Försvarsviljan hos svenska folket minskar
Stödet för ett starkt försvar är starkare än någonsin i Sverige. Men detsamma gäller inte viljan att med vapen själv försvara fosterlandet.
Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) har åter mätt bland annat svenskarnas försvarsvilja och oron för krig. Utvecklingen i omvärlden sätter sina tydliga spår. Stödet för Sveriges militära försvar är det starkaste sedan mätningarna började, men viljan att själv försvara landet sjunker.
– Man kan ju säga så här också, att det finns ett stabilt stöd för att Sverige ska göra väpnat motstånd vid ett anfall. I den meningen är försvarsviljan hög och stabil, säger MPF:s generaldirektör Magnus Hjort.
Överbefälhavaren Michael Claesson räknar med att försvarsviljan är tillräckligt hög den dagen den verkligen behövs.
– Jag tror mig veta tillräckligt om svenskarnas kynne för att tro att vi trots allt har ett ganska tydligt bankande hjärta för försvaret av fosterlandet, säger han.
Mäns försvarsvilja är betydligt högre än kvinnors, enligt MPF.
– Det är klart att det är ett problem. Vi behöver även här en, med militärt språk, gemensam lägesbild, en förståelse för varför försvaret av vårt territorium, av oss själva fysiskt och av vad vi står för, är viktigt, säger Michael Claesson.
För totalförsvaret är stödet fortsatt högt, men när det kommer till att riskera sitt eget liv sjunker försvarsviljan från 69 till 65 procent. Skulle den sjunka ytterligare är det dåligt även ur andra perspektiv, enligt Magnus Hjort. Utländska illvilliga krafter försöker ständigt så split bland befolkningen och ju sämre tilliten till samhället är desto lägre riskerar försvarsviljan bli. Det är exempelvis precis vad Ryssland försöker göra med den ukrainska befolkningen, anser Hjort.
Så hur ska försvarsviljan hållas uppe?
– Jag tror att vi ska fortsätta bygga ett starkt samhälle som håller ihop, att vi bygger ett samhälle där alla känner sig välkomna, där vi har ett samhälle som levererar i fredstid, säger Magnus Hjort.
Sverige beskrivs ofta som mer polariserat än på länge. Har vi ett starkt samhälle som håller ihop?
– Vi har sprickor också naturligtvis i vårt samhälle. Men jag tror att de kanske är mindre än i många andra länder, säger Hjort och pekar på att 90 procent av de tillfrågade tycker att Sverige är ett bra land att leva i.
Fler än tidigare ser en ökad oro för att Sverige ska utsättas för ett militärt angrepp de närmaste fem åren. En av fem anger det som troligt eller mycket troligt. För 20 år sen var det bara någon enstaka procent som svarade så. Fler kvinnor än män befarar ett militärt angrepp mot Sverige. Samtidigt är det färre kvinnor som vill delta i försvaret med fara för det egna livet.
Undersökningen i siffror
- 65 procent svarar ”ja absolut” eller ”ja, kanske” på frågan om de är beredda att med fara för eget liv delta i totalförsvaret vid ett militärt angrepp.
- 80 procent svarar ja på samma fråga, fast utan faran för eget liv, om de är villiga att delta i totalförsvaret.
- 75 procent tycker vi ska göra väpnat motstånd även om utgången för oss är oviss.
- 49 procent tycker att Sveriges utgifter för det militära försvaret bör öka, 31 procent behållas oförändrade, 7 procent minskas och resten har ingen åsikt.
- En av fem, 20 procent, svenskar tror att det är mycket eller ganska troligt med ett militärt angrepp mot Sverige inom fem år.
Källa: Myndigheten för psykologiskt försvar
***
Läs även: Högt spel på Högfjällshotellet
