”Läkemedelsverket blandar bort korten”
Expert sågar myndighetens mörkande efter Fokus avslöjande om dödliga cancermedicinen.
Läkemedelsverket fortsätter att ignorera larmen om att äldre, sköra patienter löper stor risk att dö i förtid av ett av Sveriges mest sålda cancerpreparat, Revlimid. Detta trots Fokus avslöjande förra veckan att männen bakom medicinen – amerikanerna Jerome Zeldis och Robert Knight – liksom den svenska experten Johan Bring ger stöd för uppfattningen att myndigheten måste analysera frågan på nytt.
Läkemedelsverkets företrädare vägrar att svara muntligen på Fokus frågor, utan hänvisar till ett dokument som lagts upp på myndighetens hemsida. Där står att ingen ny information har framkommit i Fokus och Expressens granskningar. Detta trots att Robert Knight som en gång i tiden ansvarade för studien, skriver i mejl till Fokus att det är ”väldigt rimligt” att de kraftigt förbättrade överlevnadsresultaten i registreringsstudierna för Revlimid som uppstod mellan våren 2004 och våren 2005 inte bara är en effekt av Revlimid utan också av att grupperna fick olika doser av kortisonpreparatet dexametason.
– Läkemedelsverket blandar bort korten. De olika dexdoserna gör att man inte kan dra slutsatser om Revlimid av studien. Det går inte att säga vilken effekt som beror på Revlimid och vilken som beror på de olika dexdoserna. Överlevnadsresultaten blir omöjliga att tolka, säger Johan Bring, docent och biostatistiker på konsultbolaget Statisticon.
Knäckfrågan är ifall Revlimid och dess syskonpreparat fungerar olika för patienter i olika åldrar och om det rentav förkortar livet för äldre, sköra patienter och alltså inte borde ges till dessa. Det finns ett tiotal medicinska studier som tyder på att så är fallet. De två registreringstudierna för Revlimid som läkemedelsbolaget Celgene skickade till myndigheterna för att få medicinerna godkända är undantag i det avseendet. Visselblåsarna Jakob Lindberg och Per Sjöberg har länge påpekat att dessa är irrelevanta, eftersom överlevnadsresultaten är vilseledande. Nu får de alltså tungt stöd.
Läkemedelsverket skrev på sin hemsida förra veckan att både verket och amerikanska FDA redan har utrett huruvida Revlimid och dess syskonpreparat fungerar olika för patienter i olika åldrar och att man i dessa analyser kommit fram till att så inte är fallet. Men i dessa analyser är de ovan nämnda registeringsstudierna bärande element. De ligger till grund för Läkemedelsverkets ställningstagande, enligt mejl till Fokus.
2/2
– Eftersom studierna är påverkade av de olika dexdoserna (se nedan, reds anm) kan man inte säga hur Revlimid fungerar i äldre utifrån dem. Analysen måste grunda sig på andra studier och de pekar i riktning mot att äldre tar skada, säger Johan Bring.
Fotnot: I Läkemedelsverkets kommentar på hemsidan beskrivs Fokus resonemang på ett sätt som inte överensstämmer med det som Fokus skrivit. Sedan avfärdar myndigheten slutsatsen i Fokus artikel utifrån sitt eget resonemang. Läkemedelsverket skriver om effekten av högdosdex som ensam behandling och att det är oklart om det som ensam behandling ökar dödligheten jämfört med ingen behandling alls. Men Fokus artikel handlar inte om högdosdex som ensam behandling. Den handlar om registreringsstudierna för Revlimid där försöksgrupperna, under en period behandlats med olika doser av kortisonet dex, tillsammans med Revlimid. Exakt samma behandling som gavs i en parallell studie och som visade att höga doser tillsammans med Revlimid var tre gånger dödligare. Det går därmed, utifrån studierna, inte att bedöma effekten av Revlimid.
***
Fördjupning: Utdrag ur Fokus korrespondens med Robert Knight
FOKUS: Vad de svenska forskarna skriver i Lancet Oncology är att efter överkorsningen fortsatte försöksarmen att få Len + LDex (de hade redan fått de fyra cyklerna med HDex långt tidigare), medan kontrollarmen fick den experimentella behandlingen, alltså Len + HDex (i fyra cykler).
Därför liknar studien efter cross over den amerikanska ECOG E4A03, där Len + LDex jämfördes med Len + HDex, och som visade en tydlig OS-fördel för LDex-armen (OS HR 0,37, p = 0,0003).
Det förklarar den förbättrade OS-HR man ser månaderna efter cross over i MM-009 och MM-010. (MM-009 – data från juli 2004: OS HR = 0,82; data från juni 2005: OS HR = 0,57).
Som du säger, och som jag nämnde i mitt förra mejl, håller jag med om att överkorsningen till Len + HDex vid den tidpunkten var rätt sak att göra, eftersom den visat överlägsen effekt. Det följde också protokollet. Men i backspegeln, med den kunskap vi har från E4A03, kan man konstatera att det finns en positiv OS-bias.
Jag tycker att det är rimligt. Gör inte du det också?
KNIGHT: Jo, mycket rimligt. Tack.
***
Läs även: Visselblåsarnas stora revansch
