Snart dags för nästa klimatbråk
Nya utsläppsregler skapar oro på kontinenten.
Bild: Charlie Riedel
Om två år införs del två i EU:s system för utsläppsrätter, ETS 2. Då ska även koldioxidutsläpp från uppvärmning och transporter prissättas. Tillsammans med ETS 1, som infördes 2005, kommer 75 procent av unionens totala koldioxidutsläpp då att täckas in.
Men det politiska blodtrycket stiger nu nere i Europa eftersom stora delar av kontinenten är beroende av fossila bränslen som kol, olja och gas för att värma upp hus och fastigheter. Enligt de nya reglerna måste företag som levererar fossila bränslen köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som skapas, en kostnad som kommer att föras över på hushållen.
Ett land som detta kan slå hårt mot är Polen. Landet tog över ordförandeklubban för EU den 1 januari och premiärminister Donald Tusk, tidigare ordförande i Europeiska rådet, höll ett brandtal i EU-parlamentet mot den pågående gröna omställningen. Ledamöterna fick höra att EU genast måste genomföra en ”fullständig och mycket kritisk översyn” av den gröna politiken.
”Europa kan inte förlora i den globala konkurrensen. Det kan inte bli en kontinent av naiva människor och idéer. Om vi går i konkurs kommer ingen längre att bry sig om miljön” sa Tusk.
Han pekade särskilt ut ETS 2 som en risk kapabel att skapa ett folkligt missnöje stort nog att ”utplåna” demokratiskt valda regeringar.
”Jag skulle be er att reflektera djupt, kritiskt och modigt över konsekvenserna av att införa ETS 2 i så snabb takt", sa han till parlamentets ledamöter.
Tyskland, Polen, Tjeckien, Nederländerna och Italien är andra länder som är helt beroende av fossila bränslen och som nu riskerar rejält stigande kostnader. Tjeckiens premiärminister Petr Fiala försöker få EU att skjuta upp införandet av ETS 2 från 2027 till 2028 för att man ska kunna ”förbättra skyddet för alla som kommer att drabbas av högre energikostnader.”
”Vi vill absolut inte se en situation där hushåll, industri och företag drabbas av kraftiga kostnadsökningar” sa han.
Magnus Nilsson, fristående klimatpolitisk analytiker och författare till en ESO-rapport om hur EU:s klimatpolitik påverkar Sverige, är oroad över att omställningen går så långsamt.
– Om EU-länderna inte ser till att användningen av fossila bränslen minskar snabbt, kommer ETS 2 att i onödan driva upp priserna, vilket kan slå hårt mot sårbara hushåll och företag.
Allt fler ifrågasätter den gröna omställningen
Samtidigt befinner sig Europa i ett helt annat läge än för fem år sedan när klimatlagarna klubbades. I dag är det kontinentens sviktande konkurrenskraft som står i fokus och allt fler ifrågasätter den gröna omställningen eftersom den slår mot konkurrenskraften, är argumentet. Här spelar Tyskland en viktig roll som kontinentens industriella motor.
Den 23 februari valdes Friedrich Merz, ledare för konservativa CDU, till ny förbundskansler. Han har gjort det klart att prio ett är att få rätsida på Tysklands strandade ekonomi.
När han i januari besökte staden Bochum i Ruhrområdet, som är den tyska industrins hjärta, konstaterade han att den tyska politiken fokuserat för mycket på klimatfrågan och den ”Energiewende” som hans partikamrat Angela Merkel drev igenom, men som Merz menar är en katastrof.
”Jag vill säga det tydligt och jag menar det. Vi måste och ska ändra på det här”, sa han till åhörarna i Bochum.
Det råder även delade meningar på högsta EU-nivå om hur vägen framåt ska se ut. Ett hätskt meningsutbyte uppstod på X mellan Kurt Vandenberghe, chef för EU: s klimatpolitik, och Jean-Luc Demarty, tidigare generaldirektör vid Europeiska kommissionens avdelning för handel.
”Parisavtalet fortsätter att vara det bästa hoppet för hela mänskligheten. EU:s förutsägbarhet, långsiktiga engagemang och balanserade policymix för koldioxidutsläpp kan visa sig vara en stor tillgång för att attrahera investeringar och partnerskap med likasinnade över hela världen”, twittrade Vandenberghe.
”Fit-for 55 målen för 2030 och netto-noll målet till 2050 kommer inte att kunna genomföras utan att vår bilindustri går under till förmån för Kina. Andra industrier hotas också. Att låtsas att de gröna industrierna kommer att kunna leda utvecklingen för att behålla den redan svaga tillväxten är inte seriöst”, svarade Jean-Luc Demarty.
