Ukrainare får tuffare villkor i Sverige än andra flyktingar

Omkring 30 000 ukrainare har hittills flytt till Sverige i spåren av Rysslands invasion. Genom EU:s massflyktsdirektiv får de vissa rättigheter, men uppehållstillstånden är tillfälliga och huvudregeln är att de ska försörja sig själva genom arbete eller egna besparingar. Det var arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) tydlig med på en presskonferens förra veckan. Till skillnad från andra invandrare med uppehållstillstånd har de dock inte rätt till undervisning i svenska via SFI.

Direktivet från EU, som aktiverades den 4 mars, ger flyktingar från Ukraina något annorlunda villkor jämfört med andra flyktingar. De som flyr undan andra krig får tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader, som sedan kan förlängas med två år i taget. De som kommer hit från Ukraina får uppehållstillstånd i ett år, som därefter förlängs med ett halvår i taget.

Direktivet ger ukrainare rätt att stanna i Sverige, arbeta och sätta sina barn i skolan. De är även berättigade till akutsjukvård, hjälp med boende och samma dagersättning som asylsökande får: mellan 19 och 71 kronor om dagen för vuxna, beroende på boendesituation och civilstånd. För alla flyktingar som kommer till Sverige gäller att man i första hand ska försörja sig själv, i andra hand kan man vända sig till Migrationsverket för hjälp.

På områden som ligger utanför EU-direktivet har Sverige valt en mindre generös flyktingpolitik än många andra EU-länder. Medan andra slopat ID-krav för ukrainska flyktingar återinförde Sverige dem nu i veckan för alla som anländer med färja. Regeringens plan var att även kräva identitetshandlingar av personer som anländer med bil, buss och tåg, men det har skjutits upp efter skånska protester mot att det stör pendlingen över Öresundsbron. Majoriteten av flyktingarna från Ukraina anländer dock med färja, och släpps alltså inte in utan ID-handlingar.

Under migrationskrisen 2015 var Sveriges flyktingmottagande ett av de mest generösa i Europa och den S-ledda regeringen riktade skarp kritik mot länder som inte »tog sitt ansvar« i samma utsträckning. I dag tar Polen emot fler ukrainska flyktingar än något annat land, och även Ungern har ett omfattande mottagande – länder som tidigare har uppmärksammats för sina ansträngningar att begränsa flyktinginvandringen. Sveriges migrationsminister Anders Ygeman har talat om värdet av att hjälpa på plats i Ukraina, och säger att Sverige borde ta emot relativt få flyktingar i förhållande till befolkningsstorlek och BNP.

– Jag tycker det är rimligt att befolkning och ekonomi är utgångspunkten, men jag tycker också det är rimligt att man tar hänsyn till att Sverige och Tyskland framför allt tog ett väldigt stort ansvar 2015, sa han i 30 minuter i SVT förra veckan.

Han hävdade också att Socialdemokraterna har hållit en stadig kurs i migrationspolitiken.

– Vi är en av de politiska krafter som har haft samma linje sedan 2015, och den ligger fast.

Även Sverigedemokraterna har ändrat inställning i flyktingfrågan efter krigsutbrottet för att möjliggöra större generositet mot ukrainska flyktingar. På partiets hemsida har skrivningen »asylinvandringen måste upphöra« ändrats till »asylinvandringen från länder utanför vårt närområde måste upphöra«, och att »pausa kvotflyktingar« har ersatts av »prioritera kvotflyktingar från närområdet«. Men att det skulle handla om en kursomläggning skriver inte partiet under på.

– Vi har alltid förespråkat flyktinghjälp i krisernas närområde. Den här gången är vi närområdet, motiverade SD:s partiledare Jimmie Åkesson i SVT.

Företrädare för partiet menar också att Ukraina-flyktingarna tillhör en annan kategori än de som kom under flyktingvågen och tidigare. Partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt har kallat dem som anländer från Ukraina »riktiga flyktingar« i kontrast till »ekonomiska migranter«, som han menar har andra skäl för att söka sig till Sverige och som har passerat genom ett antal säkra länder på vägen hit.

Oavsett retoriken och motiven vill regeringen undvika en upprepning av situationen 2015, då 163 000 personer sökte asyl i Sverige. När inflödet var som störst anlände över 2 000 asylsökande om dagen, vilket ledde till kaos i mottagandet på många håll. Därtill kom de ekonomiska konsekvenserna då flertalet utomeuropeiska invandrare är beroende av bidrag för sin försörjning.

– Vi ska naturligtvis ställa upp i Sverige och stötta människor som är på flykt, men vi kan inte komma tillbaka till den situation som rådde 2015 då Sverige tog ett oproportionerligt stort ansvar, sa statsminister Magdalena Andersson på en presskonferens i mitten av mars.

Migrationsministern har uttryckt förhoppningen att Sverige genom att vägra gå med på omfördelning av ukrainska flyktingar från Polen och Ungern, kan sätta press på dessa länder att acceptera en omfördelningsmekanism för flyktingar på EU-nivå. Men det är möjligt att det inte blir någon omfördelning av flyktingarna från Ukraina. I fredags sa Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att landet inte planerar att kräva någon sådan när det gäller ukrainare:

– När någon vill stanna hos oss, då får han stanna, sa han.

***

Läs även: Erik Hörstadius artikelserie om den svenska invandringspolitikens historia

Läs även: Hur kan det vara rasism att hjälpa flyktingar?

Läs även: Schulman kanske kommer förstå – när det är för sent

Läs även: Rysslandsexpert: Putin är inte galen

Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt.