Svenskfödda elever tappar

I en ny rapport visar Skolverket hur likvärdigheten i skolan har förändrats över tid och att det inte har blivit mer likvärdigt utan mindre. Det visar sig i att det fortfarande finns en stark koppling mellan familjebakgrund och skolresultat – barn från högutbildade och välbeställda hem har större chanser. Hos svenskfödda elever avspeglas familjebakgrunden i nästan alla ämnesbetyg, och framför allt i matematik. 

– Trots de satsningar som gjorts från stat och huvudmän ser vi att insatserna inte är tillräckliga, säger Pernilla Jonsson, enhetschef på Skolverket. 

Rapporten visar också i att andelen ungdomar som inte får behörighet till gymnasiets nationella program har ökat de senaste åren. Detta gäller dock inte gruppen utlandsfödda, där behörigheten tvärtom har ökat. Det beror främst på att de utlandsfödda numera är yngre när de kommer till Sverige, och alltså får fler år i svensk förskola och skola. 

För första gången sedan slutet av nittiotalet är det i stället svenskfödda elever som försämrat resultaten. Trendbrottet kom efter pandemin, och visar sig i att både betyg och behörighet har sjunkit i gruppen. 

– Vår studie kan inte ge svar på vad det beror på, men vi ser att det är de svagaste eleverna som tappar. Även om utlandsfödda elever är överrepresenterade i den gruppen får man inte glömma bort att många är svenskfödda, säger Pernilla Jonsson. 

Försämringen är också tydligast bland flickor, vilket Skolverket beskrivit i en annan rapport som kom nyligen. 

Pandemin, med mycket sjukfrånvaro, kan ha bidragit till att de elever som har det kämpigast i skolan tappat ytterligare. Men det finns fler förklaringar. Skolverket pekar i rapporten på att det fortfarande är stora skillnader i elevsammansättning mellan olika skolor. 

– Det finns en risk och en tendens att de mest utbildade och erfarna lärarna flyttar från skolor där eleverna har svårare förutsättningar, säger Pernilla Jonsson. 

På frågan varför kompetens och behov inte matchas svarar hon: 

– Det har gjorts insatser med bland annat riktade stödinsatser och riktade statsbidrag. De har spelat viss roll men har inte helt lyckats lösa problemen.