Varnar för utvecklingen
Så vilken är då EU: s plan för att dämpa de förmodade effekterna av ETS 2? Svaret är ”the Social Climate Fund” som inrättades 2022. Den har en kassa på över 86 miljarder euro redo att fördelas till de som drabbas av energifattigdom.
Rainer Baake är i dag ordförande för den tyska organisationen Climate Neutrality Foundation, men har varit minister för Tysklands miljöparti (Die Grüne) och en stor anhängare av klimatomställningen. Han varnar för utvecklingen.
"Många delar av den etablerade mixen av klimatpolitiska instrument måste nu ses över radikalt”, skriver han i en rapport.
”Införandet av ETS 2 2027 och framåt kommer sannolikt att innebära att människor som fortfarande kör med förbränningsmotorer och värmer upp sina hem med olja och gas hamnar under enorm press”, fortsätter Baake.
En analys från tyska Kiel Institute for the World Economy (IfW Kiel) pekar på att ETS 2 främst drabbar låginkomsthushåll eftersom man inte kommer ha råd att anpassa sig till de väntade prisökningarna.
Magnus Nilsson påpekar att de europeiska länderna, utöver pengar från den sociala klimatfonden, även kommer att få stora intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter inom ETS 2.
– Medlemsstaternas statskassor kommer att fyllas på rejält, så regeringarna har gott om pengar för att hjälpa konsumenterna, till exempel genom stöd för att installera värmepumpar eller köpa elbil.
I Sverige väntas ETS 2 slå mindre hårt än på kontinenten, eftersom vi inte är beroende av fossila bränslen för att värma upp fastigheter. Däremot kommer priset på bensin och diesel att stiga när drivmedelsbolagen måste köpa utsläppsrätter eller blanda in dyrare biobränslen. Det är dock svårt att säga exakt hur stora prisökningarna blir.
– Det beror på hur priset på utsläppsrätterna utvecklas, vilket i sin tur beror på efterfrågan på fossila bränslen. För de flesta hushåll handlar det inte om några jättebelopp, högst några tusen kronor om året. Men för låginkomsttagare på landsbygden som är väldigt beroende av bilen kan det svida. De måste få stöd för att hantera de högre drivmedelspriserna, säger Nilsson.
I den proposition där ETS2 överfördes till svensk lag skriver regeringen att ”Konsumenter och verksamheter bör fullt ut kompenseras för effekterna på drivmedelspriser som uppstår genom ETS 2” men texten anger inte närmare hur detta ska gå till.
***
Läs även: Investerarna flyr grön bubbla
Om två år införs del två i EU:s system för utsläppsrätter, ETS 2. Då ska även koldioxidutsläpp från uppvärmning och transporter prissättas. Tillsammans med ETS 1, som infördes 2005, kommer 75 procent av unionens totala koldioxidutsläpp då att täckas in.
Men det politiska blodtrycket stiger nu nere i Europa eftersom stora delar av kontinenten är beroende av fossila bränslen som kol, olja och gas för att värma upp hus och fastigheter. Enligt de nya reglerna måste företag som levererar fossila bränslen köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som skapas, en kostnad som kommer att föras över på hushållen.
Ett land som detta kan slå hårt mot är Polen. Landet tog över ordförandeklubban för EU den 1 januari och premiärminister Donald Tusk, tidigare ordförande i Europeiska rådet, höll ett brandtal i EU-parlamentet mot den pågående gröna omställningen. Ledamöterna fick höra att EU genast måste genomföra en ”fullständig och mycket kritisk översyn” av den gröna politiken.
”Europa kan inte förlora i den globala konkurrensen. Det kan inte bli en kontinent av naiva människor och idéer. Om vi går i konkurs kommer ingen längre att bry sig om miljön” sa Tusk.
Han pekade särskilt ut ETS 2 som en risk kapabel att skapa ett folkligt missnöje stort nog att ”utplåna” demokratiskt valda regeringar.
”Jag skulle be er att reflektera djupt, kritiskt och modigt över konsekvenserna av att införa ETS 2 i så snabb takt”, sa han till parlamentets ledamöter.
Tyskland, Polen, Tjeckien, Nederländerna och Italien är andra länder som är helt beroende av fossila bränslen och som nu riskerar rejält stigande kostnader. Tjeckiens premiärminister Petr Fiala försöker få EU att skjuta upp införandet av ETS 2 från 2027 till 2028 för att man ska kunna ”förbättra skyddet för alla som kommer att drabbas av högre energikostnader.”
”Vi vill absolut inte se en situation där hushåll, industri och företag drabbas av kraftiga kostnadsökningar” sa han.
Magnus Nilsson, fristående klimatpolitisk analytiker och författare till en ESO-rapport om hur EU:s klimatpolitik påverkar Sverige, är oroad över att omställningen går så långsamt.
