Rekordstor vinst för statens guldgruva

Statliga gruvjätten LKAB går mot en rekordvinst på 30 miljarder i år.

Text:

Foto: Hanna Franzén/TT

Norrlands svarta guld gör skäl för sitt namn. Vinsten som statliga LKAB hämtar upp från gruvan under Kiruna blir rekordstor 2021. De tre första kvartalen har bolaget skrapat ihop 25,2 miljarder kronor i vinst före skatt. Även om priserna på järnmalm har backat sedan toppen under andra kvartalet kan helårsvinsten mycket väl landa på över 30 miljarder, mer än dubbelt så mycket som det tidigare rekordet från 2011. I dagsläget är det egentligen bara Astra Zeneca och Volvo AB som tjänar mer pengar av svenska företag.

– Vi ser en viss avmattning i priset på järnmalm men pelletspremien verkar ­ganska stabil på de här nivåerna. Vi gör stora vinster just nu men vår bransch är volatil, säger LKAB:s vd Jan Moström till Fokus.

Pellets är förädlad och koncentrerad järnmalm som är LKAB:s huvudprodukt och som ger mycket bättre betalt än vanlig järnmalm.

Vinsterna i gruvindustrin är dock flyktiga och den senaste tioårsperioden ligger LKAB:s rörelsevinst i snitt på ungefär en femtedel av den uppskattade vinsten för 2021. Och pengarna behövs för att finansiera LKAB:s massiva investeringsambitioner de närmsta årtiondena.

Bolaget ska investera hisnande 400 miljarder till 2045 för att ställa om till en fossilfri produktion plus andra investeringar som att slutföra flytten av delar av Kiruna och börja utvinna mineraler ur gruvavfall. Gruvdrift innebär alltid tunga investeringar men nuvarande plan saknar motstycke. En grov beräkning pekar på att LKAB behöver ett kassaflöde på i alla fall 10 miljarder per år även om man ökar sin belåning.

– Vi räknar ändå med att kunna finansiera investeringarna med vårt kassaflöde och ökad upplåning men för att vi ska klara av den här omställningen krävs att vi kan hålla en hög lönsamhet och även öka produktionen successivt för att generera ett tillräckligt kassaflöde, säger Jan Moström.

För att kunna göra det krävs att den pågående samhällsomvandling på grund av en ny huvudnivå löper på enligt plan och att man både kan expandera verksamheten som tänkt och helt växla över till den nya teknologin som innebär elektrifierade och automatiserade gruvor och en fossilfri tillverkning av järnsvamp. Övergången till fossilfritt gör att man tar över en del av värdekedjan från stålverken och kommer att dubbla LKAB:s omsättning till 2045. Mark- och miljööverdomstolen gjorde nyligen tummen ner för projektet men LKAB ämnar överklaga. 

– Nuvarande tillståndsprocesser måste reformeras och göras om. Som de ser ut i dag kommer de inte att fungera för någon i den omställning vi behöver göra, säger Jan Moström.

LKAB har också uppdaterat sina finansiella mål från 2017. Utrymmet för upplåning har fördubblats men staten har behållit ambitionen att dela ut 40–60 procent av vinsten till sig själv. Moström vill inte kommentera den delen då det är »en ägarfråga« men givet de massiva investeringar LKAB står inför kan man undra om det är en vettig ambition. De senaste tre åren har staten också plockat ut maximal utdelning enligt de finansiella målen varje år, 60 procent av nettovinsten. Om regeringen gör så även i år kan det bli uppemot 15 sköna miljarder till statskassan.