bort flest av alla 79 länder.

Text: Leif Holmkvist

Foto: Fredrik Sandberg/TT

I Sverige har regeringen delegerat ansvaret för Pisa-undersökningen till Skolverket. 2015 tog Skolverket över projektledaransvaret, som sedan 2002 upphandlats från Mittuniversitetet.

Ett skäl var kostnadseffektivisering. Ett annat var det ökande fokuset på Pisa-undersökningen, vilket kräver god kunskap om genomförandet. Skolverket anser att den kunskapen bäst erhålls om studien genomförs av myndigheten. Mittuniversitetet ansvarade för genomförandet 2015, men Skolverket skrev slutrapporten och generaldirektör Anna Ekström lämnade den till regeringen.

Så här går den av OECD godkända bortsållningen av svagpresterande elever till:

Rektorer vid de utvalda skolorna utser en skolsamordnare som identifierar vilka elever som uppfyller OECD:s regler för exkludering och därmed ska undantas från proven. I Skolverkets roll ingår att utbilda och ge stöd till skolsamordnarna i vilka regler som gäller.

Fakta: Pisa

I PISA deltar utvalda skolor med elever som är 15 år. Eleverna gör först ett prov i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, och besvarar sedan en enkät med frågor om sina hemförhållanden och attityder till skolan och lärande. Provet och enkäten tar cirka 3,5 timmar och görs på dator.

Sverige har deltagit i Pisa-undersökningen sedan starten 2000. I den senaste undersökningen 2018 deltog 79 länder och regioner, däribland samtliga 37 OECD-länder. I Sverige skrev ett urval av drygt 5 500 15-åriga elever från 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor provet och besvarade tillhörande enkät.

Sammanlagt får exkluderingarna inte överstiga 5 procent av eleverna. Där ingår även sär- och specialskolor.

De skäl som OECD godkänner är:

1. Svår permanent fysisk funktionsnedsättning, till exempel synskada som omöjliggör deltagande.

2. Kognitiv, beteendemässig eller emotionell funktionsnedsättning som är så allvarlig att eleven inte kan tillgodogöra sig instruktionerna till provet.

3. Elev som uppfyller samtliga tre kriterier: har inte svenska som modersmål, har begränsade kunskaper i svenska och har fått mindre än 1 års undervisning i svenska.

Debatten om Pisa tog fart efter 2012 års usla resultat, då Anna Ekström var ny chef för Skolverket. 2015 var resultatet något bättre. Den 3 december 2019 jublade utbildningsminister Anna Ekström i medierna över de fina resultaten i 2018 års prov. Den så utskällda svenska skolan var äntligen på rätt väg.

Men redan dagen därpå påpekade tjänstemännen på departementet att andelen exkluderade elever var omotiverat hög. Det föranledde ingen åtgärd, förrän Expressen förra sommaren avslöjade bristerna. Anna Ekström valde då att låta OECD, huvudman för proven och part i målet genom att man redan godkänt resultaten, granska den svenska hanteringen av Pisa 2018.

I riksdagen röstades i september 2020 krav på en oberoende granskning ner av S, C, MP och V.

1 oktober 2020 godkände OECD föga förvånande det svenska elevunderlaget och Anna Ekström hävdade att allt gjorts rätt. Men tjänstemännen på departementet såg problem med OECD:s granskning och skrev i en intern handling att ”den kraftigt ökande svenska exkluderingsgraden är problematisk”.

I april i år fick så Riksdagen på sitt bord Riksrevisionens granskning, som sammanfattas så här:

”I samband med Pisa-undersökningen 2018 undantogs ett stort antal svenska elever från att delta. Riksrevisionen konstaterar att detta delvis gjordes på felaktiga grunder, och att regeringen och Skolverket inte har följt upp genomförandet. Det har heller inte gjorts någon trovärdig utredning i efterhand.”

