David Lega: ”Judar behöver särskild skyddsstatus”
Klassningen som nationell minoritetsgrupp är otillräcklig. Det menar David Lega (KD) på Förintelsens minnesdag.
År 2025 var ett mörkt år i antisemitismens långa historia. Åtskilliga hatbrott riktades mot judar världen över. Under året rapporterades tusentals antisemitiska incidenter Mest känd är massakern på Bondi Beach i Australien. Men det har också handlat om allt från antisemitiskt klotter till dödsskjutningar, knivattacker och brandattentat, ofta i direkt anslutning till synagogor, judiska institutioner eller offentliga manifestationer.
– Man ska inte vara någon domedagsprofet, men ser man på hur mycket som händer i andra länder nu så är det djupt oroande, säger den tidigare kristdemokratiske EU-parlamentarikern David Lega, som numera är generalsekreterare för European Jewish Association.
– Jämfört med andra minoriteter så är vi judar den enda minoriteten i Sverige som folk på allvar hotar och vill skada, säger han.
Enligt organisationen har den antisemitiska propagandan bytt skepnad.
– Antisemitismen har förändrat sitt språk, men inte sitt innehåll, säger Lega, det är inte accepterat att skrika ‘jävla jude’, men att säga ‘inga sionister på våra gator’ ses som okej – trots att man menar judar.
Antisemitismen har lett till att den judiska närvaron i Europa decimeras. Även i dag.
I samband med Förintelsen hade nazisterna en plan på att mörda elva miljoner judar runt om i Europa, detta enligt det ökända Wannsee-protokollet från januari 1942. Idag, när det gått 80 år sedan Förintelsens slut, lever bara två miljoner judar i Europa. Tillblivelsen av Israel och olika vågor av antisemitism har gjort att många judar valt att lämna kontinenten, även Sverige.
I Sverige är den judiska gruppen klassad som en nationell minoritetsgrupp sedan år 2000 och jiddisch är ett nationellt minoritetsspråk. Det ska ge ett skydd. Men enligt David Lega räcker inte det för att tillgodose judars behov av säkerhet.
– Judar är i dag en minoritet som behöver en särskild skyddsstatus, säger han. Det skulle påverka hur man tänker, hur man uttrycker sig och hur samhället agerar. Det handlar också om ett signalvärde – att samhället markerar att det här tas på allvar.
För många judar skulle en särskild skyddsstatus kunna innebära att landets politiker får ett konkret ansvar – även ett ekonomiskt – för judars säkerhet, något som saknas idag.
– Judiska skolor och äldreboenden har väldigt svårt att få pengar till säkerhet. Det sker alltid på nåder och i dag tvingas många ta pengar från skolpengen eller äldrepengen för att finansiera säkerhet, och då blir kvaliteten lidande, säger David Lega.
– Vi väntar ju nästan bara på fler attacker och fler dåd – som vi redan ser i andra länder, säger han.
***