– Om EU-länderna inte ser till att användningen av fossila bränslen minskar snabbt, kommer ETS 2 att i onödan driva upp priserna, vilket kan slå hårt mot sårbara hushåll och företag.
Allt fler ifrågasätter den gröna omställningen
Samtidigt befinner sig Europa i ett helt annat läge än för fem år sedan när klimatlagarna klubbades. I dag är det kontinentens sviktande konkurrenskraft som står i fokus och allt fler ifrågasätter den gröna omställningen eftersom den slår mot konkurrenskraften, är argumentet. Här spelar Tyskland en viktig roll som kontinentens industriella motor.
Den 23 februari valdes Friedrich Merz, ledare för konservativa CDU, till ny förbundskansler. Han har gjort det klart att prio ett är att få rätsida på Tysklands strandade ekonomi.
När han i januari besökte staden Bochum i Ruhrområdet, som är den tyska industrins hjärta, konstaterade han att den tyska politiken fokuserat för mycket på klimatfrågan och den ”Energiewende” som hans partikamrat Angela Merkel drev igenom, men som Merz menar är en katastrof.
”Jag vill säga det tydligt och jag menar det. Vi måste och ska ändra på det här”, sa han till åhörarna i Bochum.
Det råder även delade meningar på högsta EU-nivå om hur vägen framåt ska se ut. Ett hätskt meningsutbyte uppstod på X mellan Kurt Vandenberghe, chef för EU: s klimatpolitik, och Jean-Luc Demarty, tidigare generaldirektör vid Europeiska kommissionens avdelning för handel.
”Parisavtalet fortsätter att vara det bästa hoppet för hela mänskligheten. EU:s förutsägbarhet, långsiktiga engagemang och balanserade policymix för koldioxidutsläpp kan visa sig vara en stor tillgång för att attrahera investeringar och partnerskap med likasinnade över hela världen”, twittrade Vandenberghe.
”Fit-for 55 målen för 2030 och netto-noll målet till 2050 kommer inte att kunna genomföras utan att vår bilindustri går under till förmån för Kina. Andra industrier hotas också. Att låtsas att de gröna industrierna kommer att kunna leda utvecklingen för att behålla den redan svaga tillväxten är inte seriöst”, svarade Jean-Luc Demarty.
Varnar för utvecklingen
Så vilken är då EU: s plan för att dämpa de förmodade effekterna av ETS 2? Svaret är ”the Social Climate Fund” som inrättades 2022. Den har en kassa på över 86 miljarder euro redo att fördelas till de som drabbas av energifattigdom.
Rainer Baake är i dag ordförande för den tyska organisationen Climate Neutrality Foundation, men har varit minister för Tysklands miljöparti (Die Grüne) och en stor anhängare av klimatomställningen. Han varnar för utvecklingen.
”Många delar av den etablerade mixen av klimatpolitiska instrument måste nu ses över radikalt”, skriver han i en rapport.
”Införandet av ETS 2 2027 och framåt kommer sannolikt att innebära att människor som fortfarande kör med förbränningsmotorer och värmer upp sina hem med olja och gas hamnar under enorm press”, fortsätter Baake.
En analys från tyska Kiel Institute for the World Economy (IfW Kiel) pekar på att ETS 2 främst drabbar låginkomsthushåll eftersom man inte kommer ha råd att anpassa sig till de väntade prisökningarna.
Magnus Nilsson påpekar att de europeiska länderna, utöver pengar från den sociala klimatfonden, även kommer att få stora intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter inom ETS 2.
– Medlemsstaternas statskassor kommer att fyllas på rejält, så regeringarna har gott om pengar för att hjälpa konsumenterna, till exempel genom stöd för att installera värmepumpar eller köpa elbil.
I Sverige väntas ETS 2 slå mindre hårt än på kontinenten, eftersom vi inte är beroende av fossila bränslen för att värma upp fastigheter. Däremot kommer priset på bensin och diesel att stiga när drivmedelsbolagen måste köpa utsläppsrätter eller blanda in dyrare biobränslen. Det är dock svårt att säga exakt hur stora prisökningarna blir.
– Det beror på hur priset på utsläppsrätterna utvecklas, vilket i sin tur beror på efterfrågan på fossila bränslen. För de flesta hushåll handlar det inte om några jättebelopp, högst några tusen kronor om året. Men för låginkomsttagare på landsbygden som är väldigt beroende av bilen kan det svida. De måste få stöd för att hantera de högre drivmedelspriserna, säger Nilsson.
I den proposition där ETS2 överfördes till svensk lag skriver regeringen att ”Konsumenter och verksamheter bör fullt ut kompenseras för effekterna på drivmedelspriser som uppstår genom ETS 2” men texten anger inte närmare hur detta ska gå till.
***
Läs även: Investerarna flyr grön bubbla