Och kritiken är inte nådig mot vare sig regeringen eller Skolverket:

”Trots att misstankar om att för många elever exkluderats har lyfts från många håll har varken regeringen eller Skolverket gjort några övertygande ansträngningar för att utreda frågan. Regeringen har inte fullföljt sitt ansvar att se till att underlydande myndigheter bedriver sin verksamhet enligt de krav som grundlagen ställer.”

Det har inte fått Skolverket att backa. På hemsidan står fortfarande:

”Skolverket har följt OECD:s regelverk och OECD har också granskat och godkänt våra data. Samma regler gäller för alla länder och har gällt i alla PISA-undersökningar sedan starten för 20 år sedan.”

Sverige hade 2018 den högsta exkluderingsgraden av alla 79 länder: 681 av 5 500 elever, vilket är 11,1 procent av de elever som valts ut att skriva proven. Av dessa var 9,8 procentenheter elevexkluderingar och 1,3 procent elever vid särskolor och specialskolor.

När Anna Ekström ansvarade för provet 2015 exkluderades bara 275 elever, varav 154 för funktionsnedsättningar och 121 med anledning av bristande språkkunskaper. Det är knappt 6 procent, varav 4,5 procentenheter var elevexkluderingar.

År 2018 var bortfallet 869 elever (14 procent) varav 161 gällde elever vars vårdnadshavare meddelat Skolverket att eleven inte fick skriva provet, det åttonde högsta bortfallet bland samtliga länder. År 2015 var bortfallet 555 elever (9 procent), varav 28 gällde elever som inte fick skriva provet för sina vårdnadshavare.

I debatten har Anna Ekström hävdat att den exceptionellt höga andel som undantagits från proven 2018 kan hänföras till den stora flyktingvågen hösten 2015. Det är ett argument som riksrevisionen skjuter ner med en sifferkanonad:

”Riksrevisionens beräkningar visar att andelen elever som kan exkluderas enligt kriterierna för bristande språkkunskap bara har ökat med ungefär en halv procentenhet för Pisa-undersökningen 2018 jämfört med undersökningen 2015.”

Riksrevisionen visar att antalet asylsökande barn som fått mindre än ett års undervisning i svenska före provet, vilket är skäl till exkludering enligt OECD:s punkt 3, var fyra gånger så högt 2014 som 2017.

Ett bortfall på 14 procent och en exkludering på 11 procent innebär att var fjärde svensk elev som valts ut att göra provet aldrig gjorde det.

Av de 5 500 eleverna som skrev proven i mars 2018 var det 120 elever som flyttat till Sverige som 12- eller 13-åringar. Antalet ökade med 80 procent jämfört med 2015. Men i Tyskland, som tog emot nästan lika stor andel flyktingar, ökade samma grupp provskrivare med 270 procent, vilket antyder att Sverige exkluderat en större andel.

En jämförelse mellan länderna är slående:

  • Sverige exkluderade totalt 11,1 procent, varav 9,8 procent var elevexkluderingar.
  • Tyskland exkluderade totalt 2,7 procent, varav 0,8 procent var elevexkluderingar.

Skillnaden mellan de båda stora invandringsländerna är iögonfallande: för varje elev Tyskland valde bort uteslöt Sverige ett dussin.

Torsdag den 6 maj var Anna Ekström kallad till utbildningsutskottet. Efteråt sammanfattade Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Christian Carlsson: ”Skolverket har felat, regeringen har mörkat och utbildningsministern har ljugit inför riksdagen”.

Utbildningsministern tillbakavisar via TT kritiken om att ha mörkat:

– Jag har bara ett enda intresse vad gäller Pisaundersökningen, och det är att vi i Sverige ska få tillförlitlig och korrekt information. Jag har hela tiden agerat, med de underlag jag fått, genom att ställa kritiska frågor till Skolverket om den höga exkluderingsgraden och de svar jag fått har gjort mig lugn med att Skolverket följt regelverket.

Konstitutionsutskottet granskar nu regeringens hantering av Pisaresultaten.