Svensk besvikelse över EU:s lättare klimatregler

När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på fredagen presenterade nya regler för koldioxidutsläppen i unionen, ansträngde hon sig att få det att låta som en offensiv och framåtsyftande åtgärde för klimatet.

– Idag föreslår vi att Europa blir världens första elektrodrivna kontinent, sa hon.

Men den allmänna tolkningen av de nya reglerna i EU:s utsläppshandel för industrin är att de blir mindre ambitiösa, inte mer. Kommissionen har stått under hårt tryck från länder och företag som oroat sig för att tappa business i den allt hårdare konkurrensen med Kina och USA. Många har klagat på att den fastslagna minskningstakten inom systemet med utsläppsrätter – 4,4 procent lägre per år år – har varit för snabb. Tonläget har höjts i takt med Europas allt hårdare konkurrens med USA och Kina. Kommentarerna från Sverige var blandade efter beskedet. För Svenskt Näringslivs EU- och energiexpert Stefan Kvarfordt låg kommissionens förslag i linje med vad han förväntat.

– Fundamenten i systemet med utsläppshandel står kvar, och det är välkommet. Det har varit mycket tuffa politiska diskussioner och spekulationer under våren, nu har vi sakfrågor att förhålla oss till, säger han.

Minskningtakten i systemet med utsläppsrätter (ETS) föreslås bli 3,7 procent från och med 2031 och fortsätter förhålla sig till EU:s klimatmål för 2040. Från 2036 sjunker minskningstakten till 1,7 procent om året och inkluderar även internationella utsläppskrediter, det vill säga utsläppsminskningsprojekt i biståndsländer. Sveriges regering med EU-minister Jessica Rosencrantz i spetsen ville behålla 4,4 procent ”in på det tidiga 2030-talet” och är därmed mer ambitiös än kommissionen. Och Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP), tidigare klimat- och miljöminister, var kritisk till nyheten från Bryssel.

– Det är tragiskt att kommissionen har vikt ner sig för påtryckningar, just när vi har den värsta värmeböljan någonsin i Europa. Det är helt klart en ambitionssänkning. Vissa länder har inte investerat som de borde gjort eller gett de stöd som de borde gett till industrin. Nu säger kommissionen felaktigt att man måste sakta ner omställningen för konkurrenskraftens skull. Det är totalt uppochnervänt när vi ser hur Kina och USA springer om oss när det gäller grön omställning.

Hon menar att dagens investeringssignaler är ”som att flytta målstolparna mitt i matchen”.

– Företagen har kalkylerat med att fasa ut utsläppsrätterna till 2039, nu finns det inget slutdatum och det gynnar dem som inte har gjort de nödvändiga investeringarna, säger Lövin.

– Många svenska företag är föregångare och nu riskerar de att straffas för det. Att EU svajar är inte bra för någon.

I kommissionens förslag ligger att en del intäkter från handeln med utsläppsrätter ska användas till klimatinvesteringar.

-Vi får hoppas att det verkligen blir så, säger hon.

Jessica Rosenkrantz menar att Sveriges chanser är goda att få med sig flera länder bakom ett ambitiöst mål när de politiska förhandlingarna mellan medlemsländerna nu ska inledas efter kommissionens förslag. Hon har nämnt Danmark, Finland, Nederländerna, Luxemburg, Spanien och Portugal, men även att Tyskland ligger nära den svenska positionen. Maria Sunér är VD för Svemin, en branschorganisation för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Hon är försiktigt positiv till kommissionens nya bud eftersom förändringen hade kunnat gå mycket längre.

– Det är väldigt positivt att man bibehåller Europas klimatambitioner på lång sikt. Målen för 2040 och 2050 står ju kvar. Det finns både företag och länder som vill avskaffa hela systemet med utsläppsrätter och ogillar de uppställda klimatmålen för EU.

Likt Isabella Lövin anser Sunér att det är olyckligt att EU inte lyckas hålla fast vid den bana man har stakat ut för klimatomställningen. Och det finns förlorare.

– I gruvindustrin finns det nog delade meningar om det här. För dem som investerat i en efterfrågan på grönt stål är det förstås allvarligt med de här förändringarna. Överhuvudtaget kan effekterna slå väldigt olika både mellan företag och branscher.

Maria Sunér har jobbat med systemet med utsläppshandel i många år. Det är ett annat läge nu.

– När det gick igång på allvar 2007, då trodde vi i Europa faktiskt att hela världen skulle följa efter Europa. Ett skäl till att EU antog systemet med utsläppsrätter var att USA aldrig tänkte acceptera en skatt, bara ett handelssystem. Men resten av världen följde inte efter Europa på det sätt vi trodde då. Och med dagens förändrade konkurrenssituation behövde man justera. Lösningen är ju inte att Europa avindustrialiseras. Man måste hitta en annan väg över berget.

***

Läs även: Busch sågar regeringens egen reform

Läs även: Otack är väljarnas lön