En skattepolitisk »Big bang« är på gång – vill komma åt IT-jättarna

Text:

När höstbudgeten nyligen presenterades var det flera som ställde den nådiga luntan bredvid de 73 punkterna i januariavtalet vars fjärde punkt lyder »en omfattande skattereform genomförs«. Sacos ordförande Göran Arrius undrade: »Var är skatte­reformen?«

Regeringen, C och L är överens om att genomföra en omfattande skattereform som sträcker sig brett över miljö, klimat, konkurrenskraft, ekonomiska klyftor och välfärdens långsiktiga finansiering. Men just nu pratas det mest om att det är dags att prata med varandra om skatten.

Under ett skatteseminarium i Stockholm häromveckan summerades läget av Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för C.

– Först måste det bestämmas hur processen ska se ut och det är inte klart än. För oss i Centerpartiet är det viktigt att få så bred uppslutning som möjligt. Förutom de fyra januariöverenskommelse-partierna bör även M och KD beredas möjlighet att delta. Och jag ser inte heller någon anledning att stänga ute V eller SD i de här samtalen om skatt, sa Källström då.

Reformen är tänkt att ta ett stort grepp om skatterna – vilket man inte gjort sedan början av 90-talet. Men det finns en överhängande risk att andra hinner före.

Klubben för mestadels rika länder, OECD, har sedan ett antal år tillbaka drivit ett initiativ kallat Beps (Base erosion and profit shifting). OECD-chefen Angel Gurría har kallat det för en big bang för det internationella skattesystemet.

Bakgrunden är egentligen ett par olika parallella spår som delvis går in i varand­ra. De flesta politiker oavsett partifärg är eniga om att multinationella företag betalar för lite skatt. Ett välkänt exempel: it-jätten Apple har i lågskatteländer samlat 225 miljarder dollar i kontanter (2 194 miljarder kronor). Jättar som Apple, Facebook, Google och Amazon flyttar vinsterna från platser där affärerna görs dit skatten är som lägst, i upplägg med fantasifulla namn som »Double Irish sandwich with a Dutch twist« (syftar på bruk av irländska och holländska bolag för skatteplanering).

Enligt EU-kommissionen betalar nämnda bolag endast en effektiv skattesats på 9,5 procent i Europa, medan företag med »traditionella affärsmodeller« betalar i snitt 23,2 procent.

Internetjättarna har gjort halvdana försök att bemöta kritiken – även här hemma. Till exempel har Facebook börjat redovisa en del av sina svenska annonsintäkter: 2018 var omsättningen 758 miljoner kronor (drygt sexfaldig ökning mot året innan). Skatten blev 6,8 miljoner kronor – alltså inte ens en procent av omsättningen.

Det är sådant EU vill komma till rätta med och i fjol föreslogs en digitalskatt riktad mot stora internetbolag, som ska åläggas att betala motsvarande 3 procent av sin försäljning där den sker. Vilket uppskattningsvis skulle ge 5 miljarder euro i skatteintäkter.

Digitalskatten var tänkt som en temporär lösning medan en större skatteomläggning bereds. Frankrike har tryckt på men förslaget har inte vunnit gehör, i stället är det en större skattereform som nu ligger i korten.

Sverige har redan infört nya skattereglerför företagssektorn, bland annat har bolagsskatten satts till 20,6 procent (till 2021). Det är en del av EU:s skatteflyktsdirektiv från 2016, som grundas på OECD:s så kallade Beps-initiativ. Nämnda EU-skatteflyktsdirektiv ingår i EU-kommissio­nens paket med förslag och åtgärder mot skatteflykt, som i sin tur är en del av en mer omfattande agenda i syfte att harmonisera bolagsbeskattningen i EU. Parallellt har kommissionen föreslagit en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB).

Skattebasen CCCTB har i sin senaste utformning från 2016 kommit att närma sig OECD:s Beps-projekt allt mer. Om det låter som att allt går runt, så är det för att allt går runt.

OECD anser att man bör reformera grunderna för bolagsskatten – vilket innebär en rejäl principförändring. Inom den digitala ekonomin skulle det innebära att i stället för att beskatta företag där produktion, innovation, forskning och utveckling, och huvudkontoret finns ska man följa pengarna och beskattningen ska utgå från där marknaden och konsumenterna finns.

Det passar folkrika länder. Tyskland, Italien och Frankrike har applåderat förslaget. Exportstarka länder med omkring

10 miljoner invånare är inte lika betjänta av en sådan reform.

– De förslag som diskuteras skulle inte ha positiva konsekvenser för Sverige, sa finansminister Magdalena Andersson i maj.

[caption id="attachment_585648" align="alignnone" width="991"] OECD laddar för storsmockan: OECD-chefen Angel Guerrias förslag för att reformera bolagsskatten är ett försök att komma åt de globala
it-jättarnas skatteplanering, där de fyra största är Apple (vd Tim Cook), Google (vd Sundar Pichai), Amazon (vd Jeff Bezos) och Facebook (vd Mark Zuckerberg).[/caption]

När EU:s finansministrar möttes i juli för att prata om långtidsbudgeten 2021–2027 och hur den ska finansieras diskuterades även bolagsskattebasen. Men en majoritet av EU-länderna är emot en gemensam konsoliderad bolagsskatt (CCCTB), där inkomsterna delvis skulle gå till EU-budgeten.

Det hindrade inte OECD-chefen Angel Gurría från att tidigare denna månad segervisst summera framgångarna med de två så kallade big bangs som redan genomförts: att hindra banksekretess som utnyttjas för att undkomma skatt, och Beps-paketet som rullades ut för ett par år sedan. Gurría slog fast att en tredje »big bang« stundar – vilken kommer att innebära en rejäl omdaning av bolagsskatter. Som diskussionerna låter nu har OECD som målsättning att lämna en slutlig rapport nästa år.

Johan Fall, skattechef på Svensk Näringsliv, har påpekat att Sverige riskerar att tappa kring 20 procent av sin bolagsskattebas om beskattningsrätten flyttas. Och tidigare i år slog konsultfirman KMPG fast att OECD:s föreslagna åtgärder är »långtgående och kommer påverka nästan alla skattebetalare om de antas«. <

Faktaruta | Digitala skatter

Inom ramen för OECD:s mångåriga skatteinitiativ Beps har EU parallellt tagit fram ett förslag för förändrad beskattning av företag verksamma i den digitala ekonomin.

EU-kommissionen har samtidigt sedan flera år tillbaka arbetat med ett ännu mer omfattande förslag kring en gemensam skattebas, kalladCCCTB, där principen för beskattning ska ändras i grunden.