Efter den uppmärksammade demonstrationen utanför Bokmässan i Göteborg 2017 åtalades 16 personer, bland annat för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. Åtalet om våldsamt upplopp kommer efter att NMR-medlemmar avvek från den tillåtna rutten och ska enligt åklagaren ha kastat plakat och andra föremål, samt tryckt sköldar mot polis och journalister. Tingsrätten anser att de genom filmer från demonstrationen och intervjuer med vittnen kan fastställa vilka som satt sig upp mot polisen, därför fälls fem stycken för våldsamt upplopp och två frias.
Åtalet för hets mot folkgrupp grundades på att demonstranterna via klädsel, symboler och slagord som ska ha spritt missaktning mot andra folkgrupper än främst de nordiska. Åtalet har främst riktat sig mot den så kallade tyrrunan, som NMR använder som symbol. Tyrrunan förkom bland i Nazityskland på 30- talet och är skälet till att åklagaren yrkar för att den ska klassas som hets mot folkgrupp, men motsägs av justitiekanslern. Tingsrättens bedömning är i linje med justitiekanslerns och anser inte att tyrrunan och agerandet vid demonstrationen har haft en tydlig koppling till nationalsocialistiska rörelser på 1930- och 1940- talen. Därför frias de fjorton åtalade för hets mot folkgrupp.
– Det är en väntad dom som går helt i försvarets linje. Vi förväntade oss inget annat, säger Sargon De Basso, advokat för en av personerna som frikändes i målet.
Domen är ett första steg mot ett historiskt prejudikat om hur demonstrationer ska få utföras.
Efter den uppmärksammade demonstrationen utanför Bokmässan i Göteborg 2017 åtalades 16 personer, bland annat för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. Åtalet om våldsamt upplopp kommer efter att NMR-medlemmar avvek från den tillåtna rutten och ska enligt åklagaren ha kastat plakat och andra föremål, samt tryckt sköldar mot polis och journalister. Tingsrätten anser att de genom filmer från demonstrationen och intervjuer med vittnen kan fastställa vilka som satt sig upp mot polisen, därför fälls fem stycken för våldsamt upplopp och två frias.
Åtalet för hets mot folkgrupp grundades på att demonstranterna via klädsel, symboler och slagord som ska ha spritt missaktning mot andra folkgrupper än främst de nordiska. Åtalet har främst riktat sig mot den så kallade tyrrunan, som NMR använder som symbol. Tyrrunan förkom bland i Nazityskland på 30- talet och är skälet till att åklagaren yrkar för att den ska klassas som hets mot folkgrupp, men motsägs av justitiekanslern. Tingsrättens bedömning är i linje med justitiekanslerns och anser inte att tyrrunan och agerandet vid demonstrationen har haft en tydlig koppling till nationalsocialistiska rörelser på 1930- och 1940- talen. Därför frias de fjorton åtalade för hets mot folkgrupp.
– Det är en väntad dom som går helt i försvarets linje. Vi förväntade oss inget annat, säger Sargon De Basso, advokat för en av personerna som frikändes i målet.
Domen är ett första steg mot ett historiskt prejudikat om hur demonstrationer ska få utföras.
