Bäst att leva – så gjorde vi

Var det är bäst att leva är egentligen en personlig fråga. Den enes drömbostad kan vara den andres mardröm. Vissa vill ha långa snöiga vintrar, andra är beredda att betala för att slippa dem. Rätt avstånd till familjen kan vara en nödvändighet för trivsel, oavsett om man vill kunna ses dagligen eller tycker att syskonen gör sig bäst på avstånd.

Men det finns också sådant som är allmängiltigt. De allra flesta vill ha långt till närmaste gängkonflikt. Är man i arbetsför ålder vill man ofta ha ett jobb. Har man barn vill man gärna att den lokala skolan ska göra dem någorlunda läskunniga. Och samtidigt vill man ha råd med en bostad, vars priser ofta korrelerar med områdets fördelar.

Därför gör Fokus tillsammans med analysföretaget Infostat varje år en rankning av Sveriges kommuner utifrån var det är bäst att leva. Det innebär självklart inte att alla skulle trivas bäst i årets vinnarkommun Stockholm. Men den ger en fingervisning om var en vanlig människa får mest för pengarna.

– Privatekonomin sätter ju ramarna för alla våra livsbeslut. Det är lätt att drömma om var man skulle vilja bo och hur man skulle vilja leva, men i grund och botten kokar det ner till att ekonomin ska gå ihop, säger Peter Santesson, grundare av Infostat.

Den uppenbara begränsningen är hur man har råd att bo. För att mäta det har vi tittat på medianpriset för villor 2024. Eftersom löneläget skiljer sig åt över landet har bostadspriserna satts i relation till den genomsnittliga lärarlönen i regionen. Lärare är en stor yrkesgrupp som finns över hela landet och kan därför spegla hur löneläget varierar. På så vis har Infostat beräknat hur en vanlig löntagare har råd att bo.

Vid sidan av de privatekonomiska förutsättningarna har kommunerna rankats utifrån annat som kan spela roll när man väljer bostadsort: trygghet, arbetsmarknad, kommunikationer, samhällsservice med mera. Det innebär inte bara hur gott om busslinjer, pubar och skjutningar det finns i kommunen, utan hur det ser ut i närområdet oavsett var kommungränsen råkar gå.

– Man flyttar till en trakt och till ett bostadsområde, inte till en administrativ enhet. Ta Sundbyberg, Sveriges minsta kommun. Tittar man på servicen och arbetsmarknaden inom kommunens gränser är den ganska begränsad. Men kommunen omges av hela Stockholms väldiga utbud, säger Santesson.

Tidigare år har huvudstaden, trots det enorma serviceutbudet, inte lyckats knipa förstaplatsen. Delvis beror det förstås på prisläget – men framför allt på kriminaliteten.

– Stockholm tyngdes jättemycket av skjutningarna. De har gått ned under ett par år och nu slår det igenom i Stockholms trygghetsbetyg. Det återstår att se om det är tillfälligt eller om staden lyckas hålla i den här förändringen.

Med andra ord: att Stockholm har gått om Norrlandskommunerna är för att huvudstaden har blivit bättre att leva i, inte för att Luleå eller Umeå har blivit påtagligt sämre. Men det kan komma att ändras. Hajpen kring den gröna omställningen har fått en del kommuner i norr att dra på sig miljardskulder. Om inte de gröna projekten håller riskerar den offentliga ekonomin att kantra – med negativa konsekvenser för dem som bor där.

– Hög skuldsättning och svag offentlig ekonomi innebär en risk för kommunens invånare. På något sätt måste budgeten gå ihop, antingen genom höjda skatter, neddragningar av samhällsservicen eller större statsbidrag – ofta en kombination. Hög skuldsättning i kommunen riskerar att på sikt ge dålig privatekonomi för kommunens invånare, säger Santesson.

Privatekonomi: Relationen mellan villapriser i kommunen och den genomsnittliga lärarlönen i området, elpris enligt Nils Holgersson-modellen, skattesats i kommun och region, tillgång till fjärrvärme.

Trygghet: Skjutningar inom tio kilometer de senaste tre åren, närhet till utsatta områden, etnisk segregation, tillgreppsbrott, avstånd till polisstation.

Jobb: Närhet till den lokala arbetsmarknaden, arbetsmarknadens storlek, långtidsarbetslöshet, unga som varken arbetar eller studerar, utpendling.

Utbildning: Kvalitetsindex förskola, meritvärde i grundskolan, tillgång till gymnasieskolor och universitet, andel behöriga lärare.

Infrastruktur: Tillgång till flygplats och elektrifierad järnväg, närhet till kollektivtrafik, bredband, täckning av mobilt datanät med hög hastighet, laddstolpar.

Service: Butiksutbud i centrum, närhet till paketutdelningsställen, tillgång till mataffärer, restauranger och caféer samt återvinningscentral.

Fritid: Nöjesutbud, aktivitet i idrottsföreningar, tillgång till gym, elljusspår, ej bebyggd mark och utomhusbad.

Vård och omsorg: Väntetider i vården, tillgång till vårdcentral och högspecialiserad vård, närhet till akutsjukvård, personalkontinuitet i hemtjänsten, användning av läkemedel som bör undvikas i äldreomsorgen.

Offentlig ekonomi: Soliditet i kommunen.

Så tungt väger kategorierna: Privatekonomi (21 %), trygghet (15 %), jobb (15 %), utbildning (13 %), infrastruktur (12 %), serviceutbud (10 %), fritid (6 %), vård och omsorg (5 %), offentlig ekonomi (3 %).

Skillnaden kan vara stor mellan olika delar i samma kommun. I syfte att kunna identifiera den bästa kommundelen har vi anpassat parametrarna för att fånga upp ännu mer lokala förhållanden:

Bostadspriser: Medianpriset på bostäder som sålts de senaste tre åren.

Trygghet: Avstånd till närmaste utsatta område och avstånd till de fem närmaste skjutningarna. (Det senare måttet används enbart i kommuner som har haft ett visst antal skjutningar de senaste åren.)

Avstånd: Dels till centrum i kommunens huvudort, dels till centrum i den största kommunen i området. Till exempel mäts i Huddinge kommun både avståndet till centrala Huddinge och till centrala Stockholm.

Fritid: Andelen barn som är aktiva i organiserad idrott.

Serviceutbud: Antal matbutiker inom tre kilometer.

Utbildning: Meritvärdet i nian i den närmaste högstadieskolan.

***

Se hela listan, jämför kommuner och utforska resultatet med vårt verktyg här!