Goda klimatnyheter: Negativa nettoutsläpp i Sverige 2024
Inlagringen av koldioxid i skog och mark var större än de totala utsläppen, samtidigt som Sverige fortsatt har EU:s lägsta utsläpp per invånare.
Den mängd växthusgaser som tillförs till atmosfären kan delas in i två komponenter, dels utsläpp från industrier, bostäder, trafik et cetera, dels upptag och inlagring av koldioxid i skog och mark. Det första kan kallas bruttoutsläpp och om man drar ifrån den inlagring som sker när växthusgaser binds i skog och mark får man nettoutsläppet. Om inlagringen i skog och mark är större än bruttoutsläppen så blir resultatet negativa nettoutsläpp, vilket innebär att växthusgaser elimineras från atmosfären.
Naturvårdsverket redovisade före jul slutlig statistik över Sveriges utsläpp av växthusgaser 2024. Jämfört med tidigare preliminära siffror från verket har det nu tillkommit uppgift om inlagring av koldioxid i brukad skog och mark. Enligt de färska siffrorna uppgick Sveriges bruttoutsläpp till 47 miljoner ton, Mton, koldioxidekvivalenter 2024. Samtidigt inlagrades 54 Mton i skog och mark, vilket resulterande i ett negativt nettoutsläpp om 7 Mton. Konkret innebär detta alltså att Sveriges klimatpåverkan under 2024 bestod i att vi eliminerade hela 7 miljoner ton växthusgaser från atmosfären.
Ändå är det slående hur liten uppmärksamhet dessa positiva svenska siffror har fått. Skillnaden i reaktion nu – som möjligen kan bero på att uppgiften om de negativa nettoutsläppen finns en bit in i rapporten – är dramatisk exempelvis jämfört med mängden kritiska analyser och kommentarer riktade mot regeringen då Naturvårdsverket tidigare förra året rapporterade de preliminära siffrorna för 2024 som visade att de svenska bruttoutsläppen hade ökat med drygt 3 Mton. En ökning som dessutom förmodligen var bokföringsmässig snarare än reell.
Det bör samtidigt noteras att inlagringen i skogen påverkas starkt av tillväxten i densamma, vilken i sin tur i betydande utsträckning påverkas av faktorer som ligger utanför mänsklig kontroll såsom väder och skadeinsekter. Inlagringen och därmed nettoutsläppen tenderar följaktligen att variera mer från år till år än vad bruttoutsläppen gör.
I både EU:s och Sveriges lagstiftning är det långsiktiga och centrala klimatmålet definierat i termer av nettoutsläpp. EU har valt den gängse och naturliga definitionen medan den svenska definitionen av nettoutsläpp är avsevärt krångligare och i praktiken kommer att medföra stora metodproblem vid tillämpningen. Det råder dock knappast någon tvekan om att den svenska definitionen kommer medföra högre nationella krav än om Sverige hade valt EU:s definition. Dessutom har både EU och Sverige delmål vilka syftar till att bidra till att de långsiktiga målen uppfylls. Det finns betydande skillnader även i hur dessa delmål definieras, liksom skillnader i styrmedlen för att nå slutmålet. Eftersom de skilda lagstiftningarna inte helt harmonierar finnes en möjlighet för Sverige att i stället anamma EU:s regelverk. Detta är dock en diskussion som är nära nog frånvarande. Möjligen därför att ledande aktörer i debatten, helt korrekt, bedömer att kraven på Sverige i så fall reellt sett skulle minska.
Sverige ligger bäst till i EU vad gäller utsläpp per innevånare. Om vi relaterar till netto noll utsläpp som det definieras i EU:s långsiktiga mål är Sverige redan där. Detta sagt med reservation för naturliga variationer i inlagringen. Våra utsläpp är dessutom av minimal betydelse i ett globalt perspektiv. Oavsett om man tittar på brutto- eller nettoutsläpp har de närmast karaktären av felräkningsterm jämfört med de globala bruttoutsläppen på drygt 53 000 Mton.
Skribenten är pensionerad statistiker och epidemiolog.
