En bitcoin som två Iphone på tippen

Varje transaktion med kryptovalutan bitcoin genererar el-avfall som kan vara skadligt för människokroppen.

Text:

Att kryptovalutor som bitcoin och ethereum inte är direkt miljövänliga är välkänt. Beräkningar har visat att de datorer och servrar som används för att framställa valutorna, genom en process som kallas »mining«, drar ström motsvarande ett mindre land. Finlands elförbrukning har nämnts som jämförelse. Mindre känt är att krypto­valutor också lämnar ett fysiskt fotavtryck efter sig i form av elektroniskt avfall. I en ny studie gjord av Alex de Vries, ekonom vid Nederländernas centralbank, och Christian Stoll, forskare vid Massachusetts Institute of Technology i USA, konstateras att bitcoin-transaktioner årligen ligger bakom cirka 30,7 kiloton elektroniskt avfall. Det är 30 700 ton skrot.

Orsaken till det gigantiska berget heter ASIC, eller application-specific integrated circuit. Det är kretskort med en enda specifik funktion, i det här fallet att driva den algoritm som krävs för att framställa bitcoin. Problemet är att chippen måste bytas ut med jämna mellanrum, endast de nyaste korten har tillräckligt hög prestanda för att göra det lönsamt att framställa bitcoin. De gamla hamnar på sophögen. »Livslängden på enheter för bitcoin-mining är begränsad till 1,29 år«, skriver artikelförfattarna.

Att chippen är byggda för ett enda syfte försvårar problematiken. Chippen kan framställa bitcoin men är i övrigt oanvändbara för andra branscher. I teorin skulle resurssnåla »miners« kunna återanvända chippen, men då krävs att bitcoin-priset ligger på en sådan hög nivå att det blir lönsamt att använda sig av även gamla chip vid sidan av nya. Men att lagerhålla gamla chip kostar, och ju längre kretsarna står och samlar damm, desto mindre sannolikt är det att de någonsin blir lönsamma igen.

Hur mycket är då 30,7 kiloton elektroniskt avfall? Forskarna använder sig av det beprövade kortet att jämföra med länder. »Siffran är jämförbar med hur mycket it- och telekommunikationsavfall som produceras i ett land som Nederländerna.«

Förra året genomfördes 112,5 miljoner bitcointransaktioner. Utslaget per transaktion ligger varje bitcoinköp bakom 272 gram elektroniskt avfall. Brittiska The Guardian tecknar en bild som är lättare att ta till sig när jämförelsen med länder haltar: Varje bitcoin är ungefär som att slänga två Iphones på tippen.

Elektroniskt avfall är ett växande problem. Många tekniska komponenter innehåller tungmetaller eller andra substanser som är skadliga för männi­skokroppen. År 2019 slängdes globalt 53,6 miljoner ton elektroniskt avfall, enligt en FN-rapport. Det var en ökning med 21 procent, jämfört med fem år tidigare. Och bara en bråkdel, cirka 17 procent, återanvänds. Resten dumpas i högar eller bränns upp.

Alex de Vries och Christian Stoll varnar för att bitcoins påverkan på miljön kan komma att öka, i takt med att priset på kryptovalutan stiger vill fler kassera gamla chip och investera i nya för att kunna göra sig en hacka. Nyligen införde El Salvador som första land i världen bitcoin som officiellt betalmedel, och enligt Bloomberg-analytiker kan priset för en bitcoin vara uppe i 100 000 dollar i slutet av året